Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.

Lipoprotein A

FÖRFATTARE

Professor Olov Wiklund, Avdelningen för Molekylär och Klinisk Medicin/Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet

GRANSKARE

Seniorprofessor Karl Swedberg, Medicinkliniken/SU/Östra Sjukhuset

UPPDATERAD

2022-09-11

SPECIALITET
INNEHÅLL

BAKGRUND

 

Lipoprotein(a), Lp(a), är en variant av LDL som redan på 1980-talet beskrevs vara associerad med ökad risk för kardiovaskulär sjukdom. Lp(a) har hitintills ej rönt så stort intresse på grund av svårigheter med analys och avsaknad av aktiv behandling. Nu finns bra analysmetoder, starka bevis för att högt Lp(a) orsakar kardiovaskulär sjukdom och kliniska prövningar pågår med nya läkemedel. Lp(a) partikeln består av en LDL-partikel med till denna kopplad specifik peptid, apolipoprotein(a), apo(a). Strukturen på apo(a) liknar plasminogen, men saknar enzymaktivitet. Proteinet karakteriseras av en mycket stor variation i molekylvikt, beroende på varierande antal repetitioner av typiska ”kringel”-strukturer.

Koncentrationen i plasma är starkt genetiskt styrd och förhöjt Lp(a) bör karakteriseras som en genetisk lipidrubbning. Den starkaste genetiska faktorn är antalet kringlor i apo(a), ju fler kringlor (högre molekylvikt) desto lägre Lp(a) i plasma. Fördelningen av Lp(a) koncentrationen i populationen är starkt snedfördelad. Majoriteten har låga värden.

 

  • Medianen är omkring 0,1 g/L (21 nmol/L)
  • 75:e percentilen 0,3 g/L (63 nmol/L)
  • 90:e percentilen omkring 1 g/L (210 nmol/L)

 

En ökad risk för kardiovaskulär sjukdom föreligger vid förhöjda värden (> 0,5 g/L, motsvarande 80:e percentilen) och ökar exponentiellt med högre nivåer. I en studie nyligen publicerad från Stockholm bedömdes värden > 0,9 g/L (motsvarande 90:e percentilen) vara förenad med riskökning av stor klinisk relevans (Littman et al). Vid riktigt höga nivåer av Lp(a) (> 1 g/L) är risken för kardiovaskulär sjukdom liknande den som ses vid familjär hyperkolesterolemi (FH).  För patienter med FH är högt Lp(a) förenat med ytterligare ökad risk för kardiovaskulär sjukdom. Förhöjd nivå av Lp(a) är också associerad med ökad risk för valvulär aortastenos. 

 

 

Figur 1. Fördelning av Lp(a) koncentration i populationen (efter Langsted et al 2021)

 

 

 

SYMTOM OCH KLINISKA FYND

 

Högt Lp(a) ger i sig inga symptom. Det upptäcks i allmänhet vid utredning avseende kardiovaskulära riskfaktorer. Exempel på när analys av Lp(a) bör övervägas:

 

  • Ischemisk hjärtsjukdom utan andra riskfaktorer
  • Recidiverande hjärtinfarkt trots adekvat lipidsänkande behandling
  • Hjärtinfarkter i släkten, utan andra riskfaktorer.
  • Familjär hyperkolesterolemi.

 

 

 

UTREDNING

 

I aktuella europeiska riktlinjer (Mach et al) rekommenderas att Lp(a) bör ingå i utredning avseende kardiovaskulär risk, minst en gång för varje individ. Koncentrationen av Lp(a) är väsentligen genetiskt styrd och påverkas lite av omgivningsfaktorer, även om en viss hormonell påverkan finns. Vid förhöjt Lp(a) skall den ökade risken för valvulär aortastenos beaktas. 

Analys av Lp(a) finns idag allmänt tillgängligt och analyseras vid de större klinisk-kemiska laboratorierna. Tyvärr används olika metoder och koncentrationen uttrycks i olika enheter: mg/dL, g/L eller nmol/L. En ungefärlig omräkningsfaktor från g/L till nmol/L är 210. I tabellen nedan finns exempel på omräkning

 

 

g/L

mg/dL

nmol/L

0,5

50

105

0,75

75

158

0,90

90

189

1,20

120

252

 

Tabell 1. Omvandlingstabell för koncentrationen av Lp(a) i plasma

 

 

 

BEHANDLING

 

För närvarande finns inga godkända läkemedel eller någon annan behandling för att sänka Lp(a). Således finns inte heller några data som visar att sänkt Lp(a) är förenad med minskad risk. Fas 3 studier med nya läkemedel mot högt Lp(a) pågår.

 

Högt Lp(a) räknas som en riskfaktor som ska vägas in i den allmänna riskvärderingen. Detta innebär att ett högt Lp(a) ska leda till mer aktiv behandling av övriga riskfaktorer (Mach et al).

 

  

Referenser

 

Langsted A, Nordestgaard BG, Kamstrup PR. Low lipoprotein(a) levels and risk of disease in a large, contemporary, general population study. Eur Heart J. 2021;42(12):1147-56. Länk

 

Littmann K, Hagstrom E, Habel H, Bottai M, Eriksson M, Parini P, et al. Plasma lipoprotein(a) measured in the routine clinical care is associated to atherosclerotic cardiovascular disease during a 14-year follow-up. Eur J Prev Cardiol. 2021. Länk

 

Nordestgaard BG, Langsted A. Lipoprotein (a) as a cause of cardiovascular disease: insights from epidemiology, genetics, and biology. J Lipid Res. 2016;57(11):1953-75. Länk

 

Mach F, et al. 2019 ESC/EAS guidelines for the management of dyslipidaemias: Lipid modification to reduce cardiovascular risk. Atherosclerosis. 2019;290:140-205. Länk

 

Reyes-Soffer G, Ginsberg HN, Berglund L, Duell PB, Heffron SP, Kamstrup PR, et al. Lipoprotein(a): A Genetically Determined, Causal, and Prevalent Risk Factor for Atherosclerotic Cardiovascular Disease: A Scientific Statement From the American Heart Association. Arterioscler Thromb Vasc Biol. 2022;42(1):e48-e60. Länk

 

Visseren FLJ, Mach F, Smulders YM, Carballo D, Koskinas KC, Back M, et al. 2021 ESC Guidelines on cardiovascular disease prevention in clinical practice. Eur J Prev Cardiol. 2021. Länk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

E-posta synpunkter till författaren info@internetmedicin.se

Prenumerera på våra nyhetsbrev