Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.

Hepatit B – akut

FÖRFATTARE

Professor Ola Weiland, Karolinska institutet/Stockholms läns landsting

GRANSKARE

Professor Lars Hagberg, Infektion/Göteborgs Universitet

UPPDATERAD

2021-12-17

SPECIALITET
INFORMATION
INNEHÅLL

BAKGRUND

 

Infektion med hepatit B-virus (HBV) är globalt sett en mycket vanlig sjukdom som orsakar stor morbiditet och mortalitet. De kroniska formerna av hepatit B dominerar helt och man beräknar att cirka 240 miljoner av jordens befolkning är kroniskt infekterade.

De högsta hepatit B-bärarfrekvenserna (HBsAg-bärare) finner man i Afrika, söder om Sahara, och i Sydostasien. I dessa delar av världen är upp till 15-20 % av befolkningen bärare av hepatit B-virus och > 90 % av den vuxna befolkningen har markörer som talar för genomgången- eller kronisk HBV-infektion.

Frekvensen kroniska HBsAg-bärare är cirka 5 % i Syd- och Östeuropa.

I Skandinavien ses de lägsta bärarfrekvenserna på < 1 %. I Sverige är således bärarfrekvensen av hepatit B-virus låg, men betydligt högre om man tillhör någon riskgrupp, exempelvis är invandrare från endemiska länder, är intravenös droganvändare eller tillhör gruppen män som har sex med män.

Sammantaget anmäldes drygt 2000 fall år 2015 men bara 804 under coronaåret 2020 till folkhälsomyndigheten, de allra flesta (circa 80 %) kroniska bärare.

Ett kroniskt HBsAg-bärarskap medför en ökad risk att utveckla hepatocellulär cancer (HCC). Denna tumörform är mycket vanlig i länder med hög HBsAg-bärarprevalens.


 

AKUT HEPATIT B

I Sverige, liksom i övriga västvärlden, är majoriteten av akuta HBV-infektioner sekundära till sexuellt överförd smitta eller intravenös droganvändning.

I högprevalensländer och därmed globalt, dominerar den vertikala smittspridningen via mor till barn samt horisontell smitta mellan barn.

 

Smittvägar
 

  • Vertikal smitta från mor till barn
  • Horisontell smitta mellan barn
  • Sexuell smitta
  • Inokulationsmitta - via nålstick, transfusioner eller andra medicinska åtgärder

 

 

 

SYMTOM OCH KLINISKA FYND

 

I endast cirka 50 % av HBV-fall bland vuxna ger den akuta infektionen upphov till kliniska symtom. Vid symtomgivande HBV-infektion skiljer sig symtomen då inte från andra hepatitformer.

Utmärkande drag för en akut HBV infektion är inslag av serumsjukekaraktär som:
 

  • Feber
  • Urtikariella utslag
  • Ledvärk

 

I övrigt skiljer man som för andra hepatitformer mellan:
 

  • Asymtomatiska former (som dominerar helt bland småbarn)
  • Anikteriska
  • Ikteriska former (som dominerar bland vuxna)
  • Några få utvecklar svår sjukdom med fulminant leversvikt (FHF)

 

Ovanliga associerade sjukdomssyndrom:
 

  • Membranoproliferativ glomerulonefrit
  • Gianotti-Crostis sjukdom (utslag)
  • Vaskuliter
  • Aplastisk anemi

 

 

Prognos

Om en akut HBV-infektion läker ut eller inte, beror främst på åldern hos den som insjuknar. Risken för att utveckla kronisk infektion är störst i låga åldrar.
 

Risken att utveckla kronisk infektion relaterat till åldern vid insjuknandet:

Ålder Kronisk infektion
Nyfödd 90 %
1 år 50 %
2-4 år 20 %
Vuxna och barn > 7 år < 5 %

 

 

 

DIAGNOSTIK

 

Diagnosen fastställs genom påvisande av serumantikroppar mot hepatit B-virus core IgM (anti-HBc IgM) mätt med ELISA-teknik. Detta test är alltid positivt vid det kliniska insjuknandet och skiljer en tidigare oupptäckt kronisk HBV-infektion från den akuta. Den kroniska saknar anti-HBc av IgM klass i hög titer, men har IgG-antikroppar (låga anti-HBc IgM nivåer kan ibland ses vid reaktivering av en kronisk hepatit B).

Både kroniska och akuta HBV-infektioner är som regel HBsAg-positiva. I det subakuta skedet kan HBsAg redan ha hunnit bli negativt, medan anti-HBc IgM alltid är positivt vid akut HBV-infektion.

Hos immunsupprimerade individer, t ex dialyspatienter, kan serokonversionen vara fördröjd. Hos dessa individer kan ibland infektionen detekteras endast genom påvisning av HBV-DNA med PCR-teknik. Samtidig diagnostik för hepatit A, C, D och i förekommande fall E bör alltid göras.

 

Smittsamhet

Den akut HBV-infekterade individen är smittsam så länge HBsAg förekommer i serum men graden av smittsamhet avgörs av virusnivån.


 

BEHANDLING

 

De fall av akuta HBV-infektioner man som kliniker möter (vanligen narkomaner eller sexuellt smittade) är som regel ikteriska, men läker spontant i > 95 % av fallen.

En liten andel av patienterna riskerar att utveckla en svår hepatit ibland med fulminant förlopp (FHF), vilket tidigast upptäcks genom stigande INR (sjunkande PK-värden) och tilltagande ikterus. Monitorering av dessa parametrar i akutfasen är viktig. Dessa fall bör handläggas på specialkliniker med tillgång till levertransplantation, som vid FHF är livräddande och den enda effektiva behandling som finns att tillgå. Numera ges alltid även antiviral behandling initialt med tenofovir (Viread) eller entecavir (Baraclude) till denna grupp. Denna behandling rekommenderas allmänt till patienter med svår akut hepatit och har ingen negativ effekt, men eventuellt en positiv effekt.

Om ALAT-värdet inte normaliserats inom 6 månader efter insjuknandet samt HBsAg inte blivit negativt, riskerar individen att utveckla en kronisk HBV-infektion. Behandling kan då diskuteras, men någon säker effekt finns inte dokumenterad för akut/subakut HBV-infektion i stora serier.

 

Smittskyddsanmälan

Akuta hepatit B fall skall enligt Smittskyddslagen (SmL) anmälas av den läkare som sköter patienten. Smittskyddsanmälan görs till:
 

  • Folkhälsomyndigheten
  • Smittskyddsläkaren

 

 

Smittspårning

Det är viktigt att utföra smittspårning runt det akuta HBV-fallet för att kunna erbjuda bl a sexualkontakter postexpositionell profylax med hepatit B-vaccin.

 

Friskförklaring

För friskförklaring efter akut HBV-infektion krävs:
 

  • Normaliserade ALAT värden
  • Negativt HBsAg
  • Utvecklade anti-HBs (=antikroppar mot hepatit B ytantigen)- indikerar utläkning

 

 

 

LÄNKAR

 

Smittskyddsblad - Hepatit B

 



ICD-10

Akut hepatit B med hepatit D med leverkoma B16.0
Akut hepatit B med hepatit D utan leverkoma B16.1
Akut hepatit B utan hepatit D med leverkoma B16.2
Akut hepatit B utan hepatit D, utan leverkoma B16.9

 
Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
B16 Akut hepatit B

 

Referenser

Referensgruppen för Antiviral Terapi (RAV). Behandling av hepatit B-virusinfektion hos vuxna och barn - Rekommendation 2019. Länk

EASL, Clinical Practice Guidelines: management of chronic Hepatitis B virus infection (EASL). Journal of Hepatology. 2012;57:167-185. Länk

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

Kommentera >>

Lämna ett svar

Tack för din kommentar!


Prenumerera på våra nyhetsbrev