Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.
Vissa delar av vår nya webbplats är fortfarande under färdigställande och beräknas vara klart inom kort, vi ber om ert tålamod med eventuella störningar.
Vill du komma i kontakt med oss kan du maila till hej@internetmedicin.se.

Aktinisk keilit (solskada på läppen)

FÖRFATTARE

Överläkare Markus E.S Danielsson Darlington, Avdelningen för Dermatologi och Venereologi/Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Hallands sjukhus

GRANSKARE

Med dr, spec i allmänmedicin Jessica Freudenthal, Kungsholmsdoktorn/

UPPDATERAD

2020-04-21

SPECIALITET
INNEHÅLL

BAKGRUND


Aktinisk keilit är en ytlig solskada på läppen, oftast lokaliserad till vermilion på underläppen. Aktinisk keilit uppstår på grund av solskadade keratinocyter i epidermis, hudens yttersta hudlager. När denna solskada uppstår i huden kallas den för aktinisk keratos.

Förekomsten av aktiniska keiliter står i relation till den sammanlagda mängden ultraviolett ljus under livet. Ljushyllta personer, ofta män, med en ålder över 40 år löper högre risk att utveckla aktinisk keilit.


Etiologi

Aktinisk keilit orsakas av kronisk exponering av solens UV-ljus.


Riskfaktorer
 

  • Ljushyllthet
  • Hög ålder (kronisk UV-exposition)
  • Boende i/resor till soliga länder
  • Immunosuppression (p g a behandling efter organtransplantation)



SYMTOM/KLINISKA FYND
 

Patienter med aktinisk keilit söker ofta för ett eller flera av följande symtom:
 

  • En sträv, skrovlig känsla på läppen
  • Torr läpp med sprickbildning
  • Ett eller flera ytliga sår på läppen som inte läker enligt förväntat

Kliniska fynd
 

  • Torr, fjällande, sträv eller keratotisk läpp
  • Fissurer (sprickor) och erosioner (ytliga sår)
  • Kroniskt sår
  • Ödem (svullnad)

Den kliniska bilden domineras ofta av en atrofisk (tunn) hud med tunna keratotiska (fjällande) plaque och erythematösa (rodnade) makulae (släta förändringar). Ibland förekommer en diffus avgränsning mellan vermilion och omkringliggande hud. Leukoplaki och missfärgad hud kan även förekomma.

De kliniska fynden kan initialt vara lokaliserade till ett specifikt område på läppen men multifokala områden är inte ovanligt.
 

DermIS: bilder på aktinisk keilit



DIFFERNENTIALDIAGNOSER
 



UTREDNING
 

  • Aktinisk keilit är ofta en klinisk diagnos.
     
  • Vid diagnostisk osäkerhet, framför allt vid fissurer, erosioner och leukoplaki är det indicerat med en, alternativt multipla, biopsier för histopatologisk verifiering samt för att utesluta invasiv skivepitelcancer, d v s läppcancer.

Stansbiopsi

Vid stansbiopsering av läpp utförs ingreppet i lokalt administrerad infiltrationsanestesi (Xylocain adrenalin 10 mg/ml + 5 µg/ml). En eller flera stansbiopsier, vanligen i storleksordningen 3 mm, tages i affekterad läppvävnad för histopatologisk analys.

Läpparna är rikligt vaskulariserade. Fullgod hemostas uppnås oftast med kompression samt försiktig applikation av järnklorid i biopserat område. Som alternativ till järnklorid kan blodstillning ske med aluminiumklorid. Järnklorid stillar blödning mer effektivt än aluminiumklorid, alltmedan risken för missfärgning av huden i och omkring det biopserade området är lägre vid användande av aluminiumklorid. Vid riklig och svårstoppad blödning rekommenderas diatermi av blodkärl. Suturering av det biopserade området är i regel inte indicerat, men kan ske vid behov.

 

Histopatologi

Olika områden kan visa varierande grad av skivepiteldysplasi. Histopatologiska fynd är vanligen atrofi, förtjockat epitel, inflammation i dermis, hyperkeratos i epidermis, kollagen som uppvisar basofil degeneration samt solrelaterade förändringar såsom solar elastos i dermis.

Skivepiteldysplasin graderas enligt följande:
 

  • Grad I: lätt skivepiteldysplasi
  • Grad II: medelsvår skivepiteldysplasi
  • Grad III: svår skivepiteldysplasi (motsvarande skivepitelcancer in situ)



BEHANDLING
 

Aktinisk keilit är ett mycket tidigt förstadium till en form av hudcancer som kallas skivepitelcancer.

En nyligen publicerad studie har påvisat att en del skivepitelcancrar även uppkommer ur grad I aktiniska keratoser (the differentiated pathway) och inte ur grad III aktiniska keratoser (the classic pathway). Varje aktinisk keratos bör därför betraktas som potentiellt invasiv.

För att förhindra risk för övergång i invasiv skivepitelcancer är således behandling den allmänna rekommendationen. Avseende behandlingsval bör man individualisera.

Behandlingsalternativen är flera och valet av metod beror på:
 

  • Läkarens erfarenhet
  • Antalet lesioner, lesionernas storlek och distribution
  • Behandlingsmetodens tillgänglighet och kostnad
  • Patientens ålder och allmäntillstånd



Behandlingsalternativ i rekommenderad rangordning
 

  • Vermilionektomi ('gold standard') framför allt vid höggradig skivepiteldysplasi såsom skivepitelcancer in situ och invasiv skivepitelcancer, med histopatologisk bekräftelse på radikalitet
     
  • CO2-laserablation
     
  • Kryoterapi med flytande kväve efter eventuellt curettage (skrapning med skarp slev) av hyperkeratos
     
  • Fotodynamisk terapi (PDT)


REMISS
 

Patienter med misstänkt aktinisk keilit remitteras till hudklinik för bedömning, utredning och behandling. Behandlingsalternativen är flera till antalet. För säker remissbedömning, effektivt vårdförlopp samt omhändertagande av patient bör fotografier bifogas remissen. Vid fotografering av hudlesioner är det viktigt att bilderna är tagna på rätt sätt och att fotografierna är av god kvalitet. Med remissen bör fotodokumentation bifogas enligt följande: en översiktsbild, en närbild samt om möjligt en så kallad dermatoskopisk bild.

För instruktion om hur man fotograferar misstänkta hudförändringar samt demonstration av bildremisser och teledermatoskopi rekommenderas följande instruktionsvideo:

Instruktionsfilm




UPPFÖLJNING
 

  • Patientinformation om diagnosen aktinisk keilit, dess orsak samt att det föreligger risk för recidiv i framtiden.
     
  • Information om solskyddsråd samt egenkontroll av huden och läpparna.
     
  • Då aktiniska keiliter tenderar att vara mer aggressiva än aktiniska keratoser i vanlig hud bör man individualisera uppföljningen. I de flesta fall rekommenderas ett uppföljande kontrollåterbesök cirka 6 månader efter behandling.
Behandlingsöversikt "Solskydd"



PROGNOS
 

Prognosen för patienter med aktinisk keilit är god. Behandlingen är botande. Då tillståndet förorsakas av den totala ackumulerade mängden UV-ljus under livet föreligger dock risk för recidiv. Efter behandling rekommenderas kontrollåterbesök efter cirka 6 månader för klinisk kontroll av det behandlade området för att säkerställa utläkning.

Eftersom aktinisk keilit är resultatet av kronisk UV-exponering rekommenderas undersökning av patientens hela hudkostym för att utesluta förekomst av maligna bifynd i form av hudtumörer eller förstadier till hudcancer.


 

ICD-10

Aktinisk keilit L56.8A

 


Referenser
 

  • Svenska sällskapet för dermatologi och venereologi (SSDV) – Svenska Sällskapet för dermatologisk kirurgi och onkologi (SDKO): SDKO:s riktlinjer för handläggning av skivepitelcancer & basalcellscancer
     
  • Cavalcante AS, Anbinder AL, Carvalho YR. Actinic cheilitis: clinical and histological features. J Oral Maxillofac Surg. 2008 Mar;66(3):498-503. Länk
     
  • Fernández-Figueras MT et al. J Eur Acad Dermatol Venereol 2015;29(5):991-7. Länk
     
  • Gupta AK, Paquet M, Villanueva E, Brintnell W. Interventions for actinic keratoses. Cochrane Database Syst Rev 2012; 12:CD004415. Länk
     
  • Shah AY, Doherty SD, Rosen T. Actinic cheilitis: a treatment review. Int J Dermatol. 2010 Nov;49(11):1225-34. Länk

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

Kommentera >>

Lämna ett svar

Tack för din kommentar!


Prenumerera på våra nyhetsbrev