BAKGRUND
Världens första pacemakerimplantation utfördes 1958 vid Karolinska sjukhuset av dr Åke Senning. Idag finns det cirka 60 000 pacemakerbärare i Sverige.
En konventionell pacemaker består av en batteridriven impulsgivare till vilken en eller två elektroder är anslutna. Elektroderna är placerade i höger förmak och/eller höger kammare och via dessa avkänns den egna hjärtrytmen.
Dagens moderna impulsgivare möjliggör fysiologisk pacing, vilket innebär initial aktivering av förmaket följt av kammaraktivering. Via sensorer kan pacemakern öka eller minska pacing-frekvensen beroende på patientens aktivitetsnivå. Pacemakerbatteriets livslängd beror bland annat på hur stort behovet av pacing är och varierar mellan 5-10 år. Via en extern programmerare kan man läsa av och kommunicera med en inopererad pacemaker.
År 2020 implanterades 689 pacemakers/miljon invånare i Sverige.
För information om ICD och biventrikulär pacing, var god se behandlingsöversikt - ICD (implantable cardioverter defibrillator) och biventrikulär pacing (CRT-P/CRT-D)
INDIKATIONER
Indikationer för konventionell pacemakerbehandling:
Sjuk sinusknuta
Â
- Sinusknutedysfunktion med symtomatisk bradykardi beroende på upprepade sinusarrester/sino-atrialt block och/eller frekvens i vila < 40/min och/eller kronotrop insufficiens (= trög pulsuppgång vid arbete).
 - Vid sjuk sinusknuta och samtidig förekomst av paroxysmal förmaksarytmi för att möjliggöra antiarytmisk medicinering (brady-takysyndrom).
AV-block
Â
- Kroniskt AV-block II Mobitz typ 1 (Wenckebach-periodicitet) hos äldre och vid symtom, AV-block II Mobitz typ 2, AV-block III.
 - AV-block II (Mobitz typ 1 och 2) samt AV-block III efter hjärtkirurgi eller TAVI (transcatheter aortic valve implantation).
 - Höggradigt AV-block II eller AV-block III efter genomgången framväggsinfarkt (ibland även efter diafragmal infarkt).
 - Neuromuskulära sjukdomar med muskeldystrofi/muskeldystoni och AV-block (I)II-III eller fascikel-/skänkelblock.
 - Sarkoidos med höggradigt AV-block II-III.
 - Kongenitalt AV-block och bradyarytmier hos patienter med annan medfödd hjärtsjukdom (se länkar till ESC, European Society of Cardiology, respektive ACC/AHA/HRS Guidelines nedan).
 - Symtomatiskt höggradigt AV-block I.
Skänkelblock
Â
- Skänkelblock och synkope hos patient med EF > 35 %, där annan icke-kardiell orsak uteslutits. Enligt guidelines bör man överväga kompletterande utredning som carotismassage, invasiv elektrofysiologisk undersökning eller ILR (implanterbar loop recorder) före implantation av pacemaker. Hos äldre patienter med risk för trauma vid fall kan pacemakerimplantation övervägas direkt utan föregående utredning.
 - Alternerande skänkelblock, exempelvis högersidigt skänkelblock (RBBB) omväxlande med vänstersidigt skänkelblock (LBBB) under en och samma EKG-registrering, alternativt högersidigt skänkelblock (RBBB) kombinerat med vänstersidigt främre fascikelblock (LAFB) omväxlande med vänstersidigt bakre fascikelblock (LPFB) under samma EKG-registrering.
Andra tillstånd
Â
- Sinus caroticus-syndromet (hypersensitivitet i sinus caroticus) med återkommande synkopeattacker. Genom karotismassage kan fenomenet reproduceras.
 - Vasovagal synkope med uttalad kardioinhibitorisk reaktion och ålder över 40 år. Bör kunna reproduceras vid Tilt-test/EKG-registrering.
 - Synkope och dokumenterade asymtomatiska pauser på > 6 s beroende på sinusarrest, sino-atrialt block och AV-block
 - Hypertrofisk kardiomyopati (HCM) med uttalad obstruktion av utflödestrakten i vänster kammare. Pacing från höger kammares apex kan ge annan aktivering av vänster kammare och därmed minskad utflödesgradient.
 - Bradykardier och överledningsrubbningar under sömn bör föranleda screening avseende sömnapné. Bradyarytmier vid obstruktivt sömnapnésyndrom kan förbättras av CPAP-behandling (continuous positive airway pressure) och viktnedgång.
För mer information om diagnostik och behandling, se följande översikter:
Â
Sjuk sinusknuta (Sick Sinus Syndrome - SSS)
AV-block (Atrioventrikulärt block)
EKG-atlas, retledningshinder
BEHANDLING
Kodning av pacemakerfunktionen
NBG-koden är en hjälp för att visa hur pacemakern är programmerad. Vanligtvis används fyra kodpositioner.
Position I | Position II | Position III | Position IV |
Stimulerat (pacat) hjärtrum | Avkänt (sensat) hjärtrum | Svar på avkänd händelse | Frekvensvariabilitet |
A = Atrium | A = Atrium | T = Triggered | R = Rate response |
V = Ventricle | V = Ventricle | I = Inhibited | O = None |
D = Dual (A+V) | D = Dual (A+V) | D = Dual (T+I) | |
O = None | O = None | O = None | |
S = Single (A or V) | S = Single (A or V) |
NBG=NASPE/BPEG Generic Code for antibradycardia, adaptive-rate and multisite pacing. NASPE=North American Society of Pacing and Electrophysiology, BPEG=British Pacing and Electrophysiology Group.
Val av pacemaker
Val av pacemaker vid olika indikationer för pacing.
Pacemakertyp: | AAI/AAI-R | VVI/VVI-R | DDD/DDD-R |
Sinusknutedysfunktion | Andrahandsval | Endast i undantagsfall | Förstahandsval. För att undvika onödig högerkammarpacing rekommenderas AVM (AV delay management, optimering av AV intervallet eller programmering av AV-hysteres). |
AV-block | Nej | Vid ihållande förmaksflimmer eller annan förmaksarytmi med långsam kammarfrekvens/med brady-takyproblematik/ kronotrop insufficiens. (Enbart kammarpace eftersom förmaken flimrar. Vid behov aktiveras rate-response funktionen för bättre frekvensvariabilitet) | Vid underliggande sinusrytm med AV-block där AV-synkroni under pacing är önskvärd. Vid intermittent AV-block rekommenderas AVM (se ovan). Aktivering av rate-response funktionen vid kronotrop insufficiens. |
Kardioinhibitorisk synkope, hypersensitivitet i sinus caroticus | Nej | Vid ihållande förmaksflimmer eller annan förmaksarytmi, kronotrop insufficiens (Se ovan) | Ja, med frekvens hysteres för att bevara spontan sinusrytm |
MRT-undersökning och pacemaker
MRT (magnetresonans tomografi) används vid diagnostik av mjukdelar och skelett och blir allt vanligare då bildkvaliteten är mycket god. Tekniken bygger på magnetfält i kombination med radiosignaler och skiljer sig därmed från traditionell röntgen där joniserande strålning används.
Metalldelar i en pacemakerdosa och tillhörande elektroder kan skadas eller komma att fungera felaktigt i samband med att de utsätts för starka magnetfält vid MRT-undersökning. Under senare Ã¥r har därför MRT-säkra pacemakers och elektroder utvecklats som tillÃ¥ter undersökning i magnetkamera.Â
Pacemakeroperation
Operationen sker inneliggande eller polikliniskt beroende på pacemakerindikation. Ingreppet görs i lokalbedövning och tar ca 45 minuter. Elektroderna förs efter punktion av vena cephalica, vena subclavia eller vena axillaris till hjärtat med hjälp av röntgengenomlysning. Pacemakerdosan ansluts därefter och läggs subkutant (alternativt subpektoralt) under vänster eller höger nyckelben.
En lungröntgen görs postoperativt för att utesluta pneumothorax i de fall man använt sig av access via vena subclavia. Inför hemgång skall pacemakern kontrolleras och finjusteras via extern programmerare. Patienten får även instruktion av fysioterapeut om lämpliga armrörelser under de första 3-4 veckorna då läkning pågår.
När batteriet har uppnått ett visst åldrande (ERI = elective replacement indicator) planeras dosbyte. Vid detta ingrepp öppnas dosfickan i lokalbedövning, den gamla pacemakerdosan kopplas loss och en ny dosa ansluts till de befintliga elektroderna, vilka dessförinnan kontrollerats. Ett dosbyte tar ca 15-30 minuter och patienten kan gå hem efter några timmar.
Antibiotikaprofylax ges både vid nyimplantation och dosbyte.
Komplikationsrisken vid pacemakeringrepp är ca 4 %. Några kända komplikationer är:
Â
- Elektroddislokation
- Infektion/perforation av dosfickan
- Pneumothorax
- Perikardexsudat/tamponad
- Lokal blödning
- Elektrisk dysfunktion
UPPFÖLJNING
Uppföljningen efter pacemakerimplantation varierar. I okomplicerade fall kallas patienten till en första kontroll på respektive pacemakermottagning efter 4-6 veckor, därefter en gång per år eller glesare. Vid kontrollen avläses via en extern programmerare ett antal förutbestämda parametrar och det görs justeringar vid behov. Det finns även möjlighet att göra pacemakerkontroll via distansuppföljning. Alla pacemakerbärare skall förses med ett särskilt identifikationskort, "Pacemaker patient identification card".
FELSÖKNING
Om en patient med pacemaker söker akut med symtom som synkope, yrsel, andfåddhet och misstanke finns om fel relaterat till pacemakersystemet bör en felsökning göras. Nedan följer förslag på vad som kan ingå i en sådan:
Â
- Anamnes - Vilken typ av symtom? I vilka situationer kommer symtomen? Någon provocerande faktor som framkallar symtom? Ryckningar över dosan/elektroden?
 - Status - Inspektera området över dosfickan/elektroden. Feber?
 - Vilo-EKG
- Finns pacemakerspikar som inte är åtföljda av en P-våg eller QRS-komplex? (Exit block?)
- Saknas pacemakerspikar trots frånvaro av spontan hjärtaktivitet? Muskelstörningar? (Myoinhibition?)
- Kommer pacemakerspikarna för tidigt eller för sent i förhållande till föregående P-våg eller QRS-komplex? (Sensingproblem?)
- Ses P-vågor omedelbart efter pacade kammarkomplex? (Pacemakersyndrom?)
Â
- Telemetriövervakning inneliggande
 - Avläsning via extern programmerare/via distansavläsning
 - Röntgen av elektrodläge, eventuellt ultraljud hjärta
ORDLISTA
Bipolär elektrod | Plus (+)- och minus (–)-polerna finns på elektrodens spets. Vid unipolär elektrod sitter +polen istället i pacemakerhöljet |
BOL | "Beginning of life" hos pacemakerbatteriet |
Capture | En pacemakerimpuls som ger en adekvat förmaks- eller kammarstimulering |
Elektrodimpedans | Elektriska motståndet i en pacemakerelektrod |
ERI | "Elective replacement indicator" - dags att planera för pacemakerdosbyte |
Exit block | En pacemakerimpuls åtföljs inte av en adekvat förmaks- eller kammarstimulering |
Fusionsslag | Spontant QRS-komplex möter pacemakerutlöst stimulering som ej inhiberas |
Hysteres | Inbyggd funktion i pacemakern som tillåter spontan AV-överledning och sinusrytm för att minimera totala andelen pace |
Mode shift/-switch | Övergång från DDD- till VVI-pace vid förmaksarytmi |
Myoinhibition | Skelettmuskelaktivitet avkänns felaktigt av pacemakern som inhiberas |
PMT | Pacemakermedierad takykardi som kräver justering av pacemakern |
Pacemakersyndrom | Ofysiologisk VVI-pacing hos patient med sinusrytm. Ger retrograda pulsationer i vena jugularis och symtom som yrsel, trötthet och andfåddhet. |
Sensing | Pacemakerns avkänning av P-respektive R-vågor |
Sensor | Inbyggd känslighet hos pacemakern för frekvensvariabel pacing i förhållande till aktuell aktivitetsnivå hos patienten |
Tröskelvärde | Den minsta energinivån som ger capture |
UTVECKLING AV PACEMAKERTEKNOLOGI
Leadless pacemaker - Micra
De senaste åren har en ny typ av pacemaker tagits fram. Den består av en liten cylinder som innehåller en pulsgenerator, batteri och en elektrod i ena änden. Pacemakern förs in via en skida som läggs in i ena ljumskens vena femoralis. Cylindern fixeras i högerkammarens apex och skidan tas bort. Via en extern programmerare kan man kommunicera med den inopererade pacemakern. Tekniken kan användas vid svårigheter att finna kärlaccess uppifrån och vid hög risk för infektioner i dosficka och pacemakersystem med konventionella elektroder.
His bundle pacing
Tekniken har funnits tidigare, men utvecklats de senaste åren. Pacing sker via His-Purkinjesystemet och ger på så vis en mer fysiologisk aktivering av hjärtat jämfört med pacing från höger kammares apex. Tekniken kan användas hos patienter med AV-block förväntad andel kammarpace > 20 % och LVEF (left ventricular ejection fraction) > 40 % samt som ett alternativ till biventrikulär pacing. Randomiserade kontrollerade studier pågår.
ICD-10
Hjärtinsufficiens, ospecificerad I50.9
Sick sinus syndrome I49.5
Bifascikulärt block I45.2
Trifascikulärt block I45.3
Obstruktiv hypertrofisk kardiomyopati I42.1
Atrioventrikulärt block, andra graden I44.1
Atrioventrikulärt block, totalt I44.2
Justering och skötsel av pacemaker, defibrillator och annan kardiell anordning Z45.0
Förekomst av elektronisk kardiell anordning Z95.0
Â
Referenser
Svenska ICD- och pacemakerregistret. Statistisk årsrapport 2020. Länk
Kusumoto FM et al. 2018 ACC/AHA/HRS Guideline on the Evaluation and Management of Patients With Bradycardia and Cardiac Conduction Delay: Executive Summary, Heart Rhythm 2018. Länk
Bernstein AD, Daubert J-C, Fletcher RD et al. The Revised NASPE/BPEG Generic Code for antibradycardia, adaptive-rate, and multisite pacing. PACE 2002;25:260-264. Länk
Glikson M, Cosedis Nielsen J, Brix Kronborg M et al. 2021 ESC Guidelines on cardiac pacing and cardiac resynchronization therapy. European Heart Journal 2021;00:1-94. (www.escardio.org). Länk
Leadless Pacemaker - Micra. Medtronic