Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.
Vissa delar av vår nya webbplats är fortfarande under färdigställande och beräknas vara klart inom kort, vi ber om ert tålamod med eventuella störningar.
Vill du komma i kontakt med oss kan du maila till hej@internetmedicin.se.

Kolera

FÖRFATTARE

Professor Lars Hagberg, Infektion/Göteborgs Universitet

GRANSKARE

Docent Jonas Hedlund, Infektionskliniken/Karolinska Universitetssjukhuset Solna

UPPDATERAD

2020-07-18

SPECIALITET
INNEHÅLL




BAKGRUND
 

Kolera är en smittsam tarmsjukdom som orsakas av bakterien Vibrio cholerae.

Via ett exotoxin från bakterien läcker tarmen vätska och elektrolyter. De flesta som drabbas får ganska milda eller moderata symtom, men somliga kan ha ett mycket snabbt och våldsamt förlopp med stora mängder vattentunn avföring (i värsta fall upp mot 20 liter/dygn) och utan adekvat vätsketillförsel är mortaliteten då hög p g a cirkulationskollaps. Överlevande kan drabbas av akut njursvikt. Lindrigare fall kan vara svåra att skilja från andra tarminfektioner. Sjukdomen skall misstänkas hos patienter med diarré och anamnes på vistelse i koleradrabbat område. Därför viktigt med en noggrann reseanamnes.

Bakterien kan överleva länge i kallt vatten men tillväxer dåligt i flertalet livsmedel. Relativt hög smittdos krävs för smitta. Ingen risk för person till personsmitta vid vardaglig kontakt.

Sjukdomen har orsakat omfattande epidemier sedan början av 1800-talet med ett flertal klassade som pandemier. Koleraepidemier härjade svårt i Sverige under början av 1800-talet med ett stort antal dödsfall. Även i modern tid har världen drabbats av utbrott, t ex i Sydamerika i början 1990-talet. På Haiti pågår ett utbrott sedan 2010. 2017 har ett omfattande utbrott drabbat Jemen. Emellertid finns en nedgående trend av antalet fall i flera drabbade områden de senaste åren efter omfattande vaccinationskampanjer. Antalet fall i världen uppskattas till 1,3 - 4 miljoner årligen varav 20 000 -140 000 beräknade dödsfall, men det är ett stort mörkertal i rapporteringen.

Kolera klassas enligt smittskyddslagen som allmänfarlig sjukdom, och skall anmälas till smittskyddsläkaren i landstinget och Folkhälsomyndigheten och är en smittspårningspliktig sjukdom. Misstänkta inhemskt smittade fall skall omedelbart meddelas miljökontoret eller motsvarande i kommunen. Då sjukdomen också, enligt gällande internationella hälsovårdsbestämmelser, klassas som "karantänssjukdom" ska eventuella fall också rapporteras till Socialstyrelsen och Världshälsoorganisationen (WHO).

Människan är i praktiken enda värd för bakterien.


 

SYMTOM
 

Inkubationstiden brukar vara mellan 2-3 dagar, men kan variera mellan några timmar till 5 dagar.

Varierande sjukdomsbild, från asymtomatiskt bärarskap till svåra diarrétillstånd.
 

  • Snabbt insjuknande
     
  • Vattentunn diarré
     
  • Oftast inga kräkningar tidigt i förloppet och i lindriga fall, men förekommer hos svårt dehydrerade patienter p g a metabolisk acidos då även kramper kan tillstöta.
     
  • Inga uttalade buksmärtor, buken mjuk vid palpation
     
  • Avsaknad av feber (endast feber i ca 5 % av alla fall)
     
  • Intorkad hud (svåra fall)
     
  • Insjukna ögon (svåra fall)
     
  • Ofta cerebralt alerta, trots extremt lågt blodtryck, men oroliga och rastlösa


DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

  • Infektiös diarré av annan orsak, ex ETEC, salmonella, campylobacter
     
  • Diarré, feber och kräkningar kan förekomma vid allvarliga sjukdomar, exempelvis sepsis.


UTREDNING
 

  • Avföringsodling
    Vid misstanke om kolera är det en fördel om kontakt tas med bakteriologiskt laboratorium innan prov sänds.
     
  • PCR
    För artbestämning och påvisning av toxingener från renkultur av bakteriestam.


BEHANDLING
 

Viktigast är att behandla vätskeförlusten enligt sedvanliga principer.


Rehydrering

Vätskeersättningsmedel kan köpas på apotek. Om det inte finns någon färdig lösning hemma kan man blanda 1 liter vatten med 2 matskedar strösocker och 1/2 tesked salt.

Vid svårare dehydrering ges fysiologisk balanserad elektrolytlösning (intravenöst Ringer-acetat).


Antibiotika

Antibiotika kan förkorta sjukdomstiden men rekommenderas endast till svåra fall.
 

  • Doxycyklin 300 mg x1 i endos (om känslig stam). Kan även ges till barn i kortare kurer utan biverkningar enligt nya studier.
     
  • Ciprofloxacin 1 g i endos (om känslig stam)
     
  • Azitromycin har rekommenderats till barn (20 mg/kg) och gravida (1 g) i endos.
     
  • Tillskott av zink (10–20 mg) dagligen har visat sig vara bra till barn under 5 år och brukar ges i 14 dagar.


PROFYLAX
 

  • Ett oralt vaccin som innehåller koleratoxinets rekombinanta icke-toxiska B-subenhet samt avdödade kolerabakterier (Dukoral) finns. Ges i 2 doser med 1-6 veckors mellanrum. Vaccinet ger ett effektivt skydd mot kolera som beräknas räcka i 6 månader hos barn och 2 år hos vuxna och därefter ges en boosterdos vid behov. Eftersom risken för kolera är minimal bland vanliga turister rekommenderas vaccination inte rutinmässigt, utan endast vid vistelse tre-fyra veckor i endemiskt område eller vid resa i områden med pågående kolerautbrott.
     
  • Håll avloppsvatten skiljt från dricksvatten
     
  • God handhygien


ICD-10

Kolera orsakad av Vibrio cholerae 01, biovar cholerae A00.0
Kolera orsakad av Vibrio cholerae 01, biovar el tor A00.1
Kolera, ospecificerad A00.9

 

Referenser

http://www.who.int/cholera/en/

Cholera. Clemens JD, Nair GB, Ahmed T, Qadri F, Holmgren J. Lancet. 2017, 39:1539-1549. 2017 . Review. Länk

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

Kommentera >>

Lämna ett svar

Tack för din kommentar!


Prenumerera på våra nyhetsbrev