Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.

Erysipelas – rosfeber

FÖRFATTARE

Professor Bertil Christensson, Infektionskliniken/Skånes Universitetssjukhus Lund

GRANSKARE

Professor Lars Hagberg, Infektion/Göteborgs Universitet

UPPDATERAD

2021-01-04

SPECIALITET
INFORMATION
INNEHÃ…LL




BAKGRUND
 

Orsaker/predisponerande faktorer
 

  • Lokalt ödem, t ex venös insufficiens, lymfödem (mammarcancer)
  • Hudskada, vid t ex bensÃ¥r, eksem, intertriginös svampinfektion

Etiologi

Streptokocker – oftast betahemolytiska grupp A. Även grupp C och G streptokocker förekommer. S. aureus mindre vanligt.


 

SYMTOM
 

  • Akut insättande feber
  • Frossa
  • IllamÃ¥ende, kräkningar
  • AllmänpÃ¥verkan
  • Lokal smärta


KLINISKA FYND
 

  • Skarpt avgränsad ytlig infektion med intensiv rodnad som sprider sig successivt
  • Ömhet
  • Svullnad
  • Värmeökning
  • Inte sällan uppstÃ¥r blÃ¥sbildning
  • Abscessbildning kan förekomma vid inslag av stafylokocker
Länk till bilder på erysipelas - rosfeber på www.dermis.net


DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

  • Venös trombos
     
  • Cellulit: Diffust kutant-subkutant flegmone, oskarpt avgränsat, ej sÃ¥ ilsket rött. S. aureus vanligaste orsak, men även E. coli, H. influenzae förekommer – den senare med typiskt blÃ¥lila utseende, ofta i ansiktet, stor risk för sepsis.
     
  • Septisk artrit i axelled: Vid axelledsartrit kan ibland ledkapseln perforeras vid främre bicepssenskidans passage genom kapseln och en rodnad och svullnad drabba framför allt överarmen. Orsakas oftast av S. aureus.
     
  • Specialfall - Vibrio vulnificus cellulit: Förekommer i tempererat vatten under de varma mÃ¥naderna, vanlig i ostron och krabbor. Kan även förekomma i Sverige under varma somrar. IngÃ¥ngsport är en hudskada där det utvecklas erytematösa lesioner som blir bullösa och sÃ¥ smÃ¥ningom uppstÃ¥r nekrotiska sÃ¥r. Ofta samtidig sepsis med chock. Penicillin fungerar inte utan doxycyklin är förstahandspreparat - annars cefalosporiner eller kinoloner.
     
  • Nekrotiserande fasciit, panniculit: Livshotande tillstÃ¥nd, mycket öm och smärtsam, ibland vesikelbildning samt subkutan gasbildning med knister, snabb spridning till djupare belägna strukturer trots adekvat antibiotikabehandling, kräver tidig kirurgi med incision och ibland radikal utbredd excision av inflammerad och nekrotisk vävnad. Etiologi: Grupp A streptokocker, S. aureus, E. coli, anaeroba tarmbakterier, t ex Clostridium perfringens (gasbrand). Streptokockorsakad sjukdom behandlas med klindamycin (minskar toxinproduktionen) och bensylpenicillin samt eventuellt IVIG (intravenöst immunglobulin) som kan minska behovet av radikal kirurgi. Gasbrand kan behöva hyperbar syrgasbehandling.
     
  • Furunkel-karbunkel: Central abscess med omgivande rodnad – oftast S. aureus.
     
  • SSSS (Staphylococcal Scalded Skin Syndrome) med utbredd ytlig (splittrar granulosalagret) bullös blÃ¥sbildning orsakad av exfoliativt toxin frÃ¥n vissa S. aureus stammar.
     
  • Vinterkräksjuka: Ofta dominerar de akuta symtomen illamÃ¥ende, kräkningar, frossa över lokala symtom, och om inte hela hudkostymen undersöks vid misstanke om calici-infektion kan sÃ¥väl erysipelas som allvarligare hud-mjukdelsinfektion (Streptococcal Toxic Shock Syndrome/Nekrotiserande fasciit) undgÃ¥ upptäckt.


UTREDNING/PROVTAGNING
 

  • Oftast klinisk diagnos med typiska symtom.
     
  • Ibland är flebografi eller ultraljud nödvändigt för att utesluta venös trombos. MRI kan vara till hjälp för att utesluta nekrotiserande fasciit/panniculit.
     
  • SÃ¥rodling om möjligt frÃ¥n misstänkt ingÃ¥ngsport. Material frÃ¥n hudbiopsi eller subkutan aspiration är dock sällan odlingspositiva, men snabbtest (StrepA) kan vara positivt. Vid abscessbildning punktion med odling.
     
  • Blododling oftast negativ.


BEHANDLING
 

  • Bensylpenicillin (Penicillin G) 1-3 g x 3 i.v initialt i svÃ¥rare fall med allmänpÃ¥verkan, t ex kräkningar. Därefter penicillin V 1-2 g x 3 p.o, total behandlingstid 10-14 dagar.
     
  • Isoxazolyl-penicillin (flukloxacillin) 1 g x 3 p.o, cefalosporin (cefadroxil) 500 mg x 2 p.o, eller klindamycin 300 mg x 3 p.o vid misstanke om stafylokockinfektion.
     
  • Klindamycin eller cefalosporin vid pc-allergi.
     
  • Avsvällande terapi framför allt högläge, eventuell kompression, viktig.
     
  • Vid recidiverande erysipelas p g a kvarstÃ¥ende predisponerande faktorer, t ex lymfödem efter mammarcancer behandling, bör profylaktisk lÃ¥ngtidsbehandling övervägas. Ofta tillräckligt med t ex penicillin V 1 g x 1 p.o. under lÃ¥ng tid d v s ofta flera Ã¥r.


ICD-10

Rosfeber A46.9

 

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

Kommentera >>

Lämna ett svar

Tack för din kommentar!


Prenumerera på våra nyhetsbrev