Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.

Hepatit A – akut

FÖRFATTARE

Professor Ola Weiland, Karolinska institutet/Stockholms läns landsting

GRANSKARE

Professor Lars Hagberg, Infektion/Göteborgs Universitet

UPPDATERAD

2023-02-04

SPECIALITET
INFORMATION
INNEHÃ…LL

BAKGRUND

 

Hepatit A är en globalt mycket utbredd sjukdom, framför allt i utvecklingsländer. De flesta insjuknar i tidiga barnaår och utvecklar då immunitet efter subklinisk sjukdom.

I lågendemiska regioner med hög hygienisk standard, såsom Skandinavien, samt numera även flertalet sydeuropeiska länder är hepatit A en klinisk sjukdom hos vuxna.

Risk för hepatit A-smitta är fortfarande betydande i Östeuropa, Asien, Afrika och Sydamerika. Antalet fall i Sverige har varierat men under de senaste 5 åren varit cirka 100 fall per år. 2018 anmäldes 123 fall, den högsta siffran sedan 2009. Under 2022 anmäldes bara 67 fall varav 35 (52 %) smittats i Sverige.

Antalet inhemska respektive utlandsförvärvade fall varierar men har de sista åren varit ungefär jämnt fördelade.

 

Etiologi

Hepatit A orsakas av hepatit A-virus (HAV), som är ett icke höljeförsett RNA-virus, cirka 27–29 nm stort och klassat som picornavirus. HAV förökas i levern och utsöndras via gallvägarna till tarmen. Den största virusutsöndringen sker kort före ikterusdebuten och avtar snabbt därefter.

 

Smittvägar
 

  • Fekalt-oralt, bÃ¥de via direkt och indirekt kontakt
  • I förskolemiljö via asymtomatiska blöjbarn
  • Sexuellt bland msm personer
  • Epidemiskt när dricksvattentäkter eller födoämnen blir förorenade av fekalier

 

I Sverige sker spridningen oftast från person till person inom familjer och hushåll där nära kontakt förekommer.

Indexfallet har ofta smittats utomlands. Under epidemiska år sprids hepatit A främst bland sprutnarkomaner. I denna grupp kan smittan spridas både som fekal-oral smitta, via sprutdelning under viremifasen (sällsynt), samt genom fekalkontaminerat knark insmugglat i kondomer.

Invandrarbarn med föräldrar från hepatit A-endemiska regioner har, om de är födda i Sverige, liksom etniska svenska barn, ingen immunitet mot sjukdomen. Vid besök i föräldrarnas hemland och umgänge med släkt och jämnåriga kan de smittas med hepatit A-virus utan att utveckla klinisk sjukdom. Dessa barn är ofta smittkällor på förskolor efter hemkomsten till Sverige.

 

Smittsamhet

Man brukar räkna med smittsamhet från 2 veckor före till cirka 2 veckor efter ikterusdebuten.


 

KLINIK OCH PROGNOS

 

  • Inkubationstiden vid hepatit A är vanligen 28 dagar (2–6 v).
     
  • Prodromalstadiet är hos vuxna kliniskt märkbart. Ofta föreligger en influensaliknande sjukdomsbild med muskel- och ledvärk, samt feber ibland upp mot 39 ËšC. Detta följs hos 75 % av patienterna av ett ikteriskt stadium.
     
  • Blöjbarn är oftast helt asymtomatiska.
     
  • NÃ¥gon gÃ¥ng drabbas patienter med hepatit A av ett andra sjukdomsskov efter normalisering av levervärdena. Leverenzym- och bilirubinvärdena stegras dÃ¥ Ã¥nyo. Vid ett sÃ¥dant skov kan hepatit A-virus ofta Ã¥ter pÃ¥visas i avföringen.
     
  • Tiden för normalisering av leverenzymvärdena (ASAT/ALAT) varierar starkt, men cirka 70 % Ã¥terfÃ¥r normala levervärden inom 3 mÃ¥nader.
     
  • Patienter med underliggande leversjukdom, sÃ¥som kronisk hepatit B/C eller alkoholcirros, utvecklar ofta en svÃ¥r sjukdomsbild med risk för leversvikt.
     
  • Mindre än 1 % av i övrigt friska personer utvecklar fulminant hepatit med leverkoma. Betydligt högre siffror kan ses hos gravida i u-länder.
     
  • Hepatit A leder aldrig till kronisk sjukdom och läker alltsÃ¥ alltid ut.

 

 

 

DIAGNOSTIK

 

  • Vid det akuta insjuknandet kan antikroppar mot HAV (anti-HAV) av IgM-klass pÃ¥visas.
     
  • Efter utläkt sjukdom kvarstÃ¥r antikroppar av IgG-klass livslÃ¥ngt och ger immunitet mot nyinsjuknande.

 

 

BEHANDLING

 

Specifik antiviral behandling saknas.


 

PRE- OCH POSTEXPOSITIONSPROFYLAX

 

Preexpositionsprofylax (reseprofylax)

Inför utlandsresor bör hänsyn tagas till:

1) Resmål
2) Resesätt
3) Reslängd
4) Resenärens ålder

Profylax med hepatit A-vaccin ges till vuxna och förskolebarn > 6 mån som ska göra längre resor till högendemiska områden, såsom Asien, Afrika, Syd- och Mellanamerika och Östeuropa.

Till invandrarbarn (> 6 mån) födda i Sverige, vars föräldrar ej kommer från Norden eller Västeuropa, rekommenderas alltid profylax vid resa till föräldrarnas hemland. Risken är annars att barnen vid återkomsten bär på en subklinisk infektion som kan spridas i förskolemiljö.


Se behandlingsöversikt - Hepatit A - vaccination


Postexpositionsprofylax med gammaglobulin (Ig) eller vaccin

För vuxna som exponerats för hepatit A-virus ges 2 ml gammaglobulin (16,5 %) i.m., barn 7–12 år ges halva dosen. Främst gäller detta familje- och förskoleexponerade (liberalt) individer. Gammaglobulinet ges så snart som möjligt, senast 2 veckor efter exposition.

Numera gäller att för de flesta kan vaccination mot hepatit A ges istället för gammaglobulin. Skyddseffekten är möjligen något bättre med immunglobulin, men vaccinets fördelar gör att vaccination nog är att föredra för flertalet, möjligen med undantag för särskilt känsliga individer som kroniskt leversjuka, gravida och äldre icke-immuna individer.


Se behandlingsöversikt - Hepatit A - vaccination

 

 

SMITTSKYDDSANMÄLAN

 

Akuta hepatit A-fall ska enligt smittskyddslagen (SmL) anmälas av den läkare som sköter patienten till:
 

  • Folkhälsomyndigheten
  • Smittskyddsläkaren

 

 

Smittspårning

Det är viktigt att genomföra smittspårning runt det akuta fallet för att erbjuda exponerade individer postexpositionsprofylax med vaccination eller eventuellt gammaglobulin.


 

LÄNKAR

 

Smittskyddsblad - Hepatit A

 



ICD-10

Hepatit A med leverkoma B15.0
Hepatit A utan leverkoma B15.9

 
Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:

B15 Akut hepatit A

 

 

Referenser

Koff RS. Hepatitis A. Seminar. Lancet 1998;351:1643-49. Länk

Craig AS, Schafner W. Prevention of hepatitis A with the Hepatitis A Vaccine. N Engl J Med 2004;350:476-81. Länk

Prevention of Hepatitis A Through Active or Passive Immunization: Recommendations of the Advisory Committee on Immunization Practices (ACIP) MMWR October 01, 1999 / 48(RR12);1-37. Länk

Victor JC, Monto AS, Surdina TY, SuleimenovaSZ, Vaughan G, Nainan OV, et al. Hepatitis A vaccineversus immune globulin for postexposureprophylaxis. N Engl J Med. 2007;357(17):1685-94. Länk

Parrón I et al. Effectiveness of hepatitis A vaccination as post-exposure prophylaxis. Hum Vaccin Immunother. 2017 Feb;13(2):423-427. Länk

 

Hepatit A – sjukdomsstatistik. Folkhalsomyndigheten.se

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

E-posta synpunkter till författaren info@internetmedicin.se

Prenumerera på våra nyhetsbrev