Vaccinationer vid immunbrist

BAKGRUND

Några av de vanligaste orsakerna till vaccination av patienter med konstaterad eller misstänkt immunbrist är:

• Del i utredningen
  
  
• För att ge skydd mot infektioner som patienten kan vara särskilt mottaglig för (ofta kapselförsedda bakterier och influensa)
  
  
  • Efter stamcellstransplantation
  • Aspleni hos barn
  • Inför eller efter splenektomi
  • Brister i medfödda immunförsvaret (t ex komplementbrist, funktionella granulocytdefekter m m)
• Reseprofylax

För de flesta former av primär immunbrist eller för patienter med ökad infektionskänslighet saknas det större välkontrollerade vaccinationsstudier. Däremot finns det ett flertal studier och vaccinationsprogram framtagna för patienter med sekundära immunbrister (p g a autoimmuna sjukdomar, organtransplantation, hematologisk stamcellstransplantation, splenektomi) och för patienter med komplementbrist.

Resultaten från ovan nämnda studier/vaccinationsprogram har extrapolerats och sammanställts tillsammans med erfarenheter hos kliniskt verksamma läkare för patienter med primär immunbrist/infektionskänslighet. Dessa förslag kan vara en vägledning vid vaccination. 

Följande vaccinationer kan övervägas vid ökad infektionskänslighet
 

• Pneumokockvaccin:
  • Konjugerat vaccin (Prevenar, 13 serotyper)
  • Polysackaridvaccin (Pneumovax, 23 serotyper)
    
    
• Influensavaccin mot säsongsinfluensa - tas varje år inför säsong
  
  
• Meningokockvaccin - konjugerat vaccin 
  • Menveo (från 2 års ålder)
    • eller Nimenrix (från 1 års ålder) mot serotyp A, C, W135 och Y
    • Trumenba – mot serotyp B
  •  
• Hemofilus influenzae typ B, (ActHib) - skyddar mot kapselförsedda H. influenzae typ B, men ej verksam mot okapslade H. influenzae

AVDÖDAT VACCIN ELLER SUBENHETSVACCIN

Om ingen kontraindikation föreligger mot någon ingående komponent, kan avdödade vacciner och subenhetsvacciner i princip ges till alla typer av immunbrister t ex:
 

• IgA-brist
• IgG-subklassbrist
• Infektionskänslig utan påvisad immunbrist
• Komplementdefekter
• Kronisk granulomatös sjukdom (CGD)
• CVID (common variable immunodeficiency)
• XLA (X-kromosombunden agammaglobulinemi)

Vid allvarlig T- och B-cells defekt föreligger ofta uteblivet/nedsatt vaccinationssvar. Detta gäller t ex vid CVID och XLA. Enstaka patienter kan ha viss antikroppsproduktion och få vaccinationssvar. En T-cellsmedierad effekt av vacciner har diskuterats men det är oklart till vilken grad sådan finns eller om den finns överhuvudtaget för vissa vaccin. Nyligen publicerade studier visar att T-cellsmedierat effekt kan mätas vid vaccination mot SARS-CoV-2.

Covid-19 vacciner som är godkända och icke levande vacciner kan utifrån dagens kunskap ges vid immunbrist om inga andra kontraindikationer föreligger.

Patienter som står på regelbunden immunglobulinsubstitution betraktas som skyddade mot många av den patogener vi vaccinerar emot som tetanus, difteri, polio, morbilli, rubella, parotit, varicella, HiB och flertal serotyper av pneumokocker.

Avdödade vacciner och subenhetsvacciner

• Difteri
• Tetanus
• Pertussis
• Polio (inaktiverat vaccin, injektionsform) OBS! Inte peroralt poliovaccin som används globalt
• Hib (H. influenzae typ B)
• Meningokocker
• Pneumokocker (polysackarid- och konjugerat vaccin)
• Influensa (ej nasalt)
• Hepatit A och B
• TBE
• HPV (humant papillomvirus)
• Covid-19 vacciner godkända fram till december-21

Resevacciner
 

• Kolera och turistdiarré
• Tyfoid (inaktiverat vaccin, injektionsform)
• Japansk B encefalit
• Rabies

VACCINATION MED LEVANDE VACCIN

VARNING! Får ej ges till patienter med:
 

• T-cellsdefekter
• CGD, gäller endast tuberkulosvaccin (BCG) och oralt tyfoidvaccin

Levande attenuerade virusvacciner kan ges, t.e. MPR och varicellavaccin

• XLA
• CVID efter individuell bedömning
• Patienter med APECED får inte ges vaccin mot gula feber, däremot går det bra att vaccinera mot varicella och mässling.

Levande vaccin kan ges till patienter med:

• IgA-brist
• IgG-subklassbrist
• Defekter som enbart drabbar det medfödda immunsystemet (t ex komplementbrister, medfödda hereditära neutropenier)

OBS! Immunglobulinbehandling kan hämma effekten av levande vaccin. Vid vaccination med levande vaccin ges detta om möjligt tidigast 3 månader från den senaste immunglobulinbehandlingen.

Levande vacciner

• Morbilli – parotit – rubella (MPR)
• Varicella
• Varicella-Zoster vaccin (Zostavac)
• Tuberkulos (BCG)
• Gula febern
• Oralt tyfoidvaccin
• Rotavirusvaccin
• Oralt poliovaccin (OPV)
• Vissa influensavaccin (endast Fluenz Tetra godkänt i Europa)

Referenser

Folkhälsomyndigheten. ”Rekommendationer om förebyggande åtgärder mot invasiv meningokocksjukdom”. April 2018. Länk

Folkhälsomyndigheten. ”Rekommendationer om pneumokockvaccination till riskgrupper”. Kunskapsunderlag jan 2019. Länk