Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.

Pilonidalsinus, pilonidalcysta

FÖRFATTARE

Professor, överläkare Wilhelm Graf, Kirurgiska kliniken/Akademiska sjukhuset

GRANSKARE

Professor Joar Svanvik, Kirurgiska kliniken/Universitetssjukhuset i Linköping

UPPDATERAD

2022-04-12

SPECIALITET
INFORMATION
INNEHÅLL

BAKGRUND

 

Pilonidalsinus eller pilonidalcysta (pilos = hår) uppkommer över sakrum i övre delen av crena ani genom att hårstrån växer ned i det subkutana fettet vilket leder till en främmandekroppsreaktion.

Hos patienter där ännu ingen reaktion eller inflammation uppstått, kan enstaka eller ett flertal millimeterstora öppningar finnas i huden ovan nedre delen av sakrum. Med en pincett brukar det gå att dra ut lösa hårstrån. I de flesta fall uppstår en inflammation som kan ge en kraftig svullnad och ömhet ned mot glutéerna. Inflammationen kan leda till abscessbildning som, om ingen åtgärd vidtas, spontanperforerar.

Infektionen kan sprida sig ned mot analöppningen och simulera analabscess. Till skillnad från analabscesser saknas alltid förbindelse till analkanalen.

Tillståndet uppträder vanligen hos kraftigt behårade individer och en traumatisering av huden över det afficierade området anses bidra till uppkomsten av infektion. Pilonidalcystor är vanliga hos exempelvis yrkeschaufförer där ryggslutet nöter mot stolsitsen.


 

SYMTOM

 

Pilonidalcystor ger sällan symtom förrän de blir infekterade.

Patienter som haft en spontanperforation har ett öppetstående smetande sår som är omgivet av granulationsvävnad i medellinjen.

Om infektionen lett till abscessbildning, söker patienterna för smärtor och ömhet. Lätt temperaturstegring kan förekomma.

Vanligen är det individer i 15-30 års ålder som drabbas och tillståndet drabbar oftare män än kvinnor.

 

 

 

DIFFERENTIALDIAGNOSER

 

De vanligaste differentialdiagnoserna är

 

 

 

DIAGNOS

 

Den typiska lokalisationen och fistelmynningar ger diagnosen (figur 1), liksom att ett flertal hårstrån kan ses i botten av cystan.
 

Pilonidalcysta_färgbild.gif

Figur 1. Typisk öppning vid pilonidalcysta. Öppningarna är ofta multipla.

 

 

 

BEHANDLING

 

Behandlingen är operativ. Ett pilonidalsinus med akut abscess ska bara incideras och dräneras. Definitiv behandling görs sedan i lugnt skede när infektionen klingat av.

Antibiotikaterapi är sällan indicerad! Ett flertal operationsmetoder är beskrivna. Konventionell excision används fortfarande (Figur 2) men likvärdiga eller bättre resultat vad gäller tid till läkning, recidiv och hälsoekonomi har rapporterats med minimal invasiva tekniker, såsom urskrapning, pit removal (Figur 3), och sklerosering. Även en nyligen publicerad endoskopisk metod har givit goda resultat. Vid konventionell excision ska slutning av såret i medellinjen undvikas. Att lämna såret öppet för sekundärläkning efter radikal exicison har inte visats ge några stora fördelar och bör reserveras för specialfall. 

Recidiv och sårläkningskomplikationer är vanliga vilket medför att åtgärd ska utföras av kirurg med vana vid ingreppet. Rakning (eller annan hårborttagning), viktnedgång och undvikande av långvarigt sittande kan förmodas minska återfallsrisken. En systematisk review fann att hårborttagning med laser minskade återfallsrisken mer än rakning, kemisk depilering eller ingen hårborttagning.
 

Figur 2. Operation för pilonidalsinus
A. Schematisk bild av pilonidalsinus. Två pits (pilar) syns och kraniellt om denna en sekundär fistelmynning (pilhuvud).

B. Snäv excision av pits med skalpell.

C. Rensning av sekundär fistelmynning med peang genom den sekundära öppningen. Granulationsvävnad och hår rensas bort.

D. Såren efter excision av pits sutureras med enstaka suturer. Den sekundära öppningen lämnas osuturerad.
 

Pilonidalsinus_schematisk_11.2.gif

Figur 3. Schematisk bild av hur minimal invasiv excision och suturering kan göras vid operation av pilonidalsinus.

 

 

 

ICD-10

Pilonidalcysta med abscess L05.0
Pilonidalcysta utan abscess L05.9

 

Referenser

 

Kaveh Khodakaram, Joachim Stark, Ida Höglund, et al. Minimal Excision and Primary Suture is a Cost-Efficient Definitive Treatment for Pilonidal Disease with Low Morbidity: A Population-Based Interventional and a Cross-Sectional Cohort Study. World J Surg. 2017 May;41(5):1295-1302. Länk

Ramya Kalaiselvan , Sonia Bathla , William Allen, et al. Minimally invasive techniques in the management of pilonidal disease. International Journal of Colorectal Disease 2019 Apr;34(4):561-568. Länk

A A Pronk,  L Eppink , N Smakman, et al.  The effect of hair removal after surgery for sacrococcygeal pilonidal sinus disease: a systematic review of the literature. Tech Coloproctol. 2018 Jan;22(1):7-14. Epub 2017 Nov 28. Länk

M Milone, L Basso , M Manigrasso, et al. Consensus statement of the Italian society of colorectal surgery (SICCR): management and treatment of pilonidal disease. Tech Coloproctol. 2021 Dec;25(12):1269-1280. Länk

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

E-posta synpunkter till författaren info@internetmedicin.se

Prenumerera på våra nyhetsbrev