Erythema nodosum (knölros)

BAKGRUND

Knölros, erythema nodosum, orsakas av en icke-infektiös inflammation av subkutant fett (pannikulit). I början av nittonhundratalet var knölros oftast ett uttryck för tuberkulos. De infektionssjukdomar som nuförtiden vanligen startar denna immunologiska reaktion är:
 

• Streptokockinfektioner
• Yersinios och andra tarminfektioner
• Mykoplasma
• Epstein-Barr-virus, t ex mononukleos (körtelfeber)

Knölros kan också uppträda vid:

• Sarkoidos
• Inflammatoriska tarmsjukdomar
• Kollagenoser
• Läkemedelsreaktion (p-piller vanligast, även antibiotika)
• Graviditet

I över hälften av fallen hittar man ingen bakomliggande orsak.

Knölros i sig är inte smittsamt, men den underliggande sjukdomen kan vara det. Incidensen är störst vid 20-30 års ålder och kvinnor drabbas 3-6 gånger oftare än män.


 

SYMTOM

Debuterar akut med allmänsymtom. Rodnader uppträder i form av ömma knölar på huden, främst på underbenens framsida. Ibland finns utslag även på armarna, dock sällan på bålen.

Storleken på utslagen varierar och de kan konfluera. Huden är ofta blank och skinande ovanför rodnaden. Initialt är utslagen mer ljust röda för att senare bli mörkare och slutligen lite blå- och grönskimrande. Läkningen brukar följa det mönster man ser vid blåmärken.

Ibland kan patienten ha svårt att gå på grund av smärta från benen och allmän ledvärk. Det är vanligt med feber och temperaturen kan ibland nå 40°C. Inre organ påverkas inte. Knölros brukar läka utan komplikationer.

 

För fler bilder, se:
 

Erythema nodosum på DermIS.net

DIAGNOS

Den kliniska bilden är oftast tillräcklig. Hudbiopsi tas endast vid atypiska fall.

Utredning av eventuell bakomliggande sjukdom:
 

• Svalgodling (om halssymtom)
• Ev PPD (om tuberkulosmisstanke eller ej BCG-vaccinerad)
• Lungröntgen (med frågeställningen körtlar i hilus)
• S-Ca, Lpk, Diff
• SR (förhöjd initialt)
• Faecesodling (om symtom från mage-tarm)
• Urinsticka

BEHANDLING

Knölros går oftast över spontant inom 3-6 veckor, även utan behandling. Behandling skall fokuseras på eventuell bakomliggande sjukdom.

Bra symtomlindring fås av NSAID-preparat, t ex diklofenak (Voltaren), ibuprofen (Ipren) m fl. Kortikosteroider (prednisolon) kan ges i svåra fall med momentan effekt. Kolkicin (Colrefuz) (licenspreparat) har ibland använts i sällsynta kroniska fall. Vila och högläge upplevs ofta positivt.

Om man finner att den bakomliggande orsaken är en infektion behandlas denna på gängse sätt.


 

DIFFERENTIALDIAGNOSER

• Vaskulit
• Insektsbett
• Sweets syndrom
• Morbus Behçet

PROFYLAX

Några särskilda, förebyggande åtgärder mot just knölros finns inte, däremot ibland mot de smittämnen som kan utlösa reaktionen.

Sjukdomen är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen och några smittskyddsåtgärder är inte motiverade mot knölrosen i sig. Det kan dock vara motiverat med åtgärder mot eventuell bakomliggande infektion.


 

ICD-10

Erythema nodosum L52.9

 

Referenser
 

Erythema Nodosum, Luis Requena1 and Celia Requena, Dermatology Online Journal 8 (1):4. Länk