Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.

Difteri

FÖRFATTARE

Professor Lars Hagberg, Infektion/Göteborgs Universitet

GRANSKARE

Docent Jonas Hedlund, Infektionskliniken/Karolinska Universitetssjukhuset Solna

UPPDATERAD

2020-02-04

SPECIALITET
INFORMATION
INNEHÅLL

BAKGRUND
 

Difteri orsakas av bakterien Corynebacterium diphtheriae, en grampositiv aerob stav. Det finns tre biotyper; C. diphtheria gravis, intermedius och mitis.

Bakterien bildar toxin om den är infekterad med en bakteriofag. Toxinet hämmar cellulär proteinsyntes. Många bakteriestammar är inte toxinbildande. Reservoaren för C. diphtheriae är friska humana bärare.

Smittar via droppsmitta från hosta, nysning eller via direktkontakt, t ex att man dricker från samma glas. Kan också smitta via sår och material som används vid såromläggning.

Smittbärare kan vara symtomfria.

Endast något enstaka fall i Sverige förekommer med flera års mellanrum. Emellertid förekom ett utbrott 1984 och 1985 i Göteborgsregionen med 13 kliniska fall varav 3 dödsfall och 65 friska bärare. Många drabbade var dåligt vaccinerade missbrukare. Äldre kvinnor har sämre vaccinationsstatus mot difteri jämfört med övriga i Sverige.


 

INKUBATIONSTID
 

  • 1-10 dagar, oftast 2-5 dagar


SYMTOM OCH KLINIK
 

Svalgdifteri
 

  • Halsont
     
  • Beläggningar i svalg och tonsiller, ibland stora membran. Slemhinnan under de membranösa beläggningarna är lättblödande, vilket är differentialdiagnostiskt viktigt för att skilja difteri från mononukleos, streptokocktonsillit och Vincents angina.
difteribild.jpg
  • Feber, lätt förhöjd
     
  • Svullna lymfkörtlar på halsen och submandibulärt, i svåra fall ”tjurnacke”
     
  • Sväljningssvårigheter

Andra manifestationer
 

  • Näsa: blodtingerat sekret från näsan, vitt membran
     
  • Larynx: membran från svalget kan gå ända ned till struphuvudet eller endast finnas lokalt i larynx. Ger heshet och andningssvårigheter.
     
  • Sår: infekterade, ofta smärtsamma, oftast icke toxinbildande bakterier.

Toxineffekter
 

  • Njurinsufficiens
     
  • Myokardit - vanligaste orsaken till dödsfall i modern tid. Hjärtfunktionen och blodtrycket sjunker långsamt dag för dag.
     
  • Pareser i svalg som debuterar tre veckor efter primärinfektion och efter ca fem veckor uppträder pareser i armar, ben och diafragma. Dessa pareser är långsamt reversibla.


DIAGNOS
 

  • Klinisk bild
     
  • Odling med kolad pinne i svalget eller sår. Låt pinnen rulla över membranet i svalget och försök att komma under membranet. Skriv difterimisstanke på remissen.
     
  • Vid positiv odling skall toxintest utföras på isolatet.
     
  • Trombocytopeni, proteinuri och njurpåverkan är tidiga tecken på toxineffekt.
     
  • Tag Hb, LPK, TPK, kreatinin, leverstatus och EKG.


PROFYLAX
 

Difteritoxoid är ett bra vaccin finns som ingår i grundvaccinationsprogrammet. Vaccinet är ett detoxifierat difteritoxin.

Tre doser ges första året (3, 5, 12 mån) och ingår i flera kombinationsvaccin (Tetravac, Infanrix Polio, Infanrix-Polio+Hib, Infanrix Hexa, Pentavac). Vid 5-6 års ålder erbjuds en boosterdos difterivaccin kombinerat med vaccin mot tetanus, pertussis och polio (Boostrix Polio). En femte dos ges vid 14-16 års ålder.

För de barn som är födda till och med 2001 ges booster difteri, tetanus och pertussis först vid 10 års ålder. Efter ca 20 år rekommenderas en ny dos.

Vaccin finns också med endast difterikomponent, Difterivaccine SSI (finns inte i FASS, nationell licens Apotek Scheele). Till vuxna ges som grundvaccination Difterivaccine SSI och som booster DiTebooster eller Boostrix. Eftersom det kan vara svårt att få tag i licensvaccin kan det vara praktiskt att använda någon av kombinationsvaccinerna som används till barn även till ovaccinerade vuxna och dessa kan ges med samma tidsintervall d v s 3, 5 och 12 mån.

Vaccinet har få och lindriga biverkningar. Ömhet över vaccinationsstället är vanligast.

Länk till Folkhälsomyndighetens föreskrifter om vaccination av barn

Länk till folkhälsomyndigheten - Difteri


 

BEHANDLING
 

Behandling av sjuka
 

  • Difteri-immunglobulin; fortfarande rekommenderas hästimmunglobulin
    80000 E i.m. (licenspreparat).
     
  • Antibiotika: Bensylpenicillin 3 g x 3 i.v. alternativt erytromycin (Abboticin) 1 g x 3 i 10 dagar i.v.
     
  • Difterivaccination (Difterivaccine SSI, licenspreparat). Till tidigare ovaccinerade ges 4 veckor senare dos 2 och sedan dos 3 efter 8-12 månader.

Behandling av friska bärare
 

  • Klaritromycin 500 mg x2 alt azitromycin 500 mg x 1 per os i 7 dagar
     
  • Vaccination
     
  • Kontrollodling: ett dygn efter avslutad behandling påbörjas kontrollodlingar tre dagar i följd från näsa, svalg samt eventuella sår.
     
  • Sjukdomen är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen


LÄNK
 

Smittskyddsblad - Difteriinfektion



ICD-10

Vaccination avseende difteri enbart Z23.6
Bärare av difteribaciller Z22.2
Svalgdifteri A36.0
Difteri i nasofarynx A36.1
Larynxdifteri A36.2
Difteri i hud A36.3
Andra former av difteri A36.8
Difteri, ospecificerad A36.9

 

Referenser
 

Björkholm B, Olling S, Larsson P, Hagberg L. An outbreak of diphtheria among Swedish alcoholics. Infection 15:354-358, 1987. Länk

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

Kommentera >>

Tack för din kommentar!


Prenumerera på våra nyhetsbrev