Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.
Vissa delar av vår nya webbplats är fortfarande under färdigställande och beräknas vara klart inom kort, vi ber om ert tålamod med eventuella störningar.
Vill du komma i kontakt med oss kan du maila till hej@internetmedicin.se.

Huvudlöss

FÖRFATTARE

Överläkare Lill-Marie Persson, Hud/Skaraborgs sjukhus

GRANSKARE

Professor Lars Hagberg, Infektion/Göteborgs Universitet

UPPDATERAD

2020-09-14

SPECIALITET
INFORMATION
INNEHÅLL




BAKGRUND
 

Huvudlöss är vanliga framförallt hos barn men även vuxna kan drabbas. Risk för smitta är störst på sommaren då lössen är som mest aktiva. Efter skolornas terminsstart brukar sedan lusepidemierna ta fart. Försäljningen av produkter som används vid behandling av hårlöss har ökat på senare år.


Definition

Huvudlöss (Pediculus capitis) är 2-3 mm långa, vinglösa insekter som lever av blod. Färgen varierar från grå, brun, svart till röd beroende på när födointaget ägt rum. Lusen lever nära hårbotten och enbart på människa.
 

loss2.jpg

Figur 1. Huvudlus (© Kim Søholt Larsen).

 

huvudloss3.jpg

Figur 2. Hårbotten med ägg.

 

loss1.jpg

Figur 3. Lusens livscykel (© Kim Søholt Larsen).


Spridning

Lössen sprids genom kontakt hår mot hår och idag finns därför många situationer med risk för smittspridning t ex då flera sitter tätt tillsammans och tittar på samma läsplatta eller tar ”selfies”. Lusen förflyttar sig genom att klättra längs hårstråt men kan inte hoppa eller flyga. Utanför hårbotten är lusen oförmögen att förflytta sig och torkar dessutom snabbt ut och kan därför inte etablera sig i nya hår. Det är framför allt sjuka och döda djur som hittas utanför hårbotten. Smitta via kammar och mössor är ytterst ovanligt. Sanering av kläder och sängkläder rekommenderas inte. Då huvudlusen lever av blod och inte av smuts kan alla drabbas, ingen är immun.


 

SYMTOM


Klåda i hårbotten är det vanligaste symtomet. Barn som nyligen smittats och vuxna saknar ofta symtom. Ibland ses rivsår och ytliga sårinfektioner. Svart puder på huvudkudden eller kragen kan vara lusens avföring eller ömsade lusskinn.


 

DIAGNOS
 

Diagnosen ställs genom att hitta levande löss. Luskammen är här ett viktigt redskap och bör vara ljus med tätt mellan tänderna. Diagnostiken underlättas om håret är fuktigt och behandlat med balsam, vilket förhindrar att lössen förflyttar sig. Vid kamning är det viktigt att vara systematisk och noggrann. Stryk av kammen mot ett vitt papper för att lättare se lössen. Om levande huvudlöss konstaterats skall också övriga familjemedlemmar och nära kontakter undersökas regelbundet de närmaste veckorna.

Finkamning av barn rekommenderas inför eller vid terminsstart och varje vecka under terminens första 2 månader för att i tid upptäcka eventuella löss. Detta skulle avsevärt minska epidemierna. Lössen förefaller vara mer aktiva sommartid och det finns därför stor risk för smittspridning i samband med olika sommaraktiviteter. Efter skolans terminsstart finns sedan möjligheter för spridning och epidemierna tar fart.


Kontaktspårning

Om huvudlöss konstaterats skall personer som den/de drabbade haft kontakt med, hår mot hår, informeras. Då löss ofta förekommer i förskolan och skolan bör skolsköterskan kopplas in i ett tidigt stadium.

Korrekt information om diagnostik, behandling, kontaktspårning och uppföljning bör utarbetas och delas ut.


 

BEHANDLING


Behandling med enbart kamning måste upprepas dagligen under lång tid och kräver noggrannhet varför kombination med lokalt ”lusmedel” rekommenderas.

Idag rekommenderas behandling med dimetikon- (silikonolje-) baserade, medicintekniska produkter i första hand.

 

Rekommendation av lusmedel
 

  • Förstahandsval – dimetikon- (silikonolje-) baserade produkter, t ex Hedrin, NYDA, Linicin m fl.
     
  • Andrahandsval – kombination disulfiram och bensylbensoat (Tenutex).

Bara de med levande löss behandlas. Behandlingen skall koordineras och ske samtidigt då produkterna inte har någon skyddande effekt mot återsmitta. Hela håret och hårbotten skall vara täckt med tillräcklig mängd av lusmedlet. Det finns olika varianter av dimetikon varför olika produkter som finns på marknaden inte är jämförbara. Rekommenderad verkningstid varierar varför anvisningarna i bipacksedeln skall följas. Behandlingen bör upprepas efter 1 vecka då effekten på lusäggen inte kan garanteras. Förebyggande behandling med medicintekniska produkter kan inte rekommenderas då vetenskapliga underlaget är begränsat eller saknas. Noggrann finkamning kan däremot förhindra att nya löss etablerar sig.


 

UPPFÖLJNING


Behandlingseffekten följs upp genom regelbunden finkamning varannan till var tredje dag i 14 dagar

Kamning gäller även övriga familjen, som inte tidigare varit drabbade. Vid behandlingssvikt överväg återsmitta som oftast beror på bristande smittspårning eller att alla som har löss inte har behandlats. Andra möjliga orsaker kan vara att behandlingen skett i otakt eller att behandlingen inte genomförts korrekt, ibland p g a bristande information eller svårigheter att förstå behandlingsinstruktionen.

Om levande löss konstaterats, trots korrekt genomförd behandling eller om bieffekter, skall rapport skickas till läkemedelsverket. Det finns särskild blankett vad gäller de medicintekniska produkterna och för övriga används biverkningsblanketten, båda hittas på Läkemedelsverkets hemsida. Rapporten skall skickas även till tillverkaren av produkten.


 

ICD-10

Huvudlöss B85.0

 

Referenser

Liceworld.com

Läkemedelsverket. Behandling av huvudlöss, behandlingsrekommendation. 2019. Länk

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

Kommentera >>

Tack för din kommentar!


Prenumerera på våra nyhetsbrev