Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.
Vissa delar av vår nya webbplats är fortfarande under färdigställande och beräknas vara klart inom kort, vi ber om ert tålamod med eventuella störningar.
Vill du komma i kontakt med oss kan du maila till hej@internetmedicin.se.

Papegojsjuka (ornitos)

FÖRFATTARE

Professor Lars Hagberg, Infektion/Göteborgs Universitet

GRANSKARE

Docent Jonas Hedlund, Infektionskliniken/Karolinska Universitetssjukhuset Solna

UPPDATERAD

2020-08-11

SPECIALITET
INNEHÅLL

BAKGRUND


Papegojsjuka, även kallad ornitos (eller psittakos när den drabbar papegojfåglar), orsakas av den intracellulärt växande mikroorganismen Chlamydophila psittaci och är en ovanlig orsak till atypisk lunginflammation.

Smittan sprids från fåglar. Papegojfåglar var de första som upptäcktes föra sjukdomen vidare, därav namnet. Senare visade det sig att smittämnet är allmänt förekommande bland vilda fåglar. Närbesläktade Chlamydiaarter förorsakar hos människa ögonsjukdomen trakom, samt genitala infektioner (klamydia). En närbesläktad mikroorganism är också Chlamydophila pneumoniae (TWAR).

Chlamydophila psittaci sprids, främst luftburet, till människa från fåglar. Smittade fåglar kan se sjuka ut, men friska smittbärande fåglar är vanliga. Smittämnet kan utsöndras intermittent under månader. Smittämnet förekommer främst i fåglars avföring och kan spridas via damm som inandas. Infektionsdosen är låg. Ca 25 % av patienterna saknar anamnes för fågelexposition. Immunitet efter genomgången sjukdom är långvarig.

Smittöverföring från människa till människa är mycket ovanligt men förekom vid ett utbrott i Skåne 2013 från en mycket svårt sjuk patient. Ca 40-65 fall rapporteras varje år i Sverige.

På Färöarna inträffade ett utbrott med 174 fall under åren 1930-38 varav 20 % dog. Ett skepp lastat med papegojor från Argentina hade angjort Färöarna och man kastade papegojor som dött under överfärden från Sydamerika överbord när de låg i hamnen. Sannolikt spreds smitta till vilda fåglar på ön. Särskilt unga kvinnor drabbades hårt då de hade till uppgift att plocka fjädrarna från fåglarna.


 

SYMTOM OCH KLINISKA FYND


Insjuknandet är oftast influensalikt med feber, allmänpåverkan, huvudvärk och generell muskelvärk. Huvudvärken är ofta intensiv. Symtomen från luftvägarna kan vara diskreta eller helt saknas. Påtaglig hosta saknas initialt hos 2/3 av patienterna och vid undersökningen hörs sällan biljud över lungorna, varför diagnosen lunginflammation ibland måste ställas med hjälp av röntgenundersökning.

Tecken på encefalit, med nedsatt medvetandegrad eller personlighetsförändring, samt leverpåverkan kan förekomma. Relativ bradykardi i förhållande till patientens höga temperatur är vanligt.

Inkubationstiden är 5-15 dagar.


 

DIAGNOS


Diagnosen försenas ofta eftersom sjukdomsbilden är okarakteristisk.
 

  • Serologi. Antikroppsstegringen kommer ibland sent, men en hög IgM-titer stödjer diagnosen. Konvalescentprov med IgG och IgM är nödvändiga för säker diagnos. TWAR kan ge korsreaktion.
     
  • PCR-prov är den bästa diagnostiska metoden. Prov tas från bakre svalgväggen med styv bomullspinne.
     
  • Odlingar är svåra att utföra, kan utgöra smittrisk för laboratoriepersonal, och används därför inte.
     
  • Lungröntgen visar infiltrat i ca 75 % av fallen, ofta segmentellt diskreta (se figur 1 nedan) eller lobär förtätning i nedre delarna av lungan.
     
  • Patologiska leverprover ses i 50 % av fallen.


Figur 1. Dorsobasalt infiltrat vid papegojsjuka.
 

Röntgenbild vid papegojsjuka




 

BEHANDLING


  • Doxycyklin (Doxyferm 100 mg x 2) i 10-14 dagar per os utgör förstahandsbehandling.
     
  • Moxifloxacin (Avelox 400 mg x 1) och andra kinoloner är också ett alternativ, men är inget förstahandsmedel vid lunginflammation i Sverige. Den kliniska erfarenheten är inte lika stor som för doxycyklin.
     
  • Klaritromycin 250 mg 1 x 2 eller azitromycin 500 mg x 1 är ett annat alternativ.
     
  • Fenoximetylpenicillin, amoxicillin och andra beta-laktamantibiotika (t ex cefalosporiner) saknar effekt eftersom Chlamydophila psittaci saknar cellvägg.

Papegojsjuka/ornitos är en anmälningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen.


Profylax: Undvik nära kontakt med fågelbajs och sjuka fåglar. Om man måste rengöra fågelbord bör det rengöras utomhus och blötas ned med exempelvis såpvatten för att undvika att torkad fågelavföring dammar. Det bästa är att inte rengöra borden alls. Tvätta händerna efteråt. Högtryckstvätt kan öka mängden smittämne i luften. Andningsskydd rekommenderas vid massiv exposition ex i slutna utrymmen med mycket fågelträck. Fall med smitta i samband med användning av lövblåsapparat under ett fågelbord har rapporterats.


 

LÄNKAR
 

Smittskyddsblad - Papegojsjuka


ICD-10

Infektion orsakad av Chlamydia psittaci A70.9

 

Referenser

Ornitos är sannolikt under­diagnostiserad i Sverige, Ulrika Marking et al Läkartidningen vol 115, 1-3: 2018. Länk

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

Kommentera >>

Lämna ett svar

Tack för din kommentar!


Prenumerera på våra nyhetsbrev