BAKGRUND
Orsaker/predisponerande faktorer
Â
- Lokalt ödem, t ex venös insufficiens, lymfödem (mammarcancer)
- Hudskada, vid t ex bensår, eksem, intertriginös svampinfektion
Etiologi
Streptokocker – oftast betahemolytiska grupp A. Även grupp C och G streptokocker förekommer. S. aureus mindre vanligt.
SYMTOM
- Akut insättande feber
- Frossa
- Illamående, kräkningar
- Allmänpåverkan
- Lokal smärta
KLINISKA FYND
- Skarpt avgränsad ytlig infektion med intensiv rodnad som sprider sig successivt
- Ömhet
- Svullnad
- Värmeökning
- Inte sällan uppstår blåsbildning
- Abscessbildning kan förekomma vid inslag av stafylokocker
Länk till bilder på erysipelas - rosfeber på www.dermis.net
DIFFERENTIALDIAGNOSER
- Venös trombos
 - Cellulit: Diffust kutant-subkutant flegmone, oskarpt avgränsat, ej så ilsket rött. S. aureus vanligaste orsak, men även E. coli, H. influenzae förekommer – den senare med typiskt blålila utseende, ofta i ansiktet, stor risk för sepsis.
 - Septisk artrit i axelled: Vid axelledsartrit kan ibland ledkapseln perforeras vid främre bicepssenskidans passage genom kapseln och en rodnad och svullnad drabba framför allt överarmen. Orsakas oftast av S. aureus.
 - Specialfall - Vibrio vulnificus cellulit: Förekommer i tempererat vatten under de varma månaderna, vanlig i ostron och krabbor. Kan även förekomma i Sverige under varma somrar. Ingångsport är en hudskada där det utvecklas erytematösa lesioner som blir bullösa och så småningom uppstår nekrotiska sår. Ofta samtidig sepsis med chock. Penicillin fungerar inte utan doxycyklin är förstahandspreparat - annars cefalosporiner eller kinoloner.
 - Nekrotiserande fasciit, panniculit: Livshotande tillstånd, mycket öm och smärtsam, ibland vesikelbildning samt subkutan gasbildning med knister, snabb spridning till djupare belägna strukturer trots adekvat antibiotikabehandling, kräver tidig kirurgi med incision och ibland radikal utbredd excision av inflammerad och nekrotisk vävnad. Etiologi: Grupp A streptokocker, S. aureus, E. coli, anaeroba tarmbakterier, t ex Clostridium perfringens (gasbrand). Streptokockorsakad sjukdom behandlas med klindamycin (minskar toxinproduktionen) och bensylpenicillin samt eventuellt IVIG (intravenöst immunglobulin) som kan minska behovet av radikal kirurgi. Gasbrand kan behöva hyperbar syrgasbehandling.
 - Furunkel-karbunkel: Central abscess med omgivande rodnad – oftast S. aureus.
 - SSSS (Staphylococcal Scalded Skin Syndrome) med utbredd ytlig (splittrar granulosalagret) bullös blåsbildning orsakad av exfoliativt toxin från vissa S. aureus stammar.
 - Vinterkräksjuka: Ofta dominerar de akuta symtomen illamående, kräkningar, frossa över lokala symtom, och om inte hela hudkostymen undersöks vid misstanke om calici-infektion kan såväl erysipelas som allvarligare hud-mjukdelsinfektion (Streptococcal Toxic Shock Syndrome/Nekrotiserande fasciit) undgå upptäckt.
UTREDNING/PROVTAGNING
- Oftast klinisk diagnos med typiska symtom.
 - Ibland är flebografi eller ultraljud nödvändigt för att utesluta venös trombos. MRI kan vara till hjälp för att utesluta nekrotiserande fasciit/panniculit.
 - Sårodling om möjligt från misstänkt ingångsport. Material från hudbiopsi eller subkutan aspiration är dock sällan odlingspositiva, men snabbtest (StrepA) kan vara positivt. Vid abscessbildning punktion med odling.
 - Blododling oftast negativ.
BEHANDLING
- Bensylpenicillin (Penicillin G) 1-3 g x 3 i.v initialt i svårare fall med allmänpåverkan, t ex kräkningar. Därefter penicillin V 1-2 g x 3 p.o, total behandlingstid 10-14 dagar.
 - Isoxazolyl-penicillin (flukloxacillin) 1 g x 3 p.o, cefalosporin (cefadroxil) 500 mg x 2 p.o, eller klindamycin 300 mg x 3 p.o vid misstanke om stafylokockinfektion.
 - Klindamycin eller cefalosporin vid pc-allergi.
 - Avsvällande terapi framför allt högläge, eventuell kompression, viktig.
 - Vid recidiverande erysipelas p g a kvarstående predisponerande faktorer, t ex lymfödem efter mammarcancer behandling, bör profylaktisk långtidsbehandling övervägas. Ofta tillräckligt med t ex penicillin V 1 g x 1 p.o. under lång tid d v s ofta flera år.
ICD-10
Rosfeber A46.9
Referenser
Jendoubi F, Rohde M, Prinz JC. Intracellular Streptococcal Uptake ande Persistence: A Potential Cause of Erysipelas Recurrence. Front Med. 2019 Jan 29;6:6. Länk
Bläckberg A, Trell K, Rasmussen M. Erysipelas, a large retrospective study of aetiology and clinical presentation. BMC Infect Dis. 2015 Sep 30;15:402. Länk
