Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.
Vissa delar av vår nya webbplats är fortfarande under färdigställande och beräknas vara klart inom kort, vi ber om ert tålamod med eventuella störningar.
Vill du komma i kontakt med oss kan du maila till hej@internetmedicin.se.

Mykoplasmapneumoni

FÖRFATTARE

Professor Lars Hagberg, Infektion/Göteborgs Universitet

GRANSKARE

Docent Jonas Hedlund, Infektionskliniken/Karolinska Universitetssjukhuset Solna

UPPDATERAD

2020-01-09

SPECIALITET
INFORMATION
INNEHÅLL




BAKGRUND


Mykoplasmapneumoni orsakas av mikroorganismen Mycoplasma pneumoniae och är en vanlig orsak till atypisk lunginflammation. Smitta sprids mellan människor. Det finns ingen känd djurreservoar. Smittspridningen sker via luftvägssekret och är stor inom familj och vid tät kontakt. Vanligt är att flera familjemedlemmar insjuknar efter varandra med någon eller några veckors mellanrum. Mottagligheten för smitta är hög i alla åldrar. Genomgången sjukdom ger ingen långvarig bestående immunitet.

Bakterien kan utsöndras i många veckor, men smittbärarskap blir aldrig kroniskt. I åldersgruppen 20-30 år är mykoplasma den vanligaste orsaken till lunginflammation. Ofta förekommer sporadiska fall, men med ca 4-5 års intervall ses utbrott med mykoplasmapneumoni, vanligen på hösten.

För mer information om pneumonier:
 

Visa översikt: Pneumoni



 

KLINIK OCH SYMTOM


Till skillnad från lobär pneumokockpneumoni är sjukdomsförloppet vid mykoplasmapneumoni långsamt. Heshet kan vara ett tidigt symtom. Hostan är ofta torr, retande och kan hålla på i ett par veckor. Huvudvärk och låggradig feber är vanligt.

Av alla som smittas av mykoplasma är det bara ca 10 procent som utvecklar lunginflammation. De flesta får långvariga, men lindrigare, symtom utan att röntgenologiska tecken på lunginflammation ses. Speciellt små barn (< 3 år) får ofta mycket lindriga symtom eller blir bara förkylda. Hos barn över 5 år kan symtomen bli mer uttalade.

Inkubationstiden är runt 2-3 veckor.

Komplikationer kan uppkomma i form av encefalit, Guillain-Barrés syndrom, myokardit, hemolytisk anemi, Stevens-Johnsons syndrom och erythema nodusum (se avsnitt erytema multiforme).


 

DIAGNOS


  • PCR – Används i första hand. Prov från bakre svalgväggen tas med styv bomullspinne. Även bronksköljvätska och trakealsekret kan analyseras. Frågeställningen omfattar ofta också analys av Chlamydophila pneumoniae (TWAR).
     
  • Serologi – Hög IgM-antikroppstiter i akutskedet. IgG-antikroppsstegring efter hand.
     
  • Köldagglutinationstest har tidigare använts i diagnostiken av mykoplasmapneumoni. Testet har dålig specificitet och låg sensitivitet (ca 50 %) och används därför numera sällan i modern sjukvård. Två rör för sänka tas. Det ena förvaras i kylskåp 15-20 minuter och det andra i rumstemperatur. När man vickar på det kylda röret ser man vid positivt utfall korniga agglutinat på rörväggen jämfört med det som varit i rumstemperatur.
     
  • Lungröntgen kan ha en varierande bild och ibland uppvisa flera infiltrat (se bild nedan).
     
  • Lab
    – CRP ofta relativt lågt, ibland under 50 mg/l (till skillnad från pneumokockpneumoni)
    – SR hög
    – LPK över 10x109/L i bara 30% av fallen (skillnad mot pneumokockpneumoni)


Figur 1. Exempel på lungröntgeninfiltrat vid mykoplasmapneumoni.
 

Mykoplasmapneumoni



 

BEHANDLING


Luftvägsinfektioner orsakade av Mycoplasma pneumoniae utan pneumoni läker spontant och ska inte antibiotikabehandlas. Vid pneumoni bör dock antibiotika ges enligt nedan.
 

  • Makrolid, t ex klaritromycin 250 mg 1 x 2 eller azitromycin 500 mg x 1 i 5-7 dagar.
     
  • Alt. doxycyklin (Doxyferm, Doxycyklin EQL Pharma 100 mg 2x1) i 5 dagar per os. Doxycyklin kan ges till barn under 8 år men är inte rekommenderat enl FASS. Oftast finns inga skäl att använda doxycyklin till barn vid mycoplasma eftersom allergi mot erytromycin är mycket ovanligt.
     
  • Moxifloxacin (Avelox 400 mg x 1) i 5-7 dagar per os är också ett alternativ, men inget förstahandsmedel vid lunginflammation i Sverige.
     
  • Fenoximetylpenicillin, amoxicillin och andra beta-laktamantibiotika (t ex cefalosporiner) har ingen effekt eftersom Mycoplasma pneumoniae saknar cellvägg.


Infektionen är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen, och några specifika smittskyddsåtgärder är inte motiverade.


Profylax

Vaccin finns ej. Allmänt god handhygien rekommenderas.

 

ICD-10

Pneumoni orsakad av Mycoplasma pneumoniae J15.7

 
Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
J15 Bakteriell pneumoni som ej klassificeras annorstädes

Referenser


Atkinson TP, Balish MF, Waites KB. Epidemiology, clinical manifestations, pathogenesis and laboratory detection of Mycoplasma pneumoniae infections. FEMS Microbiol Rev. 2008 Nov;32(6):956-73. Epub 2008 Aug 27. Länk

Bartlett. Is activity against "atypical" pathogens necessary in the treatment protocols for community-acquired pneumonia? Issues with combination therapy. Clin Infect Dis. 2008 Dec 1;47 Suppl 3:S232-6. Länk

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

Kommentera >>

Lämna ett svar

Tack för din kommentar!


Prenumerera på våra nyhetsbrev