Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.

EKG-atlas, övriga tillstånd

FÖRFATTARE

Docent Roland Müller-Suur, Emro Medical AB/

GRANSKARE

Seniorprofessor Karl Swedberg, Medicinkliniken/SU/Östra Sjukhuset

UPPDATERAD

2019-12-30

SPECIALITET
INFORMATION
INNEHÅLL

INSTRUKTION: Klicka på de röda länkarna nedan för att visa EKG-remsorna (öppnas i ett nytt fönster).


Hypertrofi/belastning
 

  • Tecken till vänsterkammarbelastning/myokardpåverkan
    - Sinusrytm
    - Patologisk T-våg i laterala avledningar

     
  • Vänsterkammarhypertrofi exempel 1
    - Sinusrytm
    - Höga R-vågsamplituder i vänstersidiga avledningar samt djupa S-vågor i avlening V1-V3
    - El-axeln är i detta fall normalställd, är dock ofta vänsterställd vid vänsterkammarhypertrofi.
    - Belastningstecken i form av ST-T-förändringar i laterala avledningar.
    - EKG registrerat inför arbetsprov.
     
  • Vänsterkammarhypertrofi exempel 2
    - Sinusrytm 55 slag/min
    - Ordinär överledning
    - Hög amplitud i V3-V6 med förlängd ventrikulär aktiveringstid (VAT) 0,07 s (referens ≤ 0,05 s) samt tydliga negativa T lateralt i V3-V6 och högt lateralt i aVL, I, -aVR.
    - Bilden typisk för vänsterkammarhypertrofi.
     
  • Vänsterkammarhypertrofi exempel 3
    - Sinusrytm 51 slag/min
    - Normal PQ-tid 0,16 s
    - Extremt vänsterställd el-axel i frontalplanet, minus 32 grader.
    - Lätt breddökad QRS 0,13 s uppfyller kriterier för atypiskt vänster skänkelblock utan M-konfiguration
    - Negativa T vågor anteriort och lateralt (V3-V6 samt aVL, I och – aVR)
    - Hög R-S amplitud i V4 med 3,5 mV
    - Bild som vid vänsterkammarhypertrofi.
    - Ekokardiografi visade koncentrisk vänsterkammarhypertrofi med väggtjocklek 13-19 mm.
     
  • Misstänkt vänsterkammarhypertrofi
    - Regelbunden sinusrytm 70 slag/min
    - Normal överledning 0,15 s
    - Normal el-axel 12 grader
    - Förlängd VAT (ventrikulär aktiveringstid) på 0,06 s
    - Negativa T i V5, V6, aVL, I och -aVR
    - Misstanke om vänsterkammarhypertrofi då bara två av de klassiska kriterier för hypertrofi som extrem vänster el-axel, hög R-vågsamplitud, negativ T lateral och förlängd VAT är uppfyllda
    - Ekokardiografi visade hypertrofi med septumtjocklek av 14 mm
     
  • Misstänkt vänsterkammarhypertrofi
    - Sinusrytm 49 slag/min
    - Normalställd el-axel 71 grader
    - Normal QRS-tid 0,112 s
    - Hög amplitud av RS i V4, utbredda bifasiska och negativa T vågor i V2-V5 samt i aVL och I.
    - Misstänkt vänsterkammarhypertrofi
    - Ekokardiografi visade septumtjocklek 16 mm (ref < 13 mm)

    Observera att datortolkning (Tolking av vilo EKG (OBEKRÄFTAD)) som ses uppe till höger är felaktig.
     
  • Högerkammarhypertrofi
    - Sinusrytm
    - Högerställd elaxel
    - Höga R-taggsamplituder, patologisk T-våg i högersidiga avledningar (V1-V4, II, aVF, III)
     
  • Hypertrof Kardiomyopati
    - Sinusrytm 60 slag/min.
    - Förhöjda R-vågsamplituder och markerad T–negativitet i prekordiala avledningar V2-V6.
    - Förlängd VAT (ventricular activation time) vilket mäts från början av QRS till toppen av R-vågen (referens ≤ 0,05 s).
    - De uttalade T-vågsförändringarna kan också vara uttryck för myokardischemi eller annan myokardpåverkan (myokardaffektion) som myokardit. Beakta noggrant anamnes och symtombild.
    - I detta fall visade vänsterkammarangio en uttalad apikal vänsterkammarhypertrofi.
     
  • Högerkammarbelastning
    - Regelbunden sinusrytm, 46 slag/min, med normal överledning (0,18 s).
    - Enstaka SVES ses på rytmremsa (12,5 mm/s registreringshastighet).
    - Utbredd djup T-negativitet i V1 till V4, d v s högersidig, även inferiort i II, aVF och III.
    - Typiskt för högerbelastning som vid till exempel lungemboli.
    - Patienten hade en DT-thoraxkonfirmerad lungemboli och ekokardiografi visade högerkammarbelastningstecken.

Preexitation med deltavåg (WPW - Wolf-Parkinson-Whitesyndrom)
 

  • Preexitation (ex 1)
    - Sinusrytm
    - Kort PQ
    - Deltavåg

    Kammaraktiveringen gör övrig tolkning meningslös!
     
  • Preexitation (ex 2)
    - Sinusrytm
    - Kort PQ
    - Deltavåg
    - Ospecifik T-vågsabnormitet

    OBS! Negativa deltavågor i II, aVF och III får inte tolkas som Q-vågor (tecken på en tidigare genomgången infarkt). Patienten har alltså inte haft en tidigare infarkt!
     
  • Preexitation (ex 3)
    - Sinusrytm, frekvens 65 slag/min
    - Kort PQ-tid (ca 0,10 sek) och deltavåg i flertalet avledningar, d v s extra retledningsbana mellan förmak och kammare.
    - OBS! Q-vågor och ST-T kan inte tolkas på vanligt vis vid preexitation. Således INTE patologiska Q-vågor inferiort även i detta fall.
    - Patologiskt EKG.
     
  • Preexitation (ex 4)
    - Sinusrytm, frekvens 68 slag/min
    - Kort PQ tid 0,108 sek samt deltavågor i V3-V5 som vid preexitation.
    - Inga repolarisationsförändringar, normala T-vågor.

Perikardit
 

Övrigt
 

  • Digitalismedicinering
    - Sinusrytm
    - ST-sänkning av hängmatteform som vid digitalismedicinering
     
  • Brugada
    - Regelbunden sinusrytm, 44 slag/min, med normal överledning (0,18 s).
    - I V1 till V4 ses en välvd ST-höjning med hög J-punkt (> 2 mm) i V2 och V3 med negativ T-våg. Detta är ett Brugada-EKG-mönster typ 1.
    - Brugadas syndrom är en sällsynt orsak till synkope och plötslig död och har beskrivits första gången av bröderna Brugada 1992.
     
  • Pacemaker (ex 1)
    - Regelbundna pacemakerutlösta slag
    - Artefakter från såväl förmaks- som kammarpacing
     
  • Pacemaker (ex 2)
    - Regelbunden kammarpacing, frekvens 70 slag/min.
    - Bakomliggande rytm är förmaksfladder, frekvens 250/min (fladdervågor ses).
    - Pacemakerspik ses före varje QRS och QRS har vänsterskänkelblockutseende, vilket beror på att elektroden är placerad i höger kammare och impulsen sprider sig utanför retledningssystemet till vänsterkammaren.
     
  • Pacemaker (ex 3) (A), extremitetsavledningar (B), bröstavledningar (C)
    - Såväl förmakspacing som kammarpacing motsvarande 60 slag/min.
    - Pacemakerartefakten ses före P-vågen och före QRS.
    - QRS är breddökad som vid vänster skänkelblock då pacemakerelektroden ligger i höger kammare, vilket resulterar i EKG-utseende som vid vänster skänkelblock.
    - I rytmremsan(A) nere på bilden ses enstaka P-vågor utan pacemakerartefakten. Således egen förmaksexcitation utan pacing, vilket sker när sinusexcitationen kommer med lite högre frekvens (80-90 slag/min) vilket leder till inhibering av förmakspacing.
    - Förmakspacade och egna förmakskontraktioner utan pacemakerartefakt ses som ovan beskrivet, alla QRS är kammarpacade (B och C).
     
  • Lång QT
    - Sinusbradykardi 45 slag/min, ordinär överledning.
    - Mindre intraventrikulärt ledningshinder med QRS 0,10 s, ST-T förändring lateralt med nedåtsluttande ST och T-negativitet, kan vara tecken på belastning.
    - Lång QT-tid (QT 0,52 s, korrigerat QT, QTc 0,49 s).
    - Hypokalcemi?
     
  • Lång QT (ex 2)
    - Sinusbradykardi, frekvens 45 slag/min
    - Patologiskt förlängd QT-tid, QT-tid ca 570 ms, QTc (korrigerad QT-tid) ca 550 ms.
     
  • Lång QT (ex 3)
    - Endast extremitetsavledningarna visas. SInusrytm, frekvens 55 slag/min. Mycket lång QT-tid, 740 ms, QTc 710 ms. Hög risk för torsade de pointes VT.
     
  • Misstänkt lång QT
    - Sinusrytm 85 slag/min
    - PQ-tid 0,19 s, normal
    - Bröstavledningars R-S-transition förskjuten åt höger, ospecifik
    - Splittrade RS i V1-V6 men QRS-tid normal 0,098s, således inkomplett högerskänkelblock, bedöms ospecifik
    - QT-tid mäts till 0,402 s, QTc beräknas till 0,479 s, vilket är lätt förlängd och ger 2 poäng enligt nedan.

    Enligt diagnoskriterier för långt QT-syndrom (Schwarz et al 2012) ger QTc 0,45-0,459 s ett poäng, QTc 0,460-0,479 s ger två poäng och QTc ≥ 0,480 s ger tre poäng, QTc 4 min efter arbete > 0,480 s ger ett poäng, tidigare synkope ger två poäng och plötslig död av familjemedlem < 30 år ger en halv poäng. Sannolikhet för långt QT-syndrom (LQTS) är låg vid ≤ 1 poäng, intermediär vid 1,5-3,5 poäng och hög vid ≥ 3,5 poäng.

    Riskstratifiering enligt Goldenberg, Zareba och Moss 2008 visar låg risk för allvarlig händelse (hjärtstopp eller plötslig död) vid QTc 0,500 s.
     
  • Ektopisk förmaksrytm
    - Negativ P-våg i avledningarna II, aVF och III
     
  • Ektopisk- och sinusrytm
    a)
    - I vila ses ektopisk förmaksrytm, 60/min, med negativa P i II , aVF, och III med PQ-tid 0,13 s. Normala QRST.

    b)
    - Efter några knäböjningar och därmed viss sympatikotoni ses sinusrytm, 111/min med normala positiva P-vågor i II aVF och III och PQ tid 0,14 s, normala QRST.
     
  • Ospecifika T-vågsförändringar
    - Sinusrytm 69/min.
    - Patologisk flack T i V5 och V6.
    - Fyndet är ospecifikt.
    - Kan ses i samband med olika tillstånd, bland annat begynnande hypertrofi.
     
  • Coronarinsufficiens
    Arbets-EKG vila
    Arbets-EKG arbete
    Arbets-EKG efter arbete
    - Normalt vilo-EKG
    - Vid arbete ses platåformad ST-sänkning i laterala avledningar med formförändring av ST-T-regionen efter arbete.
    - Patologisk EKG–reaktion
    - Fynd som vid reversibel myokardischemi


ICD-10

Annan hypertrofisk kardiomyopati I42.2
Pre-excitationssyndrom I45.6
Retledningsrubbning, ospecificerad I45.9
Akut perikardit, ospecificerad I30.9
Andra specificerade hjärtarytmier I49.8
Hjärtförstoring I51.7

 

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

Kommentera >>

Lämna ett svar

Tack för din kommentar!


Prenumerera på våra nyhetsbrev