Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.
Vissa delar av vår nya webbplats är fortfarande under färdigställande och beräknas vara klart inom kort, vi ber om ert tålamod med eventuella störningar.
Vill du komma i kontakt med oss kan du maila till hej@internetmedicin.se.

Furunkulos och hidroadenit, recidiverande

FÖRFATTARE

Professor Bertil Christensson, Infektionskliniken/Skånes Universitetssjukhus Lund

GRANSKARE

Professor Lars Hagberg, Infektion/Göteborgs Universitet

UPPDATERAD

2019-12-18

SPECIALITET
INFORMATION
INNEHÅLL




BAKGRUND
 

  • Furunkler är abscesser med ursprung i hårfolliklar i övergången till subcutis. Dessa ger värk, lokal ömhet, omgivande rodnad och ibland feber. Så småningom perforerar furunkeln spontant. Läker ibland med ärrbildning. Recidiverande furunkulos återkommer ofta regelbundet, ibland 5-10 gånger/år, och drabbar inte sällan hela familjer.
     
  • Karbunkler sprider sig i huden, ofta även subkutant, och tömmer sig i multipla ”satellitsinus”. Inte sällan tillstöter bakteriemi.
     
  • Hidroadenit utgår från svettkörtlar och är också en hudabscess. Vanligast förekommande i armhålor, ljumskar, på mammae, labia majora, glutealregionen, lårens insidor.

Etiologi
 

  • S. aureus vid recidiverande furunkulos.
     
  • Vid hidroadenit S. aureus + anaeroba bakterier (Bacteroides arter, Fusobacterium sp., anaeroba streptokocker).

Predisponerande faktorer

Man har inte funnit någon säker bakomliggande immundefekt, och det är en gåta varför vissa individer drabbas av ständiga recidiv. Långtidsprognosen är emellertid god med spontan bestående utläkning, men recidiven kan pågå flera år.

Hos vissa patienter har man funnit en nedsatt granulocytfunktion.
Vid recidiverande furunkulos är S. aureus fagtyp II särskilt vanlig, och S. aureusstammarna producerar ofta ett enzym kallat PVL (Panton-Valentine leukocidin) som troligtvis har patogenetisk betydelse.


 

SYMTOM/KLINISKA FYND
 

Intensivt ömmande kutana indurationer som, när abscessen mognar, får en central pustel som kan rupturera spontant.


 

DIFFERENTIALDIAGNOS
 

Mycobacterium marinum infektion

Detta är en ofta förbisedd diagnos. Den yttrar sig oftast som verrucösa subkutana infektioner, oftast på övre extremiteten, där vanlig ”allmän” bakterieodling är negativ. Uppstår framförallt efter kontakt med akvarier i kombination med mindre hudtrauma, t ex vid rengöring av akvariet. Specifik mykobakterieodling, helst från vävnadsbiopsi, krävs för diagnos. Behandling med penicillinpreparat är verkningslös, utan ofta krävs kombinationsbehandling (med t ex doxycyklin, kinoloner, makrolider, trimetoprim-sulfametoxazol).


 

UTREDNING/PROVTAGNING
 

  1. Odling, glöm ej även anaerob odling vid misstanke om hidroadenit.
     
  2. Direktmikroskopi med Gram-färgning.
     
  3. Om mogen, men ej rupturerad, furunkel - odla från punktat, vilket ger säkrare diagnos och minskar risken för kontamination av normalt förekommande hudbakterier.
     
  4. Odla även från vestibulum nasi.


BEHANDLING
 

  • Lindriga fall utan allmänsymtom, lymfangit eller svåra lokalsymtom är ofta självläkande och kräver ingen antibiotikabehandling.
     
  • I svåra och recidiverande fall ges isoxazolyl-penicillin (flukloxacillin) 1 g x 3 per os i 14 dagar.
     
  • Vid penicillinallergi klindamycin 300 mg x 3 p.o, fusidinsyra 500 mg x 2-3 p.o eller cefadroxil 500 mg x 2 p.o.
     
  • Vid anaerob blandinfektion klindamycin eller isoxazolylpenicillin + metronidazol 400 mg x 3 p.o.
     
  • MRSA (Meticillin resistenta S. aureus är ovanliga i Sverige och kan inte behandlas med isoxazolyl-penicillin, utan kräver behandling med andra antibiotika enligt resistensmönster såsom klindamycin, fusidin, rifampicin, trimetoprim-sulfa, linezolid eller, vid multiresistens, intravenöst vancomycin, daptomycin eller ceftarolin.
     
  • Lokal behandling med antibiotika har ingen effekt.
     
  • Undvik om möjligt incisioner, då dessa kan ge ful ärrbildning och endast marginellt påskyndar utläkningen.
     
  • Vid mycket täta recidiv och med påvisad familjesmitta kan eradikeringsförsök av S. aureus (MSSA såväl som MRSA) prövas till samtliga odlingspositiva familjemedlemmar. Den består av daglig desinfektion av hudkostymen med klorhexidin (Hibiscrub), lokalbehandling av näsbärarskap med antibiotikasalva (mupirocin), samt systemisk behandling med rifampicin kombinerat med klindamycin eller fusidinsyra. Dessutom krävs noggranna hygienrutiner med byten av sängkläder, tandborste, rakdon e t c.
     
  • I en studie påvisades god effekt av oral vitamin C-behandling hos patienter med påvisad defekt granulocytfunktion.


BILDARKIV
 

Länk till www.dermis.net - Furunkulos

Länk till www.dermis.net - Karbunkel


ICD-10

Kutan abscess, furunkel och karbunkel i ansiktet L02.0
Kutan abscess, furunkel och karbunkel på halsen L02.1
Kutan abscess, furunkel och karbunkel på bålen L02.2
Kutan abscess, furunkel och karbunkel i sätesregionen L02.3
Kutan abscess, furunkel och karbunkel på extremitet L02.4
Kutan abscess, furunkel och karbunkel, ospecificerad. L02.9

 


Referenser

Demos M, McLeod MP, Nouri K. Recurrent furunculosis: a review of the literature. Br J Dermatol 2012;167:725-32. Länk

Ibler KS, Kromann CB. Recurrent furunculosis – challenges and management: a review. Clin Cosmet Investig Dermatol 2014;7:59-64. Länk

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

Kommentera >>

Lämna ett svar

Tack för din kommentar!


Prenumerera på våra nyhetsbrev