Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.

Sänka (SR)-utredning

FÖRFATTARE

Professor Lars Hagberg, Infektion/Göteborgs Universitet

GRANSKARE

Allmänläkare Helen von Sydow, /

UPPDATERAD

2020-02-04

SPECIALITET
INFORMATION
INNEHÅLL

BAKGRUND
 

Sänka (SR) är en klassisk metod att mäta hur snabbt blodkropparna sjunker nedåt i ett rör under 1 timma. Fenomenet orsakas av att röda blodkroppar bildar s k myntrullar vid förändringar i halterna av vissa plasmaproteiner (högmolekylära proteiner; speciellt fibrinogen och immunglobuliner). Metoden beskrevs först av Robin Fåhraeus och utvecklades senare (1921) av Alf Westergren.

Förhöjd SR är ett ospecifikt fynd och kan orsakas av en mängd sjukdomar, men även av andra tillstånd. Internationellt anses SR vara av tveksamt kliniskt värde med undantag för att styra behandling vid temporalisarterit, polymyalgia reumatica samt reumatoid artrit. I Sverige har SR traditionellt sett använts som en sjukdomsmarkör och metoden har fortfarande en plats inom rutinsjukvården.

 

Normalvärden för SR:

  • Kvinnor < 20 mm
  • Män < 15 mm
Mini-SR ger något högre värden.

Rörets läge, eventuellt drag och analystemperatur kan påverka resultatet.

 

Sjukdomar med hög SR
 

  • Bakteriella infektionssjukdomar
    Vid akut bakteriell infektion tar det oftast 2-5 dagar innan fibrinogenökning ger en mätbar förhöjning av SR.
    Oftast har man mest hjälp av SR vid kroniska infektioner t ex osteomyelit, septisk artrit, djupa abscesser samt tuberkulos.
    Andra metoder att mäta inflammation t ex C-reaktivt protein (CRP) och procalcitonin är bättre och snabbare markörer både för diagnostik och för att följa ett infektionsförlopp.
     
  • Icke-infektiösa inflammationer
    T ex autoimmuna sjukdomar, fr a temporalisarterit, polymyalgia reumatika, reumatoid artrit.
     
  • Maligniteter
    T ex Hypernefrom, myelom, Mb Waldenström.
     
  • Njursjukdomar
    Kronisk njursjukdom kan ge måttligt förhöjd SR sannolikt p g a höga halter fibrinogen, men måste utredas för att utesluta annan bakomliggande orsak.

Andra tillstånd med förhöjd SR
 

  • Graviditet
  • Extrem övervikt
  • Anemi med normal erytrocytmorfologi
  • Hyperkolesterolemi
  • Hög ålder
  • Rubbningar i immunglobulinhalten t ex benign monoklonal gammopati
  • HIV-infektion (ibland)

Vid markant förhöjd SR (> 100 mm) hittar man i ungefär 90 % av fallen någon signifikant bakomliggande sjukdom. Vanligast är infektion, följt av malignitet, njursjukdom och autoimmun bindvävssjukdom.

Det finns ingen gyllene standard för att utreda hög SR, utan man får använda anamnes och status för vägledning inför eventuell fortsatt utredning.


 

ICD-10

Förhöjd sänkningsreaktion R70.0

 

Referenser
 

Fincher R-ME, Page MI. Clinical significance of extreme elevation of the erythrocyte sedimentation rate. Arch Intern Med 146:1581, 1986. Länk

Why shouldn´t we determine the erythrocyte sedimentation rate? Jurado 2001, Clin Infect Dis 33; 548-549. Länk

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

Kommentera >>

Tack för din kommentar!


Prenumerera på våra nyhetsbrev