BAKGRUND
Orsaker/predisponerande faktorer
Â
- Bad i bräckt (eller sött) vatten
- Hudskada, t ex bensår
- Traumatiskt sår under bad
- Immunsupprimerade
- Äldre/åldringar
- Hög badvattentemperatur
Etiologi och sjukdomsbilder
Vibrioner av olika slag – oftast Vibrio cholerae (non-O 1, non-O 139), Vibrio vulnificus. En liknande sjukdomsbild beskrevs frÃ¥n Halland 2014 och orsakades av Shewanella algae. I USA är antalet fall av Vibrio vulnificus i kraftigt stigande. V. vulnificus kan förekomma som primär sepsis, d v s utan sÃ¥r som ingÃ¥ngsport.Â
Badsårsfeber är en allvarlig sjukdom men bakterien kan orsaka flera andra typer av lindrigare infektioner: diarré (som inte är kolera), sårinfektion, extern otit och någon gång mediaotit. Dessa infektioner är betydligt vanligare och kallas inte badsårsfeber. År 2018 anmäldes 135 inhemskt smittade vibrioinfektioner enligt SmL. Detta var alla tiders högsta antal. Under 2020 registrerades 61 fall. Av dem var 41 inhemska.
SYMTOM
- Smärtsam sårinfektion
- Akut feber
- Allmänpåverkan
KLINISKA FYND
- SÃ¥rinfektion med feber
- Ömhet
- Erysipelas
- Sepsis med eller utan chock
- Nekrotiserande fasciit
Figur 1. En 88-årig man som hade ett bensår som blev infekterat med V. cholerae. Patienten hade 41 graders feber, men blododlingarna var negativa. Kunde skrivas hem efter en veckas vårdtid.
Â
Figur 2. En 80-årig man med badsårsfeber. Patienten hade multiorgansvikt. Man fick amputera vänster ben och göra fasciotomi på höger underben för att rädda detta, men patienten avled efter sex veckor trots intensivvård.'
DIFFERENTIALDIAGNOSER
Badsårsfeber kan inte kliniskt skiljas från:
- SÃ¥rinfektioner av annan orsak
- Erysipelas orsakad av streptokocker eller stafylokocker
- Nekrotiserande fasciit av annan genes
- Sepsis av annan genes
UTREDNING/PROVTAGNING
- Anamnes
Har patienten exponerats för söt- eller bräckt vatten nyligen?
(inkubationstid 1-3 dagar)
 - Ta sårodling!
Mikrobiologen hittar denna bakterie även om man inte specifikt efterfrågar "vibrioner?"
BEHANDLING
Det är viktigt att känna till att vibrioner är gramnegativa bakterier som har naturlig resistens mot antibiotika med grampositivt spektrum, exv fenoximetylpenicillin (Kåvepenin), flukloxacillin (Heracillin) och klindamycin (Dalacin).
Däremot är de i allmänhet känsliga för bredspektrumantibiotika som täcker gramnegativa bakterier, exv meropenem (Meronem), piperacillin/tazobactam, ciprofloxacin (Ciproxin) och cefalosporiner. Nyare studier visar att cefalosporin plus teracyklin kan vara fördelaktigt. Även Shewanella är en gramnegativ bakterie.
Det finns få behandlingsstudier för dessa infektioner. Administrationssätt, doser och behandlingstider följer vanliga regler för respektive infektionstyp; mjukdelar, sepsis o s v.
PROGNOS
Prognosen är avhängig bl a sjukdomsduration (initialt felaktig, grampositiv, behandling!), underliggande sjukdomar och ålder. Att förutsäga prognosen tidigt i sjukdomsförloppet är nästan omöjligt; alltifrån fullt tillfrisknande till död. Någon litteratur om detta finns ännu inte.
SMITTSKYDD
Badsårsfeber och andra Vibrio cholera (non-O 1, non-O 139) infektioner är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen och anmäls under rubriken "Vibrioinfektion exkl kolera".
OBS! Den V. cholerae som avhandlas här är anmälningspliktig under denna rubrik eftersom det inte är sjukdomen kolera! Schewanellainfektioner är inte anmälningspliktiga men underrätta gärna smittskyddsläkaren.
Â
ICD-10
Andra specificerade lokala infektioner i hud och underhud L08.8
†A418 Andra specificerade former av sepsis
Andra specificerade lokala infektioner i hud och underhud L08.8
†A488 Andra specificerade bakteriesjukdomar
Â
Referenser
Andersson Y, de Jong B, Löfdahl S, Granhall C. Emergence of vibrio infections in wounds – change in surveillance or climate? Abstract. Climate change and infections, Vienna, 2007.
Billfeldt J. Oväntat många Shewanella algae-infektioner i Halland. Infektionsläkaren 2014;18(1):3-6. Länk
Eitrem R. Badsårsfeber! Vibrios? Läkartidningen 2006;103:3545. Länk
Granhall C, Eitrem R. Vibrio cholera i Blekinge - fallbeskrivningar. EPI-aktuellt, vol 5, nr 28-30 2006
Vibrioinfektioner, Folkhälsomyndigheten
UpToDate.comÂ