Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.
Vissa delar av vår nya webbplats är fortfarande under färdigställande och beräknas vara klart inom kort, vi ber om ert tålamod med eventuella störningar.
Vill du komma i kontakt med oss kan du maila till hej@internetmedicin.se.

Kolorektalcancer – uppföljning

FÖRFATTARE

Med dr, överläkare Caroline Staff, Onkologiska kliniken/Capio St Görans sjukhus

Docent, överläkare Annika Sjövall, Medicinsk enhet bäckencancer, sektionen för kolorektalcancer/Karolinska Universitetssjukhuset

GRANSKARE

Professor Roger Henriksson, Cancercentrum och Inst för strålningsvetenskaper/Norrlands Universitetssjukhus och Umeå Universitet

UPPDATERAD

2020-06-11

SPECIALITET
INNEHÅLL




Relaterade PM

Kolorektalcancer - utredning
Koloncancer - behandling
Rektalcancer - behandling




PROGNOS
 

Möjligheten till botande behandling vid kolorektalcancer korrelerar starkt till tumörstadiet vid diagnos. Av patienter med tumörer i stadium 1 som är opererade med planerad, icke-akut, kirurgi blir nära 100 % botade, i stadium 2 strax över 90 % och i stadium 3 strax över 70 %. Hos patienter med metastaser (stadium 4) är möjligheten till botande behandling mycket mindre och drygt 20 % lever fem år efter diagnos. Om patienten opereras akut är prognosen generellt ungefär 10 % sämre per stadium.


 

UPPFÖLJNING
 

Värdet av uppföljning efter potentiellt botande behandling för kolorektalcancer har ifrågasatts. Det finns vissa studier som visar att uppföljning förbättrar överlevnaden, men flera studier visar ingen överlevnadsvinst hos patienter som genomgått ett intensivt uppföljningsprogram jämfört med glesare uppföljning. Med vilket intervall man bör följa patienterna är alltså inte vetenskapligt fastställt men det nationella vårdprogrammet anger att man bör utföra DT-thorax och buk efter 1 och 3 år som standard. Hos selekterade patienter, med hög recidivrisk och goda förutsättningar för behandling av tumöråterfall, utförs dock tätare kontroller, med DT var sjätte månad under två år och sedan efter 3 år. Efter 3 och 5 år rapporteras data om eventuella återfall in till Svenska Kolorektalcancerregistret, men radiologisk diagnostik efter 3 år sker endast i vissa subgrupper av patienter.

Någon idealisk blodprovsmarkör för recidiverande cancer som kan identifiera botbara patienter finns inte. Karcinoembryonalt antigen (CEA) är den mest kända, men hos 30-40 % av patienter med potentiellt botbara recidiv är nivåerna inte förhöjda. CEA ingår enligt nationella vårdprogrammet som rutinuppföljning 1 månad postoperativt, vid 1- och 3-årsuppföljning samt vid misstanke om tumöråterfall.

Man rekommenderar också koloskopikontroller vart 5:e år upp till 75-80 års ålder för att se att inga nya tumörer uppstår.

Tanken bakom att följa upp symtomfria patienter är:
 

  • Att hitta lokala recidiv eller metastaser i tidigt, behandlingsbart skede för att öka möjligheterna till bot.
     
  • Att hitta metakrona polyper, d v s nya polyper som inte fanns primärt, eller tidiga nya tumörer i tarmen.

Dessutom kan uppföljningen vara en viktig del av det psykosociala omhändertagandet då den av många patienter upplevs som en trygghet. Vidare behövs också en regelbunden uppföljning som kvalitetsuppföljning och för att följa upp eventuella kvarstående funktionsbesvär hos patienten efter behandlingen. Efter rektalcancerbehandling föreligger nästan alltid viss funktionsrubbning, framför allt avföringsrubbning och sexuella problem.

De flesta recidiv uppkommer inom två år och nästan alla inom fem år. Efter fem års recidivfrihet anses därför patienter vara botade även om recidiv i enstaka fall kan upptäckas senare.

Patienter som på grund av hög ålder eller samsjuklighet inte skulle komma ifråga för aktiv antitumoral behandling vid ett eventuellt återfall ska inte röntgas eller provtas vid uppföljning utan endast följas kliniskt ur kvalitetsuppföljningsskäl, så att behandlande klinik har adekvat uppföljning av sina behandlingsresultat avseende eventuella tumöråterfall och att patientens eventuella funktionsproblem kan behandlas.

Patienter som tidigare har haft kolorektalcancer och får blödning från tarmen ska undersökas med koloskopi, i enlighet med standardiserat vårdförlopp. Hos patienter som tidigare haft kolorektalcancer som får symtom i form av buksmärtor bör DT-thorax och buk med intravenös kontrast utföras, samt tumörmarkör CEA tas. Om patienten behandlats för sin kolorektalcancer inom 5 år från debut av symtom som inger recidivmisstanke ska kolorektalkirurgisk enhet rådfrågas. Om indikationen är tveksam eller symtomen oklara bör man rådfråga kolorektalkirurgisk enhet. Det är naturligtvis också av vikt att de radiologiska enheter som utför DT på dessa patienter är väl förtrogna med denna verksamhet och de protokoll som ska efterföljas vid undersökning på denna indikation.

 

Funktionsrubbning efter kolorektalcancerbehandling

Patienter som behandlats för kolorektalcancer kan drabbas av biverkningar och följdsjukdomar. Dessa kan uppstå redan under pågående behandling men kan även uppstå efter avslutad behandling, ibland flera år senare. Patienter med kolorektalcancer kan såsom alla cancerpatienter drabbas av fatigue, oro, ångest och olika smärttillstånd. Efter behandling av framför allt rektalcancer kan patienten även drabbas av uttalade problem med avföring och urin samt sexuella besvär orsakade av kirurgi och/eller strålbehandling mot lilla bäckenet. Dessa problem kan ge påtagligt försämrad livskvalitet. Det finns en hel del hjälp att få mot denna typ av problem, i form av information till patienten, medicinering och egenvårdsråd. En nationell vägledning till vårdgivare om hur man handlägger funktionsproblem beträffande mag-/tarmkanal, urinvägar, sexualitet m m efter behandling av cancer i lilla bäckenet finns på cancercentrum.se (länk).


 

SVENSKA KOLOREKTALCANCERREGISTET
 

Data kring alla patienter som diagnostiseras med kolorektalcancer samlas i Svenska kolorektalcancerregistet (SCRCR) som etablerades för rektalcancer 1995 och koloncancer 2007. Registret innehåller data om tumörlokalisation, kön och ålder, radiologisk bedömning, typ av behandling given, väntetider, komplikationer, histopatologi, biverkningar och tumöråterfall. I Stockholm-Gotland inhämtades patientrapporterade mått 2013-17 och 2016 genomfördes en nationell punktmätning av såväl PREM (Patient Reported Experience Measures) och PROM (Patient Reported Outcome Measures). Varje år publicerar SCRCR en årsrapport med detaljerade data kring behandling och utfall med mätning av flera kvalitetsindikatorer.


 

ICD-10

Malign tumör i ändtarmen C20.9
Malign tumör i colon descendens C18.6
Malign tumör i sigmoideum C18.7
Icke specificerad lokalisation av malign tumör i kolon C18.9
Malign tumör i caecum C18.0
Malign tumör i colon ascendens C18.2
Malign tumör i colon transversum C18.4

 

Referenser

Svenska Kolorektalcancerregistrets årsrapporter. Länk

Cancercentrum. Nationellt vårdprogram tjock- och ändtarmscancer. Länk

Cancercentrum. Underlag för patientinformation gällande tjock- och ändtarmscancer i Min vårdplan. (Patientinformation som i utvalda delar ges till alla patienter med kolorektalcancer i Stockholm-Gotland och är fria att användas även i andra regioner.) Länk

Cancercentrum. Vägledning om handläggning av funktionsproblem efter behandling. Länk

Eftercancern.se Länk
 

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

Kommentera >>

Lämna ett svar

Tack för din kommentar!


Prenumerera på våra nyhetsbrev