Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.
Vissa delar av vår nya webbplats är fortfarande under färdigställande och beräknas vara klart inom kort, vi ber om ert tålamod med eventuella störningar.
Vill du komma i kontakt med oss kan du maila till hej@internetmedicin.se.

Sandmyggefeber

FÖRFATTARE

Docent (infektion), överläkare Rickard Eitrem, Blekinge Kompetenscentrum/Region Blekinge

GRANSKARE

Professor Lars Hagberg, Infektion/Göteborgs Universitet

UPPDATERAD

2020-10-06

SPECIALITET
INNEHÅLL




BAKGRUND
 

Sandmyggefeber går även under namnen sandfly fever, papatasifeber och febris papataci.


Epidemiologi

Icke-immuna, t ex svenskar, kan drabbas vid vistelse i medelhavsländerna och Mellanöstern. På 1980-talet inträffade flest fall bland cypernturister och FN-soldater där. Enstaka rapporter förekommer om fall från turistorter runt Medelhavet. Om något nytt turistcentrum etableras i endemiskt område kan många turister åter drabbas liksom på Cypern, se nedan under Smittskydd. Regelbundna rapporter om sandmyggefeber kommer t ex från Turkiet, men inte på ”svenska” turistorter där. Under 2017 rapporterades sandfly fever hos amerikanska soldater i Afghanistan.


Etiologi

Sandmyggan Phlebotomus papatasi överför vid sitt stick virus av serotyperna Naples virus, Sicilian virus eller Toscana virus. Under senare år har man visat att det finns en speciell Sicilian virus-stam på Cypern. Andra arter av sandmyggor överför andra serotyper av arbo-virus (artropode borne viruses).


Om vektorn

Kännedom om vektorn, en fjädermygga, är nyckeln till smittskydd. Phlebotumus papatasi är aktiv från sen vår till höst framför allt i medelhavsregionen. De lägger sina ägg i fuktig jord, gödsel eller skräp på skuggiga platser, dock inte på sandstränder som namnet antyder.

Dessa myggor kallas inte "mosquitos" utan "flies" på engelska; mosquitos surrar när de flyger men sandmyggan är stum. På grekiska heter de faktiskt motsvarande ”stumma myggor”. De är 2-3 mm stora och således svåra att upptäcka. I hotellrummen sitter de ofta på väggarna ett par dm från taket.

De sticks på kvällen och under natten. De är dåliga flygare och under sin livstid rör de sig max ett par hundra meter. Detta medför att varje fall som diagnostiseras gör det lätt att identifiera kläckningsplatser och att undanröja dessa i syfte att åstadkomma smittskydd.


 

KLINIK
 

Inkubationstid

3-5 dagar.


Symtom
 

  • Feber
  • Muskelvärk
  • Huvudvärk
  • Retroorbital smärta

Toscanavirusinfektioner kan ge meningit, vilket rapporterats hos skandinaviska turister som varit i Italien och Portugal.


Kliniska fynd
 

  • Relativ bradykardi
  • Temp upp mot 39-40 grader
  • Konjunktivit
  • Ej lymfadenopati
  • Ej utslag mer än kanske rester efter myggbetten

Ofta följer en postinfektiös asteni och sjukskrivning kan behövas under ett par veckor.


Laboratoriefynd
 

  • Leukopeni, neutropeni, lymfopeni
  • Normal sänka och CRP
  • Lätt förhöjda transaminaser
  • Serologisk diagnostik görs på Folkhälsomyndigheten, IgG-antikroppar påvisas efter en veckas sjukdomsduration och IgM efter något dygn

Man kan isolera virus från blod som tages under det febrila stadiet. Serum ska då frysas och transporteras i -70 grader. Sådan diagnostik är mer att betrakta som kuriosa.


Diagnostik

På Folkhälsomyndigheten finns virologisk diagnostik. Ring först och fråga så att man kan förbereda denna sällan-diagnostik.


 

DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

HANDLÄGGNING
 

Behandling

Symtomatisk. Det finns inget vaccin, inte heller under utveckling.


Smittskydd

Inte anmälningspliktig men varje fall bör utredas och anmälas till hälsomyndigheterna på turistorten. Om de får reda på fallen och vad hotellet heter kan de identifiera kläckningsplatserna och röja upp alternativt bespruta med insekticida medel. Beräkningar visade att det under åren 1986-1989 insjuknade 1300 turister från Nordeuropa. Det har inte diagnostiserats något fall i Sverige sedan 1994. Forskningsarbeten ledde till att hälsovårdsmyndigheterna på Cypern kunde eliminera myggorna och därmed smittan bland svenska turister.

 

ICD-10

Sandmyggefeber A93.1

 

Referenser

Folkhälsomyndigheten, Sjukdomsinformation om sandmyggefeber. Länk

Eitrem R. Sandfly fever. Akademisk avhandling. Karolinska Institutet 1991. ISBN 91-628-0350-6

Eitrem R, Vene S, Niklasson B. Incidence of Sand Fly Fever among Swedish United Nations Soldiers in Cyprus during 1985. American Journal of Tropical Medicine and Hygiene. 1990;43:207-11. Länk

Downs JW1, Flood DT, Orr NH, Constantineau JA, Caviness JW. Sandfly fever in Afghanistan-a sometimes overlooked disease of military importance: a case series and review of the literature. US Army Med Dep J. 2017 Oct-Dec;(3-17):60-66. Länk

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

Kommentera >>

Lämna ett svar

Tack för din kommentar!


Prenumerera på våra nyhetsbrev