Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.

Dermatoskopi – en kort översikt

FÖRFATTARE

Med dr, specialistläkare Sam Polesie, Hudkliniken/Sahlgrenska Universitetssjukhuset

GRANSKARE

Med dr, spec i allmänmedicin Jessica Freudenthal, Kungsholmsdoktorn/

UPPDATERAD

2021-06-01

SPECIALITET
INNEHÅLL

BAKGRUND

 

Dermatoskopi är ett viktigt redskap vid bedömning av framför allt hudtumörer, men är även användbart vid bedömning av inflammatoriska hudsjukdomar och sparar tid vid exempelvis skabbletning.

 

PM - Skabb

 

Ett dermatoskop är en typ av förstoringslupp (ofta 10x). Instrumentet är försett med en stark ljuskälla vilket gör att strukturer i epidermis och ytliga dermis synliggörs. De flesta dermatoskop är utrustade med två olika typer av ljus (polariserat samt icke-polariserat) som synliggör olika djup/strukturer. Det icke-polariserade ljuset visualiserar strukturer i epidermis, medan det polariserade tränger sig ned till ytliga dermis och reflekterar ljuset från dessa strukturer. Flera dermatoskopmodeller kan växla mellan undersökning där undersökningsglaset är i kontakt med huden (kontaktdermatoskopi) och där det finns ett avstånd från luppen och huden (icke-kontaktdermatoskopi). Användning av dermatoskop ökar sensitivitet såväl som specificitet när benigna hudlesioner ska skiljas från melanom.

 

PM - Malignt melanom i huden

 

Även om dermatoskop är mycket användbara ska det däremot poängteras att de utgör komplement till helkroppsinspektion, sammanvägning av patientens övriga lesioner och noggrann anamnes samt palpation av aktuell undersökt lesion. En viktig fördel, i synnerhet vid remiss till hudläkare, är att enkelt kunna koppla dermatoskopet till en kamera för journaldokumentation. God fotokvalité både på översikt, närbild såväl som dermatoskopisk bild är naturligtvis avgörande för att remissbedömande hudläkare ska kunna göra en bra teledermatoskopisk bedömning. Tyvärr är bildkvalitén emellanåt så dålig att remisser måste vändas med instruktioner till inremitterande vårdenhet. Fotografering av hudtumörer bör alltid tas på ett standardiserat sätt och tips om detta återfinns nedan. Vidare bör allt som stansbiopsieras eller opereras fotodokumenteras före aktuellt ingrepp. Detta underlättar ju inte bara för utbildning, men är oerhört värdefullt när histopatologiska fynd vägs samman med de kliniska/dermatoskopiska fynden (klinisk-patologisk-korrelation). Det krävs helst interaktiv utbildning för att bekanta sig med dermatoskopi och detta PM utgör därför endast en kort beskrivning av indikationer, handhavande, och tips vid fotografering.

 

 

 

INDIKATION

 

På vårdcentral

 

  • Bedömning av hudtumörer och fotodokumentation för journaldokumentation samt eventuell teledermatoskopisk remiss till hudklinik.

  • Skabbletning.

 


På hudklinik

 

Som ovan med tillägg av:

  • Bedömning av inflammatoriska hudsjukdomar (inflammoskopi)

  • Undersökning av inflammatoriska sjukdomar i hårbotten (trikoskopi)

  • Undersökning av nagelsjukdomar (onykoskopi)

  • Undersökning av lesioner i slemhinnor (exempelvis läppar, ögonlock, genitalia)

  • En första bedömning av nagelband vid utvalda reumatiska sjukdomar (Obs! ersätter inte kapilläroskopi som kan utföras på utvalda reumatologiska enheter)

  • Preoperativ bedömning av tumörutbredning

  • Dermatoskopisk uppföljning av utvalda atypiska melanocytära lesioner

  • Vägledning vid val av biopsilokal, exempelvis vid stansbiopsi(er) av lentigo maligna

 

 

 

ALGORITMER

 

Det finns flera beskrivna algoritmer som underlättar för dermatoskopisk bedömning av hudtumörer. För att underlätta för den interna kommunikationen utvecklas i praktiken olika ’traditioner’ på olika hudkliniker. På Sahlgrenska används i huvudsak den reviderade två-stegs algoritmen som är mer omfattande. Väldigt förenklat går steg 1 ut på att avgöra specifik diagnos och steg 2 går ut på att utesluta melanom.

 

Algoritmer kan utgöra stöd, och är särskilt användbara för läkare under utbildning. I praktiken vägs däremot de dermatoskopiska och makroskopiska fynden samman och stor hänsyn tas till patientrelaterade faktorer och anamnes.

 

 

 

KONTAKTMEDIUM

 

Flera olika kontaktmedium kan användas vid dermatoskopi. I praktiken är handsprit, som alltid finns lättillgängligt inom vården att föredra. Vid undersökning av konvexa ytor såsom nagel/nagelband är ultraljudsgel att föredra. Kontaktmedium underlättar för visualisering både vid kontaktdermatoskopi såväl som vid icke-kontaktdermatoskopi. Vid helkroppsinspektion används kontaktmedium vid utvalda lesioner som kräver mer noggrann undersökning. Kontaktmedium ska i princip alltid användas vid dermatoskopisk fotografering.

 

 

 

UTFÖRANDE

 

Dermatoskopet placeras mot aktuell lesion. Vid kontaktdermatoskopi ska dermatoskopet ha ’lätt’ kontakt med huden. Det är viktigt att inte trycka för hårt, då detta kan medföra att blodkärl, som kan vara värdefulla för diagnos, trycks bort. Vid icke-kontaktdermatoskopi flyttas dermatoskopet några centimeter från huden och hålls på fri hand.

 

I praktiken är användning av kontakt/icke-kontaktdermatoskopi samt växling mellan polariserat och icke-polariserat ljus alla komplementära undersökningar.

 

 

 

FOTOGRAFERING 

 

Foton ska tas på följande sätt:

 

  • Avståndsbild (så att anatomisk lokal och mycket intilliggande hud synliggörs)

  • Närbild (cirka 15 cm från aktuell lesion)

  • Dermatoskopibild

 

Avståndsbilden är viktig då att den ger information om exakt anatomisk lokal. Den ger också information om evt hudförändringar på en större del av hudkostymen (nevus-signatur) samt ger en uppfattning om bakomliggande solskadad hud och dessutom en idé om vilket hudtyp patienten har.

 

Närbilden ger information om makroskopiskt utseende samt om huruvida aktuell lesion är upphöjd/palpabel.

 

Vid en teledermatoskopisk bedömning av en pigmenterad lesion är naturligtvis dermatoskopibilden mest avgörande, men denna bild vägs alltså alltid samman med avståndsbild samt närbild.

 

 

BILDER

 

Bild 1. Foto: Jan Eklind

 

Bild 2. Kontaktdermatoskopi av lesion ovan, med polariserat ljus. PAD visade i detta fall nevus. Bild: Jan Eklind.

 

Bild 3. Klinisk men framför allt dermatoskopisk bild är väl förenlig med en subcorneal blödning. Bild: Jan Eklind.

 

Bild 4. Medelaggressiv basalcellscancer (BCC).

 

Bild 5. Foto: Sam Polesie.

 

Bild 6. Närbild av lesion ovan. Foto: Sam Polesie.

 

Bild 7. Lesionen ovan, i dermatoskop ses fynd såsom vid dermatofibrom. Foto: Sam Polesie.

 

 

 

ICD

 

Dermatoskopi, digital (Standardiserad fotografering) AQ001

Dermatoskopi, manuell AQ002

Bilddokumentation UNS AV008

 

 

Referenser

 

Dermatoskopiska algoritmer

 

https://dermoscopedia.org/Diagnostic_Strategies_/_Algorithms

 

Läroböcker

 

An Atlas of Dermoscopy Ashfaq Marghoob, Ralph Braun, Alfred W. Kopf, CRC Press, 20 Oct 2004

 

Artiklar

Ismini Vassilaki, Septimiu Enache, Jan Lapins Stor variation hos maligna hudmelanom Tidig diagnos utmaning för primärvård, hudspecialist och patolog Lakartidningen.se 2017-05-09

 

Argenziano et al.: Dermoscopy of pigmented skin lesions: results of a consensus meeting via the Internet. J. Am. Acad. Dermatol. 2003;48:679-93. PMID: 12734496.

 

Marghoob & Braun: Proposal for a revised 2-step algorithm for the classification of lesions of the skin using dermoscopy. Arch Dermatol 2010;146:426-8. PMID: 20404234.

 

Länkar för utbildning i dermatoskopi.

 

https://www.dermatoskopi.se/

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

Kommentera >>

Tack för din kommentar!


Prenumerera på våra nyhetsbrev