Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.

Hjärntrötthet

FÖRFATTARE

Professor, överläkare Lars Rönnbäck, Klin neurovetenskap och rehab, Inst för neurovetenskap och fysiologi/Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och neurologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Docent, psykolog, spec i neuropsykologi Birgitta Johansson, Klin neurovetenskap, Inst för neurovetenskap och fysiologi/Sahlgrenska Akademin och Rehabiliteringsmedicin/Sahlgrenska Universitetssjukhuset

GRANSKARE

Professor, överläkare Jörgen Borg, Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken/Danderyd Sjukhus

UPPDATERAD

2020-05-23

SPECIALITET
INNEHÅLL




BAKGRUND


Trötthet är ett subjektivt tillstånd. Man talar om fysisk, psykisk och mental trötthet. Eftersom trötthet är vanligt förekommande, finns risk att den kan uppfattas och behandlas som en bisak och inte som det stora problem den faktiskt är för många människor.

I de flesta fall är trötthet orsakad av för lite sömn eller att sömnen har varit dålig, ofta i kombination med mycket arbete. Sömnen kan vara dålig på grund av snarkning och korta andningsuppehåll under sömnen. Andra orsaker till dålig sömn är stress, depression eller oro. Även alkohol, nikotin, koffein och vissa läkemedel kan störa sömnen så att man blir trött på dagen. Bristtillstånd eller sjukdom kan leda till trötthet, men då brukar personen ha andra samtidiga symtom. Hjärntrötthet eller mental trötthet är något annat än vanlig trötthet.

Hjärntrötthet eller mental trötthet är en extrem uttröttbarhet i form av energilöshet, som ofta förekommer efter skador och sjukdomar som påverkar hjärnan. Hjärntrötthet förekommer även bland barn, även om det kan vara svårare för dem att beskriva tröttheten/energilösheten. Den mentala uthålligheten och förmågan att vara aktiv över tid och utföra aktiviteter igen och igen är påtagligt nedsatt och blir ett stort hinder för att orka arbeta eller studera på ett välfungerande sätt.


Förekomst

Det är oklart hur många som lider av hjärntrötthet. Bland de som har en pågående sjukdom/skada i nervsystemet har sannolikt en stor andel hjärntrötthet. Även efter det att sjukdomen eller skadan har läkt blir hjärntröttheten kvarstående hos en andel. Man vet inte säkert men kan uppskatta utifrån tillgängliga data att 25 % av dem som drabbats av en traumatisk hjärnskada, även lättare, har kvarstående problem. Samma förhållande ses efter stroke och hjärnhinneinflammation. Rimligtvis finns det i Sverige minst 200 000 personer som lider av långvarig hjärntrötthet.


 

ORSAKER


Många personer med sjukdom eller skada i nervsystemet lider av hjärntrötthet. Hit hör multipel skleros (MS), stroke, Parkinsons sjukdom, vissa demenssjukdomar, skallskada, hjärnskakning, hjärntumör, encefalit, meningit, stressrelaterade tillstånd och myalgisk encefalopati (ME) för att nämna några. Även personer som genomgått hjärtoperation kan ibland klaga över hjärntrötthet liksom personer med hormonstörningar, t ex hypotyreos eller Cushings syndrom. Personen märker av hjärntröttheten då hon/han kommer tillbaka till sitt vanliga sociala liv och arbete. Många klarar inte att arbeta medan andra klarar arbete i begränsad omfattning.


 

PATOFYSIOLOGI
 

Okänd. Den friska hjärnan karakteriseras av att den arbetar effektivt och energisnålt. Teoretiskt har man försökt förklara hjärntrötthet efter en skada/påverkan på hjärnan med att medvetna aktiviteter kräver mer resurser och därmed blir mer energikrävande. Hjärnan uppfattas därmed arbeta på ett ineffektivt sätt. Funktionell MRI (magnetresonansavbildning) har även visat lägre aktivering i hjärnan vi mentala aktiviteter vilket kan vara ett stöd för den bristande effektiviteten.

Hypotes finns om neuroinflammatoriskt orsakad funktionsstörning av hjärnans stödjeceller eller gliacellerna, fr a astrocyterna, men förlångsammad neuronal ledningshastighet till följd av inflammation i nervsystemet kan också tänkas vara en orsak.


 

SYMTOM
 

  • Onormalt snabb förlust av mental energi vid tankearbete.
     
  • Onormalt lång återhämtning av mental energi efter mental aktivitet som leder till uttröttning.
     
  • Sämre koncentrationsförmåga över tid, bristande simultankapacitet, blir lätt distraherad.
     
  • Hjärntröttheten varierar – ofta bättre på förmiddagen och sämre senare under dagen; även variation mellan dagar - tröttheten kan även ackumuleras från dag till dag om det inte finns tillräckligt med tid för återhämtning.

Dessutom finns ofta:
 

  • Subjektiva minnesproblem
  • Tanketröghet
  • Svårt att komma igång med en aktivitet
  • Känslosamhet och irritabilitet
  • Sömnproblem
  • Ljud- och ljuskänslighet
  • Stresskänslighet
  • Huvudvärk om personen har gjort alltför mycket

Hjärntröttheten leder till problem både i arbetet och i privatlivet. Symtomen innebär att det kan vara ansträngande att delta i samtal, vara med på möten eller till och med att träffa vänner och bara äta en god middag. Att läsa böcker och se på tv är också något som många får problem med. I grunden handlar det om aktiviteter som vi normalt sett inte betraktar som energikrävande men som kan bli övermäktiga för den som är hjärntrött.

Hjärntrötthet hos barn leder ofta till att barnen blir mer rastlösa, orkar inte koncentrera sig i skolan och har svårt att följa med i den takt som skolan kräver. Problemet är att de inte har ork att utföra det som ska göras, även om viljan finns.


 

DIAGNOSTIK OCH UTREDNING/PROVTAGNING
 

Det är alltid viktigt att göra en fördjupad analys av orsaken till tröttheten med i första hand en noggrann anamnes. Flera symtom kan finnas närvarande samtidigt, vilka också kan ge upphov till trötthet, t ex depression, smärta och kognitiva nedsättningar, men de ska inte blandas ihop med mental trötthet. Skattningsskalan Mental Fatigue Scale (MFS, se länk) kan ge en bra vägledning om hjärntrötthet finns. En summa över 10 poäng indikerar att det finns problem (sista frågan om dygnsvariation räknas inte in i totalsumman).

Neuropsykologisk utredning är av värde för bedömning av kognitivt status hos en person som lider av hjärntrötthet. Vid hjärntrötthet utan andra kognitiva nedsättningar kan neuropsykologisk utredning visa nedsatt processhastighet och nedsatt uppmärksamhet, ibland också påverkan på arbetsminnet, men i många fall utfaller neuropsykologisk utredning med resultat helt inom normalgränserna. Orsaken till de vanligen begränsade fynden är att den drabbade under undersökningens störningsfria förhållanden kan prestera i stunden. Dock brukar personerna klaga över lång återhämtningstid efter en sådan bedömning.

För att utesluta andra diagnoser och underliggande problem kan nedanstående undersökningar övervägas:
 

  • CT, MR och cerebralt blodflöde visar inga specifika förändringar för hjärntröttheten men bör genomföras om kliniska indikationer finns, t ex om oklarhet beträffande bakomliggande orsaker till hjärntröttheten.
     
  • Blodstatus med basalprover samt CRP, SR, blodsocker, lipidstatus, TSH, fritt T3 och T4, järnstatus (järn och ferritin), zink, D-vitamin, PTH, Ca2+, B12/kobalamin, folacin och homocystein.
     
  • Likvorundersökning för att utesluta underliggande infektioner/inflammationer i nervsystemet såsom TWAR, borrelia, mycoplasma, EBV och CMV.
     
  • Rådgöra med endokrinologisk expertis eller neurolog om orsaken till hjärntröttheten är oklar.



DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

  • Depression
     
  • Oro, ångest
     
  • Narkolepsi
     
  • Smärta
     
  • Viktigt att utreda ev somatiska orsaker till hjärntröttheten såsom t ex hypotyreos och andra endokrina dysfunktioner (se under diagnostik och utredning/provtagning)



BEHANDLING
 

  • Viktigast är att den drabbade hushållar med sin mentala energi. Detta innebär att ta regelbundna pauser vid aktivitet och inte utsätta sig för alltför mycket störningar såsom ljud, buller och stress. Ett problem är att personen själv inte alltid har full insikt om sin nedsatta energi. Det uppstår därför ofta problem i samband med återgång i arbete eller studier. Det är viktigt att mycket försiktigt prova sig fram. Om ökning av arbetstid ska göras, så måste det följas noggrant och under lång tid. En överbelastning kan bli tydlig först efter flera månader.
     
  • Utomordentligt viktigt är att så långt möjligt förbättra sömnen, ibland med lättare insomningsmedel.
     
  • Irritabilitet och affektlabilitet kan behandlas med lågdos antidepressiva farmaka, t ex av SSRI-typ.
     
  • För strategier, se länk, där det finns en informationsbroschyr med råd.
     
  • Det går inte att träna bort hjärntröttheten genom att göra mer. Risken är då i stället att personen blir ännu mer uttröttad med lång återhämtning som följd.
     
  • Forskning pågår med Mindfulnessbehandling mot hjärntrötthet med lovande resultat, men detta är ännu inte implementerat i sjukvården.
     
  • Forskning pågår även med metylfenidatbehandling, men inte heller detta är implementerat i sjukvården och bör inledas endast om mycket starka indikationer finns tillsammans med stor erfarenhet av användningen av centralstimulerande läkemedel hos behandlande läkare.
     
  • Vid läkemedelsbehandling måste dosökning ske mycket långsamt och dosen anpassas till individen då stora variationer kan förekomma. Dessutom kan personer med hjärntrötthet vara mer känsliga för läkemedel.
     
  • Tiden får utvisa hur det blir och viktigt då att ge patienten kunskap om vad som kan bidra till läkning och god återhämtning. Ingen botande behandling finns idag för kroniska tillstånd, endast lindrande, men som kan vara viktigt för livskvalitén.


ARBETE OCH EV BEHOV AV SJUKSKRIVNING
 

Generellt gäller att personer som har hjärntrötthet är ambitiösa och vill vara aktiva mer än energin tillåter. För många är det möjligt att fortsätta arbeta, men arbetet blir mer ansträngande. För stunden kan funktionsnivån hos den som lider av hjärntrötthet vara helt normal, men det avgörande är om energin och förmågan att utföra aktiviteter fungerar under längre tid. När bedömningar av arbetsförmåga görs eller när rehabilitering planeras är därför uttröttbarheten en central parameter att ta hänsyn till. Variationen är givetvis stor och det är därför viktigt att anpassa aktivitetsnivån till varje enskild individ så att den blir hållbar över tid.


 

ICD-10

Postkontusionellt syndrom F07.2
Lindrig kognitiv störning F06.7
Neurasteni F48.0

 

Referenser

Om mental trötthet på Göteborgs universitets hemsida, länk och www.brainfatigue.se

Asher A, Fu J B, Bailey C, et al. Fatigue among patients with brain tumors. CNS Oncol, 2016, 5(2), 91-100. Länk

Cantor J B, Ashman T, Gordon W, et al. Fatigue after traumatic brain injury and its impact on participation and quality of life. J Head Trauma Rehabil, 2008, 23(1), 41-51. Länk

Cantor J B, Gordon W, Gumber S. What is post TBI fatigue? NeuroRehabilitation, 2013, 32, 875-883. Länk

Chaudhuri A, Behan P O. Fatigue in neurological disorders. Lancet, 2004, 363, 978-988. Länk

Chen, M. H., Wylie, G. R., Sandroff, B. M., Dacosta‑Aguayo, R., DeLuca, J., & Genova, H. M. (2020). Neural mechanisms underlying state mental fatigue in multiple sclerosis: a pilot study. Journal of Neurology, 2020 [Epub ahead of print]. Länk

Dobryakova, E., Genova, H. M., DeLuca, J., & Wylie, G. R. (2015). The dopamine imbalance hypothesis of fatigue in multiple sclerosis and other neurological disorders. Front. Neurol, 2015 Mar 12;6:52. Länk

Friedman, J. H., Brown, R. G., Comella, C., Garber, C. E., Krupp, L. B., Lou, J.-S., Taylor, B. (2007). Fatigue in Parkinsons´s disease: a review. Movement Disorders, 22(3), 297-308. Länk

Hansson, E. (2010). Long-term pain, neuroinflammation and glial activation. Scand J Pain, 1, 67-72. Länk

Hansson, E., & Rönnbäck, L. (2004). Altered neuronal-glial signaling in glutamatergic transmission as a unifying mechanism in chronic pain and mental fatigue. Neurochemical Research, 29, 989-996. Länk

Johansson, B., Andréll, P., Rönnbäck, L., & Mannheimer, C. (2020). Follow-up after 5.5 years of treatment with methylphenidate for mental fatigue and cognitive function after a mild traumatic brain injury. Brain Injury, 34(2), 229-235. Länk

Johansson, B., Berglund, P., & Rönnbäck, L. (2009). Mental fatigue and impaired information processing after mild and moderate traumatic brain injury. Brain Injury, 23(13-14), 1027-1040. Länk

Johansson, B., Bjuhr, H., & Rönnbäck, L. (2012). Mindfulness based stress reduction improves long-term mental fatigue after stroke or traumatic brain injury. Brain Injury, 26(13-14), 1621-1628. Länk

Johansson, B., Carlsson, A., Carlsson, M. L., Karlsson, M., Nilsson, M. K. L., Nordquist-Brandt, E., & Rönnbäck, L. (2012). Placebo-controlled cross-over study of the monoaminergic stabiliser (−)-OSU6162 in mental fatigue following stroke or traumatic brain injury. Acta Neuropsychiatrica,, 24(5), 266-274. Länk

Johansson, B., & Rönnbäck, L. (2014a). Evaluation of the Mental Fatigue Scale and its relation to Cognitive and Emotional Functioning after Traumatic Brain Injury or Stroke. International Journal of Physical Medicine and Rehabilitation, 2, 182. Länk

Johansson, B., & Rönnbäck, L. (2014b). Long-Lasting Mental Fatigue After Traumatic Brain Injury – A Major Problem Most Often Neglected Diagnostic Criteria, Assessment, Relation to Emotional and Cognitive Problems, Cellular Background, and Aspects on Treatment. In F. Sadaka (Ed.), Traumatic Brain Injury. Rijeka, Croatia: INTECH. Länk

Johansson, B., & Rönnbäck, L. (2019). Den ofattbara hjärntröttheten. Lund Studentlitteratur AB.

Palm, S., Rönnbäck, L., & Johansson, B. (2017). Long-term mental fatigue after traumatic brain injury and impact on capacity for workemployment status. Journal of Rehabilitation Mededicine, 49(228-233). Länk

Ponsford, J., Schönberger, M., & Rajaratnam, S. M. W. (2014). A Model of Fatigue Following Traumatic Brain Injury. Journal of Head Trauma Rehabilitation:, 30(4), 277-282. Länk

Rönnbäck, L., & Hansson, E. (2004). On the potential role of glutamate transport in mental fatigue. Journal of Neuroinflammation, 1, 22. Länk

Rönnbäck, L., Olsson, T., & Hansson, E. (2000). Astrocyterna – hjärnans doldisar, delaktiga i neurastena symtom. Läkartidningen, 97, 2956–2961. Länk

Rönnbäck, L., Persson, M., & Olsson, T. (2007). ”Trött i hjärnan” – osynligt handikapp som kan ge stora problem. Läkartidningen, 104, 1137-1142. Länk

Skau, S., Bunketorp-Käll, L., Kuhn, H. G., & Johansson, B. (2019). Mental Fatigue and Functional Near-Infrared Spectroscopy (fNIRS) – Based Assessment of Cognitive Performance After Mild Traumatic Brain Injury. Frontiers Human Neuroscience, 13(145). Länk

Staub, F., & Bogousslavsky, J. (2001). Fatigue after stroke: A major but neglected issue. Cerebrovascular Diseases, 12, 75-81. Länk

Wylie, G. R., Dobryakova, E., DeLuca, J., Chiaravalloti, N., Essad, K., & Genova, H. (2017). Cognitive fatigue in individuals with traumatic brain injury is associated with caudate activation. Scientific Reports, 7(Article number: 8973 ). Länk

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

Kommentera >>

Lämna ett svar

Tack för din kommentar!


Prenumerera på våra nyhetsbrev