Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.

Tinea inguinalis (ljumsksvamp)

FÖRFATTARE

Med dr, specialistläkare Sam Polesie, Hudkliniken/Sahlgrenska Universitetssjukhuset

GRANSKARE

Med dr, spec i allmänmedicin Jessica Freudenthal, Kungsholmsdoktorn/

UPPDATERAD

2020-08-11

SPECIALITET
INFORMATION
INNEHÅLL




BAKGRUND


Tinea inguinalis, även kallat tinea cruris definieras av kutan dermatofyt-infektion som förekommer i ljumskar. Av oklar anledning drabbas nästan uteslutande män. Vidare är det mycket ovanligt att barn drabbas.


Etiologi

Tinea inguinalis orsakas av trådsvamp (dermatofyter) tillhörande släktena Trichophyton, Epidermophyton och Microsporon. Dessa svampar parasiterar på hudens hornämne som digereras med potenta keratolytiska enzymer.

Dermatofyter ingår (till skillnad från jästsvamp) inte i hudens normalflora. Därmed är ett odlingsfynd med dermatofyt-växt att betrakta som patologiskt.

Trichophyton rubrum är den vanligaste orsaken till tinea inguinalis. Infektion framträder efter direktkontakt med smittad individ eller djur, eller sekundär smitta från annan kroppslokal såsom hårbotten, fötter eller naglar. Inkubationstiden är ofta flera veckor.


 

SYMTOM
 

  • Torrhet
  • Fjällning
  • Klåda

Kliniska fynd
 

  • Infektionen startar oftast som ett kliande cirkulärt, lätt fjällande och rodnad makula eller plack som sprider ut sig från ljumskvecket.
     
  • Därefter sker typiskt en central uppklarning, men det kvarstår vanligen en lätt upphöjd kant (markerad randzon).
     
  • Infektionen kan sprida sig i perineum, perianala områden samt skinkor. Hos män är ofta skrotum sparad.


DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

  • Erythrasma (ger typiskt en ”korallröd” fluorescens med Woods lampa)
     
  • Intertriginösa eksem (som regel mer klåda och typiskt engagemang av andra lokaler)
     
  • Intertriginös candidainfektion (har typiskt ”satellit-pustler” utanför drabbad hud vilket kan vara ett sätt att skilja infektionerna åt)
     
  • Invers psoriasis (ofta förekommer även lesioner mellan skinkor och andra tecken till psoriasis såsom t ex nagelpsoriasis och hårbottenpsoriasis)


UTREDNING


Anamnes
 

  • Fråga om samtidig svampinfektion på annan lokal
  • Utlandsvistelser?
  • Kontakt med djur?
  • Omgivningsfall?
  • Fritidsaktivitet som medför direktkontakt t ex brottning?

Status
 

  • Hela huden inklusive hårbotten, finger- och tånaglar bör undersökas.
     
  • Särskild fokus ska läggas på undersökning av fötter då samtidig förekomst av tinea pedis är vanligt.
     
  • Vid misstänkt nagelsvamp bör även prov tas härifrån. Vid positivt prov från nagel bör man misstänka sekundär smitta med autoinokulation och även överväga behandling riktad mot nagelsvampen.

Lab
 

  • I och med att det finns snarlika differentialdiagnoser bör ljumsksvamp alltid bekräftas med mykologisk odling och odlingen måste då tas före insättning av behandling.
     
  • Om behandling sätts in mot suspekt svampinfektion och man i ett senare skede önskar ta svampodling vid exempelvis andra differentialdiagnostiska överväganden bör topikal behandling ha satts ut 4 veckor innan provtagning.
     
  • Vid oväntat stor utbredning bör misstanke väckas kring eventuellt bakomliggande immunbristsjukdom eller diabetes.

Övrigt
 

  • Om misstanke om smitta från husdjur (ofta hund eller katt); be patienten ta djuret till veterinär då husdjuret kan vara asymtomatisk bärare.


BEHANDLING


Lokaliserad sjukdom

Lokalbehandling med antimykotisk kräm såsom:
 

  • Terbinafin kräm 1 x 2 dagligen i 2-4 veckor.
     
  • Mikonazol kräm 1 x 2 till och med 1 vecka efter symtomfrihet (total behandlingstid typiskt 4 veckor).

Andra topikala medel såsom Canesten, Pevaryl, Cortimyk kan också användas. Vid insmörjning av lokal antimykotika ska ett par centimeter av intilliggande till synes frisk hud också behandlas.

Om topikal behandling sviktar är systemisk behandling nästa steg.


Utbredd sjukdom

Vid utbredd sjukdom eller vid samtidig förekomst av tinea pedis bör systemisk behandling övervägas.
 

UPPFÖLJNING


Vid lokaliserad ljumsksvamp kan patienten behandlas i primärvården och behöver typiskt ingen uppföljning. Vid mer utbredd sjukdom där systemisk behandling övervägs bör dermatolog kontaktas före behandling och eventuell remiss till hudklinik. Vid systemisk behandling bör uppföljande besök övervägas i samband med avslut av systemisk behandling.


 

PROGNOS


Infektionen läker som regel på given behandling, men recidiv är vanliga. För att undvika recidiv är det värdefullt att ljumskarna torkas helt i samband med dusch. Torrläggande puder kan användas. Vidare är viktreduktion viktigt för överviktiga patienter och kan medföra färre recidiv.


 

BILDARKIV
 

Bilder på Dermis.net: Tinea inguinalis

Bilder på Dermis.net: Tinea corporis



ICD-10

Andra dermatofytoser B35.8

 

Referenser

Gupta AK, Cooper EA. Update in antifungal therapy of dermatophytosis. Mycopathologia. 2008;166:353-67. Länk

Gupta AK, Foley KA, Versteeg SG. New Antifungal Agents and New Formulations Against Dermatophytes. Mycopathologia. 2017 Feb;182(1-2):127-141. Länk

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

Kommentera >>

Lämna ett svar

Tack för din kommentar!


Prenumerera på våra nyhetsbrev