Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.

Pityriasis versicolor

FÖRFATTARE

Med dr, specialistläkare Sam Polesie, Hudkliniken/Sahlgrenska Universitetssjukhuset

GRANSKARE

Med dr, spec i allmänmedicin Jessica Freudenthal, Kungsholmsdoktorn/

UPPDATERAD

2020-09-07

SPECIALITET
INNEHÅLL

BAKGRUND


Pityriasis (= lätt fjällning) versicolor (= flera färger), inom anglosaxisk litteratur även kallad tinea versicolor är vanligt förekommande i befolkningen. Prevalensen i de skandinaviska länderna har i äldre studier uppskattats till ca 1 %, men sjukdomen är betydligt vanligare i länder med tropiskt klimat.


Etiologi

Pityriasis versicolor orsakas av Malassezia som är en jästsvamp vilken ingår i hudens normalflora. Anledningen till att vissa utvecklar symtom beror på predisponerande faktorer såsom varmt och fuktigt klimat (exogena faktorer) samt fet hud, svettning, hereditet, immunosuppression och användning av perorala steroider (endogena faktorer). Vanligaste åldern att drabbas är 15-24 år. Det finns ingen koppling mellan sviktande hygien och utveckling av pityriasis versicolor.


 

SYMTOM


Kliniska fynd
 

  • Hypopigmenterande maculae som är finfjälliga (typiska hos patienter med hudtyp III och uppåt)
     
  • Rodnade/hyperpigmenterade lätt fjällande maculae ses typiskt hos patienter med hudtyp I och II.
     
  • Utslagen är typiskt distribuerade på bål och proximalt på extremiteter. Genitalia och huvud-området är oftast sparade.
     
  • Lätt klåda kan förekomma
     
  • Progressen är typiskt långsam och utslagen utvecklas som regel över veckor till månader

Bilder
 

Figur 1. Översiktsbild pityriasis versicolor – typisk distribution

 

Figur 2. Översiktsbild pityriasis versicolor – typisk distribution

 

Figur 3. Närbild pityriasis versicolor – rodnade maculae med diskret fjällning

 

Figur 4. Närbild pityriasis versicolor – rodnade maculae med diskret fjällning

 

Figur 5. Översiktsbild pityriasis versicolor på övre delen av ryggen hos patient med hudtyp III. Hypopigmenterade maculae

 

Figur. 6. Närbild pityriasis versicolor

 

Figur 7. Flera kliniska exempel

 

Figur 8.  Flera kliniska exempel
 

pityriasis_versicolor_9.JPG

Figur 9. Hypopigmenterade områden med fin fjällning hos patient med Hudtyp V. Foto: Jan Eklind
 

pityriasis_versicolor_10.JPG

Figur 10. Dermatoskopisk bild på lesion i Fig. 9
Foto: Jan Eklind



 

DIFFERENTIALDIAGNOSER


  • Vitiligo (fjällar inte och ”lyser upp” under Woods lampa)
     
  • Pityriasis Alba (fjällar som regel ej, vanligare hos barn med atopiskt eksem)
     
  • Confluent and Reticulated Papillomatosis (ovanlig dermatos som kan anta ett snarlikt utseende till pityriasis versicolor)
     
  • Hypomelanosis guttata


UTREDNING


Status

”Hyvelspånsfenomen” uppstår typiskt när baksidan av en bomullspinne skrapas mot drabbad hud.


Labb

Ingen specifik labundersökning krävs. Odling av Malassezia är inte rutin. Vid oväntat stor utbredning kan misstanke om bakomliggande immunbristsjukdom väckas, även om de allra flesta individer som drabbas är helt friska.


Direktmikroskopi

För säker diagnos krävs ett så kallat direktmikroskopitest (även kallat tejp-prov) som avslöjar pseudohyfer och sporer vilka brukar anta ett utseende som ”pasta penne och köttbullar”. V g s nedan för hur detta prov utförs. Se även video.

 

Figur 1. Tejp, metylenblått, pipett och objektglas

Pityriasis_versicolor_1.jpg



Figur 2. Droppa en droppe av metylenblått på objektglaset

Pityriasis_versicolor_2.jpg



Figur 3. Riv av en bit tejp, rita en cirkel med tuschpenna på tejpen. Tryck tejpen med cirkeln på området som skall undersökas.

Pityriasis_versicolor_3.jpg



Figur 4. Fäst tejpen med cirkeln ovanpå droppen

Pityriasis_versicolor_4.jpg



Figur 5. Sätt objektglaset i mikroskopet. Använd 10x förstoring på objektivet (100x total förstorning). Pseudohyfer (pasta penne) och sporer (köttbullar) visar sig.

Pityriasis_versicolor_5.jpg



Övrigt

Undersökning i ett mörkt rum med Woods lampa (typ av uv-lampa) kan emellanåt göra att drabbad hud kan reflektera gul till gul-grön fluorescens. Vid dermatoskopi framträder den fina fjällningen tydligt och karaktäristiska dermatoskopiska fynd vid pityriasis versicolor har beskrivits.


 

BEHANDLING
 

  • Lokalbehandling
    Även om patienten har en begränsad sjukdom ska hela bålen, hals och lår behandlas.

    Propylenglykol 50 % i aqua 1 x 2 i 2 veckor
    Fungoralschampo 5 min dagligen i 5 dagar
     
  • Systemisk behandling (ges sällan och skall reserveras till patienter som inte svarat på lokalbehandling)
    Sporanox 100 mg 2 x 1 i 1 vecka
    Fluconazol 150 mg 2 x 1, 1 gång per vecka i 2-3 veckor
     
  • Profylaktisk behandling lokalt
    Propylenglykol 50 % i aqua 1-2 ggr/månad
     
  • Profylaktisk behandling systemiskt (ges sällan)
    Sporanox 100 mg 2 x 2, 1 gång per månad i 6 månader
    Fluconazol 150 mg 2 x 1, 1 gång per månad i 6 månader


UPPFÖLJNING/VÅRDNIVÅ


Patienter med pityriasis versicolor bör utredas, informeras och behandlas i primärvården. Vid osäkerhet om diagnos kan hudläkare konsulteras.


 

PROGNOS


Risk för recidiv är cirka 60 % inom ett år varför profylaktisk lokalbehandling upp till 12 månader kan vara av värde. Hudpigmenteringen störs i drabbade områden och det kan ta flera månader för pigmenteringen att återställas. Detta är viktigt att informera patienten om då patienten inte sällan tror att behandling inte varit effektiv.


 

BILDARKIV

Länk till dermis.net



 

ICD-10

Pityriasis versicolor B36.0

 

Referens

Hald M, Arendrup MC, Svejgaard EL, et al. Evidence-based Danish guidelines for the treatment of Malassezia-related skin diseases. Acta dermato-venereologica. 2015;95:12-9. Länk

A K Gupta et al. Pityriasis versicolor J Eur Acad Dermatol Venereol. 2002 Jan;16(1):19-33. Länk

Zhou et al. Dermoscopy as an ancillary tool for the diagnosis of pityriasis versicolor J Am Acad Dermatol. 2015 Dec;73(6):e205-6. Länk

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

Kommentera >>

Lämna ett svar

Tack för din kommentar!


Prenumerera på våra nyhetsbrev