Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.
Vissa delar av vår nya webbplats är fortfarande under färdigställande och beräknas vara klart inom kort, vi ber om ert tålamod med eventuella störningar.
Vill du komma i kontakt med oss kan du maila till hej@internetmedicin.se.

Bioterrorism

FÖRFATTARE

Professor Fredrik Elgh, Institutionen för klinisk mikrobiologi/Umeå universitet

GRANSKARE

Professor Lars Hagberg, Infektion/Göteborgs Universitet

UPPDATERAD

2019-02-28

SPECIALITET
INFORMATION
INNEHÅLL




BAKGRUND
 

Med bioterrorism menas: hot om användning eller användning av biologiska ämnen för att orsaka skada, från individer eller grupper som motiverar sin verksamhet utifrån politiska, ekonomiska, religiösa, ekologiska eller andra ideologiska skäl. Till detta har tillkommit det man kallat ”avsiktligt utsläpp” för att täcka en användning utan några tydliga ideologiska skäl.

Mikroorganismer men även toxiner har använts för dessa syften sedan mycket lång tid även om moderna exempel på bioterrorism är relativt ovanliga. Förutom sjukdom hos individen kan dessa attacker ge svåra sekundära effekter med överbelastad sjukvård, störda samhällsfunktioner och risk för epidemisk spridning av sjukdomen i samhället.

Under 1900-talet när den mikrobiologiska vetenskapen gjorde stora framsteg förekom även tankar i vissa kretsar hur denna utveckling skulle kunna användas för militära syften. B-vapenprogram i någon form startades i bl a Kanada, Frankrike, Storbritannien, Polen, Sovjetunionen och USA. Japanerna utvecklade också B-vapen under den här tiden och utprovade dem i stor skala på krigsfångar och använde dem mot civila under krigshandlingar i Kina. Moderna exempel på bioterrorism är antraxbreven och spridningen av salmonella i en salladsbar, båda i USA. Framförallt antraxbreven har gjort att man i USA, men också i mindre omfattning i andra länder, satsat resurser på en förbättrad beredskap för bioterror-attacker.

Användning av biologiska och kemiska vapen förbjöds enligt Geneve-protokollet 1925. En konvention mot utveckling och användning av biologiska vapen undertecknades av en stor majoritet av världens länder och trädde i kraft 1972.

 

Sjukdomar
 

Det finns ett stort antal olika listor över vilka sjukdomar som kan användas för bioterror. Till de mer genomarbetade hör den som tagits fram av CDC (Centers for Disease Control and Prevention), se referens till hemsida.

I praktiken kan nästan alla sjukdomsframkallande patogener användas för bioterrorism allt beroende på vilken effekt som eftersträvas.

Till de sjukdomar som vanligen nämns hör antrax, smittkoppor, tularemi, blödarfebrar, botulism, pest och Q-feber.


 

SYMTOM och KLINISKA FYND
 

Sjukdomarna kommer troligen att ha samma bild som vid naturligt förekommande sjukdom med vissa undantag. Om spridningssättet har varit via luften kommer man att vid sjukdomar som antrax, pest och tularemi se en dominans av den pneumoniska formen. Det spekuleras också i att de organismer som kan komma att användas kan vara genetiskt modifierade, vilket då kan ge helt nya kliniska bilder och ett annat resistensmönster än det vanliga.

För klinikern är det viktigt att tänka på bioterror som en möjlighet vid en ovanlig ansamling av patienter med samma symtom, om en sjukdom uppträder i ett område där den tidigare inte funnits eller om en sjukdom uppträder med en ovanlig symtombild.


 

DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

Bioterror-attacker kan vara identiska med naturligt förekommande utbrott av infektioner. Klinikern bör alltid kontakta smittskyddsläkare om misstanke uppkommer för att denne ska kunna genomföra den utredning som kan krävas.


 

UTREDNING/PROVTAGNING
 

Utredning av sjukdom sker på samma sätt som vid naturligt förekommande sjukdom. Om misstanken om bioterror har uppkommit ska Polisen, smittskyddsläkare, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och dess ”Klinisk mikrobiolog i beredskap” kontaktas för att diskutera eventuellt utökad diagnostik och annan utredning. Många andra myndigheter kommer också att delta i utredningen.


 

BEHANDLING
 

Som vid naturligt förekommande sjukdom. Vid vissa sjukdomar kan speciell profylaxregim vara indicerad.

Då både antibiotikaresistens och andra av bakteriens eller virusets egenskaper kan vara förändrade när de används som biovapen är det viktigt med en snabb och fullständig mikrobiologisk analys. Det kan alltså finnas indikationer att börja med en bredare antibiotikabehandling än normalt innan närmare analys föreligger.


 

UPPFÖLJNING
 

Utredning av misstänkt bioterror har många aspekter där olika myndigheter har ansvaret för utredningen. De för klinikern viktigaste är smittskyddsläkaren och Folkhälsomyndigheten. Polisen kommer att sköta den brottsutredning som ska ske parallellt med handläggningen av det utbrott av infektionssjukdom där misstanken på bioterrorism uppkommit.

 

Länkar att besöka
 

http://www.folkhalsomyndigheten.se

https://www.folkhalsomyndigheten.se/mikrobiologi-laboratorieanalyser/mikrobiologisk-beredskap-247-diagnostik/

https://www.folkhalsomyndigheten.se/om-folkhalsomyndigheten/kontakta-oss/klinisk-mikrobiolog-i-beredskap/

https://www.phe.gov/emergency/bioterrorism/Pages/default.aspx

https://emergency.cdc.gov/bioterrorism/



ICD-10

Botulism A05.1
Tularemi, ospecificerad A21.9
Antrax, ospecificerad A22.9
Q-feber A78.9
Smittkoppor B03.9

 

Referenser
 

Adalja AA, Toner E, Inglesby TV. Clinical management of potential bioterrorism-related conditions. N Engl J Med. 2015;372:954-62. Länk

Arnon SS et al. Botulinum toxin as a biological weapon. JAMA 2001;285:1059-1070. Länk

Barras V, Greub G. History of biological warfare and bioterrorism. Clin Microbiol Infect. 2014;20:497-502. Länk

Berger T et al. Toxins as biological weapons for terror - characteristics, challenges and medical countermeasures: a mini-review. Disaster and Mil Med 2016;2:7. Länk

Borio L et al. Hemorrhagic fever viruses as biological weapons. JAMA 2002;287:2391-405. Länk

Dennis DT et al. Tularemia as a biological weapon. JAMA 2001;285: 2763-73. Länk

Green MS, LeDuc J, Cohen D, Franz DR. Confronting the threat of bioterrorism: realities, challenges, and defensive strategies. Lancet Infect Dis. 2019 Jan;19(1):e2-e13. Länk

Henderson DA et al. Smallpox as a Biological Weapon. JAMA 1999;281:2127-2137. Länk

Inglesby TV et al. Plague as a biological weapon. JAMA 2000;283: 2281-2290. Länk

Inglesby TV et al. Anthrax as a biological weapon. JAMA 2002;287:2236-52. Länk

Wagar E. Bioterrorism and the Role of the Clinical Microbiology Laboratory. Clin Microbiol Rev 2016 29:175-89. Länk

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

Kommentera >>

Tack för din kommentar!


Prenumerera på våra nyhetsbrev