Covid-19 hos barn och ungdomar

SAMMANFATTNING

Var god och se även Folkhälsomyndighetens kunskapssammanställning. Länk

BAKGRUND

I december 2019 upptäcktes i centrala Kina ett nytt coronavirus som snabbt isolerades och dess nukleinsyras bassekvens klargjordes. Viruset kallas SARS-CoV-2 och sjukdomen som det ger upphov till kallas COVID-19.

COVID-19 har en lägre dödlighet än Severe Acute Respiratory Syndrome (SARS, orsakat av SARS-CoV-1) och Middle East Respiratory Syndrome (MERS, orsakat av MERS-CoV) som också orsakas av coronavirus. COVID-19 sprider sig emellertid lättare och antalet dödsfall överstiger därför kraftigt SARS- och MERS-epidemiernas. Viruset sprids främst med små droppar som frisätts i luften när man hostar och nyser. Virus-RNA har också påvisats i avföring och blod.

Den bästa och utförligaste svenska källan för uppdaterad information om COVID-19 är Folkhälsomyndighetens (Fohm) hemsida www.folkhalsomyndigheten.se. Fohm publicerar uppdaterad information om COVID-19 hos barn och ungdomar (Fohm 2021a).

Etiologi

COVID-19 orsakas av ett coronavirus benämt SARS-CoV-2. Coronavirus är RNA-virus, det vill säga att nukleinsyran som innehåller den genetiska koden är RNA.

Epidemiologi

Tidigare epidemier med coronavirus, SARS och MERS, drabbade relativt sällan barn. Det samma gäller COVID-19. Endast 2 % av 44 672 bekräftade fall i Kina var 0–19 år gamla och bara en enda av dem dog (en 14–årig pojke, Dong Y 2020). Barn under 15 år har endast stått för 0,03 % av dödsfallen i COVID-19 i USA (Tabell 1). Om personer med trisomi 21 (Downs syndrom) drabbas av COVID-19 har de dock 10 gånger ökad mortalitet jämfört med COVID-sjuka utan denna kromosomavvikelse (Socialstyrelsen 2021a).

Tabell 1. Dödsfall i COVID-19 bland barn och unga i USA 2020. Barn under 15 år stod endast för 0,03 % av dödsfallen.

Källa: Ahmad (2021)

Kumulativt upp till 18 november 2021 svarade barn och ungdomar för 0,00–0,25 % av alla dödsfall i COVID-19 i olika delstater i USA. Av alla fall av påvisad COVID-19 hos barn dog 0,00–0,03 %. ”Barn och ungdomar” definieras olika i olika delstater. (AAP 2021)

I Sverige dog åren 2015-2020 13 barn 0–19 år (2 barn/år) av verifierad influensa enligt Socialstyrelsens statistik över dödsorsaker (diagnos J10: Influensa orsakad av identifierat influensavirus). I Sverige har vi fram till hösten 2021  haft 10 dödsfall av COVID-19 hos barn och ungdomar (Tabell 2). COVID-19 tycks alltså vara något dödligare än influensa bland barn i Sverige.

Tabell 2. Antal dödsfall orsakade av COVID-19 bland barn i Sverige från pandemins början till 22 november 2021 (Socialstyrelsen 2021b).  

SMITTA

Smittar barn vuxna eller andra barn?

Under influensaepidemier är det framför allt småbarn och gamla människor som smittas. De små barnen står för infektionens spridning; de gamla står för mortaliteten. Så är det inte med COVID-19. Barn blir infekterade men sällan påtagligt sjuka.

Av 410 kända smittkällor för COVID-19 i Norge var 406 vuxna och 4 barn, alla i åldern 12–15 år (Fretheim 2020).

En kohortstudie i Skottland visade att vuxna med barn (0–11 år gamla) hemma löpte mindre risk för att läggas in på sjukhus för COVID-19 än barnlösa; ju fler barn, ju mindre risk (Wood 2021).

Sjungande, skrikande och häftig andning ökar smittrisken. (Szablewski 2020).

Tolkningen av denna fakta är att smitta från barn före tonåren till vuxna utanför familjen är ovanlig.

Ska munskydd och andra smitthinder användas i förskolan och skolan?

Noggranna, systematiska översikter av fysisk distansering, ansiktsmask (munskydd som täcker mun- och näsöppningar) och ögonskydd visar att alla tre metoderna skyddar vuxna användare markant mot Corona-virus (Chu 2020, KVA 2020; Bundgaard 2021). Munskydd på vuxna skyddar både den som bär munskydd och omgivningen; effekten är statistiskt och kliniskt signifikant (Talic 2021; Abaluck 2021; Axelsson 2020a, 2020b; ECDC 2021). Fohm accepterar dock inte dessa studier, oklart varför.

WHO och UNICEF anger att munskydd kan användas från 6 års ålder. Den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC (2020) rekommenderar munskydd från 12 års ålder. En systematisk översikt fann bara en studie av munskydd till barn och den fann inga komplikationer (Eberhart 2021). Smittskyddsmyndigheten CDC i USA har publicerat två ekologiska studier som visade att skolor utan tvång att bära munskydd för elever och personal hade 2–3 högre förekomst av COVID-19 jämfört med skolor med munskyddstvång (Budzyn 2021; Jehn 2021).

Barn blir smittade i lägre utsträckning än vuxna. Barn har ofta lindriga eller asymtomatiska infektioner. Smittspårning har visat smitta från barn till vuxna inom familjen men relativt få fall av smitta från barn till lärare eller annan skolpersonal.

Det är viktigt att lokaler med många människor är välventilerade.

Sammanfattning: Ansiktsmasker på barn i grundskolan kan övervägas.  Tvätta händerna ofta och håll avstånden så gott det går. Personal bör bära munskydd vid smittskyddssituationer. På gymnasiet bör munskydd på elever och personal rekommenderas vid utbrott av COVID-19.

Ventilation

”Beakta att ventilation, städning och hygien är faktorer som alltid är viktiga för att förebygga risk för sjukdom i skolmiljö. Se till att ventilationssystemen fungerar som de ska och att luftväxlingen är dimensionerad för det antal människor som vistas i lokalerna.” (Fohm 2021b) Det kan vara klokt att vädra ofta.

SYMTOM

Om barn med COVID-19 har haft sjukdomstecken så har det oftast varit övre luftvägsinfektion (”förkylning”) eller feber. 171 barn som undersökts på ett barnsjukhus i Kina och där provtagning visade COVID-19 hade följande tecken och symptom (Lu X 2020):

• Torrhosta 49 %
• Rodnat svalg 46 %
• Feber ≥ 37,5 ^oC 42 %
• Diarré 9 %
• Trötthet 8 %
• Snuva 8 %
• Kräkningar 6 %

En annan studie av 20 barn i Kina visade att co-infektion var vanlig (40 %).

KOMPLIKATIONER

Multissystem Inflammatory Syndrome in Children (MIS-C) förekommer  4–8 veckor efter COVID-19. Det är en ovanlig komplikation som något liknar Kawasakis syndrom eller toxic shock syndrome. Det finns en bra översiktsartikel i Läkartidningen (Horne 2020) och ett PM från Svensk Barnreumatologisk Förening (BLF 2020, med flera tillägg 2020-2021).

Definition av MIS-C enligt WHO (Horne 2020):

• Individ 0–19 år med feber ≥ 3 dagar OCH två av följande:
  • Utslag eller bilateral icke-purulent konjunktivit eller mukokutan inflammation (mun, händer, fötter)
    
    
  • Hypotension eller chock
    
    
  • Tecken på myokardpåverkan, perikardit, klaff- eller koronarkärlspåverkan
    
    
  • Koagulationspåverkan 
    
    
  • Akuta gastrointestinala problem (diarré, kräkningar, buksmärta)
    
    
• OCH förhöjda inflammationsvariabler, såsom CRP och SR
  
  
• OCH ingen annan mikrobiell orsak till inflammationen
  
  
• OCH genomgången COVID-19 (PCR+ eller serologi) eller nära kontakt med person med COVID-19.

I en stor kohort (n=1733) MIS-C-patienter (0-20 år) i USA förekom symtom och kliniska tecken i följande frekvens (Belay 2021):

• Buksmärtor 67 %
• Kräkningar 64 %
• Utslag 56 %
• Diarré 54 %
• Rött öga 54 %
• Hosta 28 %
• Andningssvårigheter 27 %
• Bröstsmärtor 15 %

Samma studie redovisade följande kliniska fynd:

• Hypotension 51 %
• Chock 37 %
• Dysfunktion av hjärtat 31 %
• Myokardit 17 %
• Dilatation eller aneurysm i kranskärl 17 %
• Vätska i perikardiet 23 %
• Pneumoni 19 %
• ARDS 7 %
• Vätska i pleura 18 %

270 svenska barn har drabbats av MIS-C fram till november 2021; 20 % vårdades på IVA men alla överlevde. Internationellt har mortaliteten sjunkit från 2 % i början av pandemin till 0,8 % 2021. Incidensen sjönk när delta-mutationen dominerade COVID-19 2021. (Horne 2021).

Långvarig trötthet efter COVID-19 tycks förekomma även bland barn. 5 fall (4 flickor) har beskrivits från Sverige. De var 9-15 år gamla och led av trötthet, hjärtklappning eller bröstsmärtor, huvudvärk, koncentrationssvårigheter, muskelsvaghet, yrsel och halsont. Efter 6-8 månader hade några förbättrats men ingen gick heltid i skolan (Ludvigsson 2020). En lite större kohortstudie har publicerats från Spanien (Buonsenso 2021).

UTREDNING

Anamnes och status

Anamnes och status ska särskilt ta upp de symtom och tecken som enligt föregående stycken är typiska för COVID-19.


Bilddiagnostik

• Lungröntgen
  COVID-19 är framför allt en luftvägsinfektion som i svåra fall utvecklas till en pneumoni. På lungröntgen syns den som ett halvgenomskinligt infiltrat, som råglas (ground glass sign).
  
  
• Ultraljud lungor
  Har flera fördelar framför röntgen, bland annat högre sensitivitet, ingen elektromagnetisk strålning och möjlighet till point of care-diagnos.
  
  
• Ultraljud hjärta
  Kan avslöja tecken till MIC-C (se ovan).

Prover 

• PCR (Polymerase Chain Reaction)
  Kan avslöja förekomst av virus-RNA i näsa eller munhåla. PCR avslöjar inte om RNA finns i en ”levande” viruspartikel som är infektiös eller är fritt, icke infektiöst RNA.
  
  
• Antigentest
  Påvisar protein som finns i viruspartikeln. Det är enklare och snabbare (ofta 15 minuter) än PCR och testet kan avläsas på mottagningen men det missar små mängder virus. 
  
  
• Antikroppsprov (”serologi”)
  Visar om patienten har bildat antikroppar mot SARS-CoV-2 efter infektion eller vaccination. Antikropparna är proteiner som påvisas i blodprover.

BEHANDLING

Läkemedel som troligen har gynnsam effekt på barn och ungdomar med COVID-19

Steroider

En metaanalys av 7 randomiserade prövningar av steroider (dexametason, hydrokortison och metylprednisolon) hos kritiskt sjuka patienter med COVID-19 visade signifikant lägre 28-dagarsmortalitet i steroidgruppen än i kontrollgruppen (REACT Working Group 2020). Patientgruppens medianålder var 60 år (interkvartilbredd 52-68 år) så inga eller få barn och ungdomar var med i studien. I kritiskt läge bör man överväga att pröva dexametason eller hydrokortison som compassionate use. 

Läkemedel som kanske har gynnsam effekt på barn och ungdomar med COVID-19

Budesonid (Pulmicort)

Enligt flera studier tycks astma ha en skyddande effekt mot COVID-19. En brittisk studie visade att medicinering med inhalationssteroiden budesonid kan förklara skyddseffekten. I en randomiserad, öppen studie av patienter 19-71 år fick budesonidgruppen signifikant färre besök på akutmottagningen än kontrollgruppen (”usual care”; p=0,004) och flera andra positiva parametrar (Ramakrishnan 2021). Att detta även gäller barn och ungdomar är möjligt, men veterligt inte visat.

Remdesivir (Veklury)

Europas läkemedelsmyndighet EMA godkände i juni 2020 Veklury (remdesivir) för patienter (minst 12 år, minst 40 kg) med COVID-19 med lunginflammation som kräver extra syrgastillskott men inte respirator (LV 2020a). En systematisk översikt publicerad i oktober 2020 kommer fram till att “In hospitalized adults with COVID-19, remdesivir probably improves recovery and reduces serious adverse events and may reduce mortality and time to clinical improvement” (Wilt 2021).

Från den 20 november 2020 rekommenderar WHO inte längre remdesivir mot COVID-19 sedan en studie inte visade några effekter mot sjukdomen (WHO 2020). Svensk sjukvård fortsätter emellertid att tills vidare använda remdesivir eftersom den mest pålitliga studien visade en klart signifikant minskning av vårdtiden när remdesivir ges till IVA-patienter som inte vårdas i respirator (LV 2020b). 

Sammanfattning: Remdesivir har möjligen gynnsam effekt på lätt-måttligt sjuka COVID-patienter men kräver iv tillförsel och alltså sjukhusvård. I djurförsök har även låga doser gett njurskador.

Molnupiravir

Molnupiravir är ett läkemedel som i fas III-studier visat lovande resultat och är nu föremål för bedömning av den amerikanska läkemedelsmyndigheten (FDA) och EMA. Läkemedelsverket skrev den 24 november 2021: ”Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA har börjat utvärdera en ansökan om försäljningstillstånd för det orala antivirala läkemedlet Lagevrio (molnupiravir), avsedd för behandling av covid‍-‍19 hos vuxna.”

Konvalescentplasma

Vid behandling av personer som varit svårt sjuka i SARS, Ebola och svininfluensa har man gett dem plasma från personer som nyligen tillfrisknat från infektionen. En systematisk översikt över sådan behandling mot COVID-19 till barn och ungdomar (litteraturen följd till november 2020) hittade bara fallbeskrivningar men en mängd stora kliniska prövningar är på gång (Zaffanello 2021). Kliniska prövningar på vuxna har i flertalet fall blivit en besvikelse.

Monklonala antikroppar

Europakommissionen har i november 2021 godkänt Ronapreve och Regkirona mot COVID‍-‍19, efter rekommendation från den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA. Det är de första monoklonala antikropps­läkemedlen som godkänts som behandling av COVID‍-‍19.

Ronapreve (casirivimab/imdevimab) är till för behandling av mild till moderat COVID-19 hos vuxna och barn från 12 års ålder och 40 kg vikt för att hindra progress till sjukhusvård och död.

Regkirona (regdanvimab) är till för vuxna med COVID-19 som inte behöver extra syrgas och som riskerar att försämras till svår COVID-19.

Läkemedel som troligen är verkningslösa eller skadliga

WHO Solidarity trial consortium var en stor, randomiserad, öppen klinisk prövning med 5 armar: Remdesivir, hydroxiklorokin, lopinavir, interferon-β1a och lokal standardbehandling (inte placebo). I prövningen deltog 11 330 vuxna COVID-patienter från 405 sjukhus i 30 länder. Inget av de fyra läkemedlen var förenade med sänkt dödlighet. Hydroxiklorokin- och interferon-grupperna hade ökad dödlighet men skillnaden mot standardbehandling var inte statistiskt signifikant. (WHO 2021) När det gäller remdesivir, se dock Läkemedel som kanske har gynnsam effekt på barn och ungdomar med COVID-19 (ovan).


Läkemedel som bör användas med försiktighet vid COVID-19

Ibuprofen

Det finns viss misstanke att ibuprofen och paracetamol ökar risken för komplikationer vid pneumoni (Skehin 2020). En ledare i BMJ visar att flera observationsstudier och två stora RCT tyder på att luftvägsinfektioner läker långsammare och med fler komplikationer med NSAID (till exempel ibuprofen) än med paracetamol eller ingen medicin. NSAID-kurer bör troligen inte vara första valet när man vill behandla symtomen vid COVID-19 och vill man ta NSAID bör man ta dem endast vid behov, inte regelbundet (Little 2020). Ska man ge ibuprofen eller paracetamol ska det vara mot smärta, inte mot feber (Axelsson 2010).

PROFYLAX

Munskydd

Se avsnittet SMITTA ovan.

Vacciner på svenska marknaden

mRNA-vacciner

mRNA-vacciner mot COVID-19 får ribosomerna att tillverka spike-proteiner så att kroppens immunceller börjar tillverka antikroppar och cellulär immunitet mot spike-proteiner. De måste skeppas och förvaras i en obruten fryskedja med mycket låga temperaturer.

De två aktuella vaccinerna har hos enstaka unga personer (huvudsakligen män 12-30 år) framkallat kortvarig myokardit och perikardit med måttliga symtom, främst bröstsmärtor (99 %), feber (31 %) och andfåddhet (27 %). Inget dödsfall har rapporterats. (Truong 2021)

EMS den 7 december 2021: ”EMA:s säkerhetskommitté har fastställt att risken för båda dessa tillstånd övergripande är ”mycket sällsynt", vilket innebär att upp till 1 av 10 000 vaccinerade personer kan påverkas.” --- ”Nyttan med de godkända mRNA-vaccinerna Comirnaty och Spikevax bedöms fortsatt att uppväga deras risker.” (LV 2O21)

Comirnaty (tozinameran) från Pfizer/BioNTech är godkänt ned till 12 års ålder men EMA rekommenderade 2021-11-25 att det godkänns i Europa för barn från 5 års ålder. Dosen för 5-11 år blir 10 μg i.m. (mot 30 μg för barn över 12 år och vuxna). Dos 2 ges efter 3 veckor och dos 3 efter ytterligare 5-6 månader.

Långtidsförvaring vid ‑90 °C till ‑60 °C, korttidsförvaring vid -25 °C till -15 °C.  

Spikevax (Elasomeran) från Moderna är också det ett mRNA-vaccin som är godkänt från 12 års ålder. Dess mRNA kodar för coronavirusets spike-protein. Två doser på 0,5 ml ges i.m. med 4 veckors mellanrum. En boosterdos (0,25 ml) kan ges till personer > 18 år minst 6 månader efter andra dosen.

Förpackningarna ska förvaras frysta vid 25^o-15^oC.

Vektorvacciner

I vektorvaccinerna mot COVID-19 är det DNA (och inte mRNA) som bär på förmågan att få människans celler att tillverka spike-protein och adenovirus (och inte ett lipidhölje som i mRNA-vaccin) som hjälper vaccinet in i cellerna. Vektorvaccinerna är stabila och behöver inga fryskedjor, bara kylkedjor.

Vaxzevria (Schimpans-adenovirusvektor, kodar för SARS-CoV-2 spike-protein, rekombinant) från Astra-Zeneca är ett vektorvaccin godkänt från 18 års ålder. Det är kontraindicerat för personer som har drabbats av trombotiskt trombocytopent syndrom (TTS) efter vaccination med Vaxzevria eller som tidigare har haft kapillärläckagesyndrom. Vaxzevria ges som två doser (0,5 ml vardera) i.m. med 4 och 12 veckors mellanrum.

Oöppnad injektionsflaska kan förvaras i 6 månader i kylskåp (2°C‑8°C).

COVID‑19 Vaccine Janssen (Adenovirus serotyp 26 (Ad26) vektor, kodar för SARS-CoV-2 spike-protein, rekombinant) från Janssen är ett vektorvaccin godkänt från 18 års ålder. Det är kontraindicerat för personer som tidigare har haft kapillärläckagesyndrom (CLS). Ges som endast en dos i.m.

Kan förvaras i 2 år vid -25 °C till ‑15 °C och i 4,5 månader i kylskåp vid 2 °C till 8 °C.

Följande diagnosgrupper medför ökad risk för svår COVID-19 och vaccination är därför extra viktig (för detaljer, se BLF 2021):

• Kronisk, svår lungsjukdom
• Flerfunktionshinder och/eller neuromuskulär sjukdom med påverkan på lungfunktion
• Svår hjärtsvikt
• Genomgången transplantation
• Svår immunbrist
• Svår reumatisk sjukdom med intensiv immunsuppresiv behandling
• Downs syndrom

Skolstängning

Att stänga alla skolor är en extrem åtgärd. Om beslutet blir att inte stänga skolan kan man vidta andra åtgärder för smittskydd (ECDC 2020):

• Stanna hemma när du är sjuk
  
  
• Tvätta händerna, hosta och nys i kläderna
  
  
• Optimera städning och ventilation
  
  
• Munskydd hos ungdomar > 12 år
  
  
• Kohortvård (låt inte klasser och grupper komma i kontakt med varandra)
  
  
• Säkerställ avstånd mellan eleverna i klassrummet
  
  
• Minska på klassernas storlek
  
  
• Sprid ut tider för ankomst, raster och måltider
  
  
• Håll lektioner utomhus

Slutord

Det är en fördel om man kan bromsa spridningen av en epidemi. Även om lika många människor till sist blir smittade så räcker vårdplatser, respiratorer och personal bättre om epidemin tänjs ut i tid. Man får också tid till att utveckla och anpassa vacciner. ”Every effort to contain the virus and slow the spread saves lives” (WHO 2020-03-07).  

PROGNOS

Se avsnittet Epidemiologi (ovan).

ICD-10

Referenser

AAP (2021) Children and COVID-19: State-Level Data Report. American Academy of Pediatrics. Länk

Abaluck J, Kwong LH, Styczynski A, et al. (2021) The Impact of Community Masking on COVID-19: A Cluster-Randomized Trial in Bangladesh. Manuscript. Länk

Ahmad FB, Cisewski JA, Miniño A, Anderson RN (2021) Provisional Mortality Data — United States, 2020. MMW R 2021;70:March 30. Länk

Axelsson I (2010) Feberkramper kan inte förebyggas. Medicinsk Kommentar, Läkartidningen 2010;107(19):1290-1291. Länk

Axelsson I (2020a). Bästa tillgängliga kunskap: Använd munskydd. Lakartidningen.se 2020-12-09. Länk

Axelsson I (2020b) Apropå! Ekologiska studier: Använd munskydd. Lakartidningen.se 2020-12-17. Länk

BLF (2020) Utlåtande från Svensk Barnreumatologisk Förening angående covid-19 och svår hyperinflammation, MIS-C, hos barn. Barnläkarföreningen, flera tillägg 2020-2021. Länk

BLF (2021) Rekommendationer för vaccination mot covid-19 för särskilda grupper av barn/ungdomar från 16 års ålder 2021-05-01. Länk

Belay ED, Abrams J, Oster ME, et al. (2021) Trends in Geographic and Temporal Distribution of US Children With Multisystem Inflammatory Syndrome During the COVID-19 Pandemic. JAMA Pediatr. Published online April 6, 2021. Länk

Budzyn SE, Panaggio MJ, Parks SE, et al. (2021) Pediatric COVID-19 Cases in Counties With and Without School Mask Requirements — United States, July 1–September 4, 2021. MMWR 2021;70(39):1377-1378. Länk

Bundgaard H, Bundgaard JS, Raaschou-Pedersen DET, et al. (2021) Effectiveness of Adding a Mask Recommendation to Other Public Health Measures to Prevent SARS-CoV-2 Infection in Danish Mask Wearers : A Randomized Controlled Trial. Ann Intern Med. 2021 Mar;174(3):335-343. Länk

Buonsenso D, Munblit D, De Rose C, et al. (2021) Preliminary Evidence on Long Covid in children. Acta Paediatrica 2021 Jul;110(7):2208-2211. Länk

Chu DK, Akl EA, Duda S, et al. (2020) Physical distancing, face masks, and eye protection to prevent person-to-person transmission of SARS-CoV-2 and COVID-19: a systematic review and meta-analysis. Lancet. 2020;395(10242):1973-1987. Länk

Dong Y, Mo X, Hu Y et al. (2020) Epidemiology of COVID-19 Among Children in China. Pediatrics 2020;145(6):e20200702. Länk

Eberhart M, Orthaber S, Kerbl R (2021) The impact of face masks on children – a mini review. Acta Paedriatica, 2021 Jun;110(6):1778-1783. Länk

ECDC (2020) When should schools close? Questions and answers on COVID-19: Children aged 1 – 18 years and the role of school settings (europa.eu) (publicerat 23 december 2020, läst 24 april 2021).

ECDC (2021) Using face masks in the community: first update. 15 February 2021. Länk

Fohm (2021a) Covid-19 hos barn och unga, version 4, 18 oktober 2021. Länk

Fohm (2021b) Förslag på förebyggande åtgärder i förskolan, grundskolan och gymnasier. Länk

Fretheim A (2020). Barns rolle i spredning av SARS-CoV-2 (Covid-19) – en hurtigoversikt. Hurtigoversikt, 2020. Oslo: Folkehelseinstituttet, 2020. Länk

Horne AC, Nordenhäll L (2020) Hyperinflammation hos barn kan ha samband med covid-19. Läkartidningen 2020;117:20094. Länk

Horne AC (2021) Vår svenska erfarenhet av hyperinflammation hos barn efter covid-19 infektion. I: State of the Art Covid-19. Stockholm: Svenska Läkaresällskapet 24 november 2021.

Jehn M, McCullough JM, Dale AP, et al. (2021) Association Between K–12 School Mask Policies and School-Associated COVID-19 Outbreaks — Maricopa and Pima Counties, Arizona, July–August 2021. MMWR 2021;70(39):1372-1373. Länk

KVA (2020) Åtgärder för att minska spridningen av Covid-19. Rapport från Vetenskapsakademiens expertgrupp. Länk

Little P (2020) Non-steroidal anti-inflammatory drugs and covid-19: Extra risk is plausible on current balance of evidence. BMJ 2020;368:m1185. Länk

Lu X, Zhang L, Du H, et al. (2020) SARS-CoV-2 Infection in Children. NEJM.org March 18, 2020. Länk

Ludvigsson JF (2020) Case report and systematic review suggest that children may experience similar long-term effects to adults after clinical COVID-19. Acta Paediatrica 2020;110(3):914-921. Länk

LV (2020a) Remdesivir – den första behandlingen av covid-19 som EMA rekommenderar för godkännande. Läkemedelsverket 25 juni 2020.

LV (2020b) Veklury (remdesivir). Läkemedelsverket 2020-11-30. Länk

LV (2021) Myokardit och perikardit - mycket sällsynta biverkningar för mRNA-vacciner mot covid‍-‍19. Läkemedelsverket 2021-12-07. Länk

Ramakrishnan S, Nicolau Jr DV Langford B, et al. (2021) Inhaled budesonide in the treatment of early COVID-19 (STOIC): a phase 2, open-label, randomised controlled trial. Lancet Respir Med 2021 Published Online April 9, 2021. Länk

REACT Working Group (2020). Association Between Administration of Systemic Corticosteroids and Mortality Among Critically Ill Patients With COVID-19 - A Meta-analysis. JAMA 2020;324(13):1330-1341. Länk

Skehin K, Thompson A, Moriarty P (2020) Is use of ibuprofen safe in children with signs and symptoms of lower respiratory tract infection? Arch Dis Child 2020;105:408–410. Länk

Socialstyrelsen (2021a). Uppdrag att löpande se över och vid behov uppdatera sammanställningen över de identifierade grupperna som löper störst risk att drabbas av särskild allvarlig sjukdomsutveckling vid insjuknande i covid-19. SoS 2021-02-24. Länk

Socialstyrelsen (2021b) Avlidna i covid-19. (Läst 2021-11-30). Länk

Szablewski CM, Chang KT, Brown MM, et al. (2020) SARS-CoV-2 Transmission and Infection Among Attendees of an Overnight Camp — Georgia, June 2020. MMWR 31 July 2020. Länk

Talic S, Shah S, Wild H, et al (2021) Effectiveness of public health measures in reducing the incidence of covid-19, SARS-CoV-2 transmission, and covid-19 mortality: systematic review and meta-analysis. BMJ 2021;375:e068302. Länk

Truong DT, Dionne A, Muniz JM et al. (2021) Clinically Suspected Myocarditis Temporally Related to COVID-19 Vaccination in Adolescents and Young Adults. Circulation 2021, in press. Länk

WHO (2020) WHO recommends against the use of remdesivir in COVID-19 patients. 20 November 2020. Länk

WHO (2021) WHO Solidarity trial consortium. Repurposed antiviral drugs for COVID-19 –interim WHO SOLIDARITY trial results. N Engl J Med. 2021;384(6):497-511. Länk

Wilt TJ, Kaka AS, MacDonald R, et al. (2021) Remdesivir for Adults With COVID-19. A Living Systematic Review for an American College of Physicians Practice Points. Ann Intern Med. 2021 Feb;174(2):209-220. Länk

Wood R, Thomson E, Galbraith R, et al. (2021) Sharing a household with children and risk of COVID-19: a study of over 300 000 adults living in healthcare worker households in Scotland. Arch Dis Child 2021 Mar 18;archdischild-2021-321604. Länk

Zaffanello M, Piacentini G, Nosetti L, Franchini M (2021) The use of convalescent plasma for pediatric patients with SARS-CoV-2: A systematic literature review. Transfusion and Apheresis Science 2021;60:103043. Länk