Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.

Impetigo (svinkoppor)

FÖRFATTARE

Professor Inge Axelsson, Barnkliniken/Östersunds sjukhus/Mittuniversitetet

GRANSKARE

Professor Lars Hagberg, Infektion/Göteborgs Universitet

UPPDATERAD

2021-10-06

SPECIALITET
INFORMATION
INNEHÅLL

BAKGRUND

Impetigo är en infektion med bakterier i huden (pyoderma), vanligast nära munnen och ofta förekommande hos förskolebarn. Impetigo är en vanlig sjukdom som ökade i svårighetsgrad i början av 90-talet men epidemin tycks ha mattats.

 

Orsaker
 

Betahemolytiska streptokocker grupp A (GAS) eller S. aureus; vid bullös impetigo alltid stafylokocker.

Under epidemin under 1990- och 2000-talet dominerade stafylokocker helt. I början av epidemin hade vi i Sverige en snabb ökning av fusidin-resistenta stafylokocker.



SYMTOM OCH KLINISKA FYND

 

  • Icke-bullös impetigo
    Gulaktiga, såriga utslag runt näsa och mun, ibland på händer och bål.
     
  • Bullös impetigo
    Eksemliknande förändringar med blåsor som snabbt går över i sårytor. Ofta förekommer stafylokocker i renkultur och då bildas inga krustor och inget, eller sparsamt med, sekret.

 

  Icke-bullös (krustös) Bullös
Orsak GAS, S. aureus Toxinbildande S. aureus
Hud Börjar i småsår Drabbar intakt hud
Kliniska tecken Små pustler -> spricker -> honungsfärgade krustor Bullae -> spricker -> röd, fuktig hud och omgivande hud flagnar
Typisk lokalisation Ansikte, extremiteter Var som helst
Bilder www.dermis.net - Icke-bullös www.dermis.net - Bullös



Fig. 1. Barn med krustös impetigo runt munnen

Impetigo_barnmun.jpg



Inkubationstid
 

  • 2-3 dagar


DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

UTREDNING / PROVTAGNING
 

I de flesta fall behövs ingen provtagning men eventuell antibiotikabehandling bör alltid föregås av bakterieodling, som bör tas efter rengöring.
 

 



BEHANDLING
 

Lokalbehandling som rekommenderas:
 

  1. Tag bort skorpan. Noggrann uppblötning och borttagning av krustor med tvål och vatten Går oftast bra genom att lägga en blöt kompress på såret en stund och sedan skrapa bort skorpan. Se hygienråd på 1177.se.

  2. Naglar bör klippas korta och impetigoförändringarna täckas med förband, för att minska risken att barnet kliar på förändringarna.

  3. Barn och vårdnadshavare ska tvätta händerna och fingertopparna noga och ofta och använda egen handduk och egna sängkläder.

 

Lokal behandling med fusidinsyra rekommenderas i de fall då ovanstående åtgärder inte är tillräckliga. Fusidinsyra doseras 2–3 gånger dagligen i 7 dagar. Andelen S. aureus som är resistenta mot fusidinsyra är < 5 % i Sverige.

  1.  



Retapamulin (Altargo)

Är ett antibiotikum som varit förstahandsmedlet för lokalbehandling av impetigo men är nu avregistrerat.


Ozenoxacin (Ozanex)

Är ett nytt antibiotikum för lokalt bruk godkänt i juni 2019 som inte tillhandahålls (september 2021). Blåsorna/skorporna/såren ska tvättas med tvål och vatten flera gånger per dag så att såren torkar ut och skorporna försvinner.


Lokalbehandling som inte rekommenderas

Mupirocin (Bactroban) är en viktig medicin mot bärarskap av meticillin-resistenta Staphylococcus aureus (MRSA) och ska användas mycket restriktivt. Läkemedelsverket har dessutom redovisat data som talar för att även detta lokala antibiotikum driver på resistensutvecklingen.

 

Systemisk behandling
 

Antibiotika peroralt övervägs vid mycket utbredd impetigo, vid feber och vid terapisvikt. Antibiotikabehandling bör föregås av odling med resistensbestämning. I regel är en veckas behandling tillräcklig. Använd stafylokockantibiotika om du inte har odling som enbart visar streptokocker (använd då fenoxymetylpenicillin (Kåvepenin)).
 

Läkemedelsverkets rekommendationer (2018): Behandlingstid: 7 dagar

Vuxna: Flukloxacillin (Heracillin) 1 g x 3 eller i andra hand Cefadroxil 500-1000 mg x 2.

Barn: Cefadroxil mixtur 15 mg/kg x 2. Flukloxacillin (10-17 mg/kg x3) fungerar bra om barnet tar det, men smaken gör att barnet ofta vägrar.

Alternativ vid t ex pc-allergi: Klindamycin (t ex Dalacin; vuxna 150-300 mg x 3, barn 5 mg/kg x 3.


 

SMITTSAMHET

 

Mycket smittsam. Sprids via direktkontakt. Ofta samtidigt streptokocktonsillit.

 

Hygienråd vid impetigo

  • Barn med impetigo bör ej vara på förskolan förrän såren har läkt.
     
  • Undersök om familjemedlemmarna har impetigo-liknande hudförändringar och behandla enligt ovan.
     
  • Noggrann hygien med handtvättning, engångshanddukar och engångsnäsdukar kan minska risken för smittspridning.
     
  • Hygienråd för förskola och barnhem kan fås från Folkhälsomyndigheten, se ”Smitta i förskolan'.

 

 

 

UPPFÖLJNING OCH KOMPLIKATIONER

 

Flertalet fall behöver ej följas upp av läkare (men kanske av distriktssköterska).

Högst 10 % av patienterna drabbas av någon av följande komplikationer:

  • Cellulit
  • Suppurativ lymfangit
  • Staphylococcal scalded skin syndrome (SSSS)
  • Toxisk chock
  • Scarlatina
  • Osteomyelit, septisk artrit
  • Pneumoni
  • Sepsis

 

Staphylococcal scalded skin syndrome (SSSS) är en allvarlig stafylokockinfektion som främst drabbar nyfödda barn. Exotoxiner från stafylokockerna binds till molekyler i desmosomerna, kittet mellan hudcellerna. Det gör att huden lossnar, ibland över hela kroppen. Stafylokockantibiotikum i.v. eller p.o. krävs (alltid i.v. till nyfödda). Kallas också Staphylococcal Lyell's Syndrom eller Dermatitis Exfoliativa Neonatorum. Äldre barn och vuxna har vanligen antikroppar mot toxinerna och drabbas därför sällan av SSSS.

 

Toxisk chock: Både S. aureus och S. pyogenes kan producera toxin som utifrån en banal lokalinfektion kan ge livshotande, sepsis-liknande toxinchocksyndrom (LV 2018).

Bilder på www.dermis.net
Bilder på dermnetz.org


 

ICD-10

Impetigo (svinkoppor) L01

 

Referenser
 

  • Koning S et al. Efficacy and safety of retapamulin ointment as treatment of impetigo: randomized double-blind multicentre placebo-controlled trial. Br J Dermatol. 2008;158(5):1077-1082. Länk
     
  • Koning S et al. Interventions for impetigo. Cochrane Database Syst Rev. 2012 Jan 18;1 Länk
     
  • Läkemedelsverket. Läkemedelsbehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppenvård – behandlingsrekommendation. Information från Läkemedelsverket nr 3 2018. Länk/a>
     
  • Läkemedelsverket. Produktresumé för Ozanex. 2018. Länk
     
  • Melander E et al. Bactroban-salva bör undvikas vid impetigo! Info från Läkemedelsverket 2002 nr 3 p. 9-10. Även på Läkemedelsverkets hemsida
     
  • Melander E, Skoog G. Antibiotikaförbrukning och resistensutveckling under 10 år. I: Strama tio år. www.strama.se (2005).
     
  • Oranje AP et al. Topical retapamulin ointment, 1%, versus sodium fusidate ointment, 2%, for impetigo: a randomized, observer-blinded, noninferiority study. Dermatology. 2007;215(4):331-40. Länk
     
  • Smitta i förskolan. Kunskapsöversikt. Socialstyrelsen, Stockholm 2008. www.socialstyrelsen.se

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

Kommentera >>

Lämna ett svar

Tack för din kommentar!


Prenumerera på våra nyhetsbrev