Immunglobulin A-brist (IgA-brist)

BAKGRUND

Selektiv IgA-brist definieras som s-IgA <0,07 och normal nivå av s-IgM och normal eller förhöjd nivå av s-IgG hos en patient som är äldre än 4 år. En del barn kan normalisera sitt s-IgA några år senare, varför en definitiv diagnos inte bör ställas före 12 års ålder.

Selektiv IgA-brist är den vanligaste formen av antikroppsbrist och finns hos ungefär 1 av 500 vuxna kaukasier medan prevalensen hos andra etniska grupper är varierande med lägst prevalens hos personer med asiatiskt ursprung.

Det mesta av vårt IgA finns i olika sekret i luftvägarna och tarmkanalen, men även tårar, saliv, bröstmjölk och genitalt sekret innehåller IgA. Dess funktion är att försvara oss mot infektioner i dessa områden. 

De flesta med IgA-brist har inga symtom. 

Etiologi

Orsaken till IgA-brist är okänd. Det är ett heterogent tillstånd där flera mekanismer är tänkbara, så som oförmåga att växla från IgM-produktion till IgA-produktion och cytokindefekter. Sannolikt är det detta som leder till att de kliniska manifestationerna av IgA-brist är heterogena och sträcker sig från symtomfria patienter till patienter som har av återkommande infektioner (luftvägar, gastrointestinala) och autoimmuna sjukdomar som celiaki, inflammatorisk tarmsjukdom m m.

IgA sänkning som definieras som s-IgA mellan 0,07 g/L och nedre referensområdet for laboratoriet saknar känd klinisk betydelse.

SYMTOM

Färre än 30 % av personer med IgA-brist behöver vård. Vanligaste orsaken till att patienterna söker eller blir utredda är återkommande infektioner. Dessa kan debutera redan i barnaåldern men även långt upp i vuxenålder. I PM Varningstecken för primär immunbrist (PID) hos vuxna och Varningstecken för primär immunbrist (PID) hos barn finns exempel på infektioner/symtom för både barn och vuxna som kan vara tecken på immunbrist.

• Ökad frekvens och/eller duration av luftvägsinfektioner, framför allt virusinfektioner.
  
  
• Ökad risk för tarminfektioner och diarré.
  
  
• Ökad frekvens av autoimmuna sjukdomar, framför allt celiaki, tyreoideasjukdomar, nodulär lymfoid hyperplasi, diabetes mellitus typ 1, SLE, ITP och autoimmun hemolytisk anemi. Autoimmunitet finns hos cirka 20–33 % av dem söker sjukvÃ¥rd.
  
  
• Normalt eller nedsatt vaccinationssvar avseende IgG-antikroppar mot polysackaridantigener, vilket bör leda till kontroll av IgG-subklasser.

DIFFERENTIALDIAGNOSER

Se PM Differentialdiagnoser vid IgG- och/eller IgA-brist.

UTREDNING

Patienten bör föra infektionsdagbok för att få inblick i frekvens och typ av infektioner patienten besväras av.

Följande kriterier måste vara uppfyllda för att ställa diagnosen selektiv IgA-brist:
 

• S-IgA < 0,07 g/L (testad minst 2 gÃ¥nger) med normalt S-IgM och normal eller förhöjd nivÃ¥ av S-IgG hos en patient äldre än 4 Ã¥r.
  
  
• T- och B-cellsnivÃ¥er och funktioner är normala och patienterna ska ha normalt svar pÃ¥ vaccinationer.
  
  
• Sekundära orsaker till IgA-brist har uteslutits.

Efter individuell bedömning

Vid luftvägsinfektion  

• NPH- och/eller sputumodling
  
  
• Lungröntgen och DT-sinus

Vid tarmsymtom

• Fecesodling
  
  
• Feces-PCR analys för protozoer eller fecesmikroskopi (cystor och maskägg)
  
  
• Clostridium difficile-cytotoxin
  
  
• Överväg inflammatorisk tarmsjukdom och celiaki

Vid urinvägssymtom  

• Urinsticka/odling

Övriga undersökningar  

• Vikt hos vuxna, tillväxtkurva hos barn
• Lungfunktion (dynamisk och statisk spirometri)

Kontakta också gärna specialist inom primära immunbrister.

BEHANDLING

Vid frekventa infektioner  

• Antibiotika – bakteriella infektioner behandlas pÃ¥ sedvanligt sätt. Relevanta odlingar mÃ¥ste alltid tas innan eventuell behandling med antibiotika.
  
  
• Vid sinuiter bedömning/Ã¥tgärd av ÖNH-specialist.
  
  
• Efter enskild bedömning kan det vara aktuellt att ge vaccination mot pneumokocker och Ã¥rlig influensa.
  
  
• Vid behov kontakt med fysioterapeut för sekretmobiliserande Ã¥tgärder.

UPPFÖLJNING

Utan symtom

• Patienten skall informeras om ökad risk för vissa sjukdomar och infektioner vid IgA-brist.
  
  
• Ã…terbesök vid behov.

Med symtom

1–3 års intervall beroende på den kliniska bilden. Provtagning inkluderar: 

• S-IgG, S-IgA och S-IgM
• S-IgG-subklasser (IgG1, IgG2, IgG3 och IgG4)
• Hb, LPK, diff och TPK
• ASAT, ALAT, LD och ALP
• CRP
• B12 och folat
• TSH, T4 och TRAK
• Utvärdering av infektionsfrekvens
• Tänk pÃ¥ övriga autoimmuna tillstÃ¥nd, t ex SLE, celiaki

PROGNOS

Data som länkar IgA-bristen till prognos saknas. Hos barn kan IgA-produktionen komma igång. Hos vuxna finns ingen långtidsdata.

Hos vissa patienter kan IgA-bristen utvecklas till CVID (hos cirka 1 av 50), oftast i tonåren eller i tidig vuxenålder.

I slutändan påverkas prognosen sannolikt av förekomsten och svårighetsgraden av associerade sjukdomar eller utvecklingen av CVID.

ICD-10

Selektiv brist på immunglobulin A D80.2

 

Referenser


Abolhassani H, Gharib B, Shahinpour S, et al. Autoimmunity in patients with selective IgA deficiency. J Investig Allergol Clin Immunol 2015; 25:112. Länk

Agarwal S, Mayer L. Pathogenesis and treatment of gastrointestinal disease in antibody deficiency syndromes. J Allergy Clin Immunol 2009; 124:658. Länk

Aghamohammadi A, Cheraghi T, Gharagozlou M, et al. IgA deficiency: correlation between clinical and immunological phenotypes. J Clin Immunol 2009; 29:130. Länk

Aghamohammadi A, Mohammadi J, Parvaneh N, et al. Progression of selective IgA deficiency to common variable immunodeficiency. Int Arch Allergy Immunol 2008; 147:87. Länk

Ashrafi M, Hosseini SA, Abolmaali S, et al. Effect of anti-epileptic drugs on serum immunoglobulin levels in children. Acta Neurol Belg 2010; 110:65. Länk

Domínguez O, Giner MT, Alsina L, et al. [Clinical phenotypes associated with selective IgA deficiency: a review of 330 cases and a proposed follow-up protocol]. An Pediatr (Barc) 2012; 76:261. Länk

Edwards E, Razvi S, Cunningham-Rundles C. IgA deficiency: Clinical correlates and responses to pneumococcal vaccine. Clin Immunol 2004;111:93-7. Länk

Giza S, Kotanidou E, Papadopoulou-Alataki E, et al. Prevalence of selective immunoglobulin A deficiency in Greek children and adolescents with type 1 diabetes. World J Pediatr 2016; 12:470. Länk

Jorgensen GH, Gardulf A, Sigurdsson MI, et al. Clinical symptoms in adults with selective IgA deficiency: a case-control study. J Clin Immunol 2013; 33:742. Länk

Lim CK, Dahle C, Elvin K, et al. Reversal of Immunoglobulin A Deficiency in Children. J Clin Immunol 2015; 35:87. Länk

Ludvigsson JF, Neovius M, Ye W, Hammarström L. IgA deficiency and risk of cancer: a population-based matched cohort study. J Clin Immunol 2015; 35:182. Länk

Macpherson AJ, McCoy KD, Johansen FE, Brandtzaeg P. The immune geography of IgA induction and function. Mucosal Immunol 2008; 1:11. Länk

Mellemkjaer L, Hammarstrom L, Andersen V, et al. Cancer risk among patients with IgA deficiency or common variable immunodeficiency and their relatives: a combined Danish and Swedish study. Clin Exp Immunol 2002; 130:495. Länk

Stiehm ER. The four most common pediatric immunodeficiencies. J Immunotoxicol 2008; 5:227. Länk

Tangye SG, Al-Herz W, Bousfiha A, et al. Human Inborn Errors of Immunity: 2019 Update on the Classification from the International Union of Immunological Societies Expert Committee. J Clin Immunol 2020; 40:24. Länk

Wang N, Shen N, Vyse TJ, et al. Selective IgA deficiency in autoimmune diseases. Mol Med 2011; 17:1383. Länk