Seborroisk keratos

BAKGRUND
 

Seborroisk keratos (SK) (även kallad verruca seborroica eller mjällvårta) är en vanligt förekommande benign kutan tumör med epitelialt ursprung. SK är vanligare i en åldrande befolkning, med ökande prevalens över 50 års ålder.

Sannolikt på grund av att den är så vanlig har lesionen kommit att få många namn såsom ”senilvårta/verruca”, ”åldersvårta” och även ”gubbmossa”. Då lesionen även kan förekomma hos yngre individer (redan under tredje decenniet) bör dessa benämningar undvikas, då de kan vara stigmatiserande. Benämningen mjällvårta kan föra tanken till HPV-orsakade vårtor och därför är även detta namn något missvisande, men detta namn används nog mest frekvent till patienterna.

Det finns flera undertyper av SK, men i denna översikt, som främst riktar sig till primärvården, beskrivs endast de vanligaste formerna.


Etiologi

Etiologin är omdiskuterad och någon konklusiv slutsats kring genesen saknas.


 

SYMTOM
 

• Störande kosmetiskt utseende
• Lätt klåda (särskilt om lesionen är inflammerad och irriterad)
• Lokal irritation (t ex på ryggen vid BH-bandet eller i byxlinningen)
• Funktionella besvär (exempelvis vid lokalisation runt ögonlock)
  
  

Kliniska fynd

SK kan anta många kliniska skepnader och även variera i färg från hudfärgad, ljusbruna, rosa till svarta. Lesionerna kan vara mer eller mindre pigmenterade. Lesionen kan förekomma solitärt, men fynd av multipla SK är vanligare.

Om lesionen är upphöjd är ytan oftast verrukös. SK är ofta mjuka och kan uppfattas ha en ”oljig” textur. Ofta är avgränsningen till intilliggande hud skarp, vilket ger en känsla av att lesionen är påklistrad (”stuck-on-appearance”).

Platta SK kan inte kliniskt säkert särskiljas från lentigo solaris.

 

Bilder
 

Fig 1a. Pigmenterad nodulär lesion med verrukös yta – översiktsbild

 

Fig 1b. Dermatoskopiska bilder (kontaktdermatoskopi) – Icke-polaristerat ljus vänster. Polariserat ljus höger


 

DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

• Lentigo solaris
• Dermalt melanocytärt nevus alternativt sammansatt nevus
• Acrocordon - skin tag
• Verruca vulgaris
• Cornu cutaneum
• Melanom
• Lentigo maligna
• Pigmenterad aktinisk keratos
• Aktinisk keratos/skivepitelcancer in situ/skivepitelcancer
• Basaliom
• Lichen planus-liknande keratos (kallas även benign lichenoid keratos)
  
  
  

UTREDNING
 

Status

Liksom vid all annan hudsjukdom bör helkroppsinspektion eftersträvas.


Dermatoskopi

Förekomst av milieliknande cystor och komedoliknande öppningar (pormaskliknande) är dermatoskopiska fynd som talar för SK. Dessa fynd är inte specifika, utan kan även förekomma vid dermala nevi och även melanom (ovanligt).

Ett dermatoskopiskt tecken som talar för SK är ”Wobble-sign” vilket innebär att dermatoskopet, när det har kontakt med aktuell lesion förs fram och tillbaka i sidled. En SK vickar inte fram och tillbaka utan håller sig på platsen och förskjuts tillsammans med dermatoskopet. Intradermala melanocytära nevi tenderar att vicka fram och tillbaka och förskjuts på ett karaktäristiskt vis.

Ibland kan SK likna maligna melanom och det är inte ovanligt att lesioner där man starkt misstänkte ett malignt melanom visade sig vara en SK. Vid misstanke om kutant malignt melanom bör naturligtvis hela förändringen bortopereras i enlighet med gällande vårdprogram.


 

BEHANDLING
 

På Sahlgrenska erbjuds som huvudregel ingen behandling av SK. Patienter som önskar få sina lesioner åtgärdade hänvisas således till privata vårdgivare. Vid funktionella besvär får naturligtvis behandling övervägas.

Ett exempel på detta kan vara förekomst vid ögonlock som irriterar vid blinkning. Vid diagnostisk osäkerhet bör remiss till hudläkare skickas. Det är då oerhört värdefullt med en klinisk översiktsbild, närbild samt även en dermatoskopisk bild. Ofta kan diagnosen ställas genom bedömning av inkommande bilder, något som i utgångsläget sparar patienten ett onödigt besök.

Lokalbehandling som kan ges på vårdcentral eller hudklinik (ges i undantagsfall och presenteras utan inbördes ordning):
 

• Enbart curettage-behandling
• Enbart kryobehandling
• Curettage- och efterföljande kryobehandling
• Operativ åtgärd med snäv klinisk marginal

Observera att curettage och kryobehandling på utvalda SK inte är en garanti att lesionerna försvinner, utan recidiv kan förekomma. Detta är särskilt viktigt att informera patienterna om före denna typ av behandling ges.


 

UPPFÖLJNING
 

Uppföljning behövs inte utan fokus bör läggas på lugnande besked, gärna kompletterat med en skriftlig patientinformation från t ex 1177.se. Om patienten önskar åtgärda SK hänvisas de i utgångsläget till privata vårdgivare.


 

PROGNOS
 

Spontan tillbakabildning av SK kan förekomma, men det typiska är att lesionen kvarstår. Någon säker malignifieringspotential hos den enskilda seborroiska keratosen saknas.


 

ÖVRIGT
 

Snabb uppkomst (veckor till ett par månader) av multipla SK, särskilt i kombination med synkron acanthosis nigricans, kallas för Leser-Trélat-tecken och kan vara en markör på intern malignitet, företrädesvis gastrointestinala adenokarcinom. Detta är ett mycket ovanligt tecken, men i förekommande fall bör man fördjupa relevant anamnes med fokus på gastrointestinala besvär.

Det finns fallrapporter där man vid utbredd förekomst av SK har provat acitretin (Neotigason) off-label och visat på god effekt. Denna typ av behandling ska initieras av hudläkare.


 

BILDARKIV
 

Bilder på dermis.net


 

Referenser
 

Karadag et al The status of the seborrheic keratosis. Clin Dermatol. 2018 Mar - Apr;36(2):275-277. Länk

Successful treatment of multiple seborrheic keratoses using acitretin. J Eur Acad Dermatol Venereol. 2007 Feb;21(2):269-70. Thyssen JP, Zachariae C. Länk