Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.
Vissa delar av vår nya webbplats är fortfarande under färdigställande och beräknas vara klart inom kort, vi ber om ert tålamod med eventuella störningar.
Vill du komma i kontakt med oss kan du maila till hej@internetmedicin.se.

Endometrios, fysioterapeutisk behandling

FÖRFATTARE

Leg fysioterapeut Cecilia Thulin, VO Kvinnosjukvård/SUS, Malmö

GRANSKARE

Docent, överläkare Pernilla Dahm Kähler, Kvinnosjukvården/Sahlgrenska Universitetssjukhuset

UPPDATERAD

2020-05-07

SPECIALITET
INNEHÅLL

BAKGRUND
 

Endometrios är en mycket vanlig sjukdom. Den drabbar ungefär var 10:e kvinna i fertil ålder.

Endometrios är en mångfacetterad sjukdom och kan för patienten innebära långvarig smärta. Att göra en individuell bedömning av hela patientens livssituation är viktigt för att kunna hjälpa patienten på bästa sätt. Socialstyrelsen rekommenderar att man erbjuder patienter med endometrios ett multidisciplinärt omhändertagande. Du kan inte påverka grundsjukdomen med fysioterapeutiska interventioner, men många sekundära symtom som kan uppkomma vid endometrios kan behandlas eller förebyggas med fysioterapi.

En stor del av patienterna får vård och hjälp på primärvårdsnivå. Att erbjuda endometriospatienter kontakt med fysioterapeut på vårdcentral kan vara av stort värde initialt. För att hjälpa patienter med exempelvis dysfunktionell bäckenbottenmuskulatur, samlagssmärta och problem med urinblåsa och tarm kan det även krävas specialkunskap inom obstetrik och gynekologi. Behandling och stöd kring dessa och liknande symtom utförs vanligen på kvinnokliniker av fysioterapeut alt. uroterapeut med specialkunskap om bäckenbotten.
 

PM "Endometrios"



SYMTOM
 

  • Uttalad mensvärk
  • Annan menscykelrelaterad smärta
  • Ytlig/djup samlagssmärta
  • Smärtor vid tarmtömning
  • IBS-liknande tarmbesvär
  • Cystitliknande symtom och smärtor eller andra besvär från urinblåsan
  • Energilöshet
  • Smärta vid fysisk aktivitet


KLINISKA FYND
 

  • Förändrad hållning
  • Förändrat andningsmönster
  • Ökad spänningsgrad i bäckenbottenmuskulaturen
  • Nedsatt rörlighet kring höfter, ländrygg m m



UTREDNING
 

Anamnes
 

  • Smärtanamnes
    - Debut?
    - Utlösande faktorer?
    - Lindrande faktorer, egna strategier vid smärtökning?
    - Lokalisation? Smärtteckning
    - Karaktär?
    - Undvikande beteende?
     
  • Muskelspänningar alternativ smärta i andra delar av kroppen?
     
  • Blåsfunktion? Smärta vid miktion? Trängningsbesvär? Läckage? Blåstömningssvårigheter
     
  • Tarmfunktion? Smärta vid tarmtömning? Trängningar? Läckage? IBS?
     
  • Kost, undvikande av något?
     
  • Fysisk aktivitet?
     
  • Övrig aktivitet (yoga, avspänning, mindfulness)?
     
  • Sömn?
     
  • Samliv, smärta vid samlag? Djup/ytlig smärta?
     
  • Familjesituation? Arbetslivet? Fritid?
     
  • Patientens mål med fysioterapi!


Status
 

  • Observation av hållning, gång och andningsmönster. Ytlig, högcostal andning är vanligt.
     
  • Ryggens, höftens och bäckenets ställning. Ledproblem i rygg, höft och SI-leder är vanligt.
     
  • Bedömning av styrka och rörlighet i muskulatur kring höft, bäcken, ländrygg och bål.
     
  • Yttre palpation av spända, ömma muskler samt bedömning av myofasciellt smärtsyndrom med utstrålande smärta.
     
  • Undersökning av vulva och bäckenbotten. Inspektion av vulva, perineum och anus. Rodnad, sprickbildning, ärrvävnad eller ödem?
     
  • Undersökning av bäckenbotten för att bedöma spänningsgrad, styrka, förmåga till avspänning efter kontraktion, stramhet, elasticitet samt eventuella sidoskillnader. Undersökning sker såväl vaginalt som rektalt.
     
  • Vaginal palpation för att notera eventuella smärtande punkter, utstrålande smärta. Vanligt med ökad smärta vid palpation av m. obturatorius internus.
     
  • Eventuellt mätning av dryck- samt urinmängd under två dygn för evaluering av trängningsbesvär



BEHANDLING
 

  • Utbildning
    Undervisning i smärtfysiologi leder till ökad förståelse till varför långvarig smärta kan ha uppstått och på vilka sätt man kan angripa problematiken. Genom utbildning av bäckenbottens anatomi och fysiologi får patienten en teoretisk förståelse för hur hon själv kan påverka spänningsgraden i bäckenbotten.
     
  • TENS
    Kompletterande smärtlindringsmetoder såsom TENS bör tidigt erbjudas och utprovas. TENS har dokumenterad effekt vid bland annat menstruationssmärta. Vid endometrios kan både högfrekvent, lågfrekvent samt så kallad Hahn-stimulering ge smärtlindrande effekt.
     
  • Akupunktur
    Akupunktur är inte alltid ett förstahandsval eftersom det är en passiv behandlingsform. För en del patienter kan akupunktur ge smärtlindring, ökad muskelavslappning samt bättre sömn. Akupunktur kan med fördel provas vid inneliggande vård i samband med smärtskov.
     
  • Fysisk aktivitet
    Fysisk aktivitet har på lång sikt god evidens för lindring av långvarig smärta. Utöver att fysisk aktivitet har allmänna hälsoeffekter och effekt på smärta, så har fysisk aktivitet också effekt på samsjuklighet såsom nedstämdhet och ångest. Att ha god fysisk grundkondition är av stor vikt vid kronisk sjukdom då konditionen ofta blir nedsatt i samband med smärtskov. Inaktivitet och sekundära spänningstillstånd bidrar till en nedåtgående spiral med ökad smärta. Det är viktigt att starta träningen på en rimlig nivå. Vid start på för hög intensitet finns risk för smärtökning och att träningen avbryts. FaR, fysisk aktivitet på recept, är ett bra sätt att hjälpa patienten till träning och motion.
     
  • Kroppskännedom/avspänning/yoga
    Kvinnor med endometrios uppmuntras att hitta strategier för att hantera stress och ångest. Avspänning, kroppskännedomsövningar, mindfulness, kroppsscanning och yogaövningar är exempel på träningsformer som kan hjälpa patienten att identifiera spänningsmönster, få en bättre andning och öka den mentala närvaron.
     
  • Bäckenbottenträning
    Syftet med rehabilitering av bäckenbotten är ökad muskulär medvetenhet, ökad muskelstyrka, förbättrad förmåga till avspänning, normalisera muskelspänningsgrad samt ökad elasticitet i vävnaden. Behandling av bäckenbotten inkluderar även verktyg till egenbehandling med manuella tekniker, avslappning och andra övningar som upprätthåller cirkulationen och rörligheten i muskulaturen kring bäckenet.
     
  • Stretching
    Många kvinnor med endometrios har ökade muskelspänningar runt sitt bäcken. Instruera patienten att regelbundet stretcha insida samt baksida lår, säte, höftböjare och ländrygg.
     
  • Hållningskorrigering
    Om patienten har en svag bål-muskulatur kan den med fördel tränas upp för att avlasta bäcken samt bäckenbotten. En fysioterapeut kan guida patienten till en bra hållning för att optimera funktion i bål samt bäcken.
     
  • Blåsträning
    Görs i syfte att normalisera blåstömningsmönster och minska trängningsbesvär.

Symtomen kan variera kraftigt mellan olika patienter. Behandlingsupplägget kräver mycket individualisering och kan ibland innebära långa behandlingsserier. Ta stöd av och samarbeta med andra professioner kring endometriospatienten.


 

UPPFÖLJNING
 

Eftersom endometrios kan te sig på många olika sätt kan behandlingsinsatserna också skilja sig rejält. Ett mål kan vara att patienten ska känna att hon fyller sin ”verktygslåda” med olika verktyg för att på egen hand kunna hanterna sina besvär. Det kan vara lämpligt att utvärdera effekter av behandlingsinsatser initialt en gång i månaden under ca 6 månader och därefter trappa ut besöken. Det är svårt att ge exakta rekommendationer utan vikten av individualisering måste betonas.

Huvudsakligen kan behandlingen skötas via fysioterapeut inom primärvården och vid behov stöd från fysioterapeut/uroterapeut inom specialistvården.


 

PROGNOS
 

Med fysioterapeutisk behandling av sekundärsymtom kan patienten uppleva förbättringar inom 1-3 månader. Symtomen kan dock komma tillbaka vid ökad aktivitet av grundsjukdomen. Det är då viktigt att patienten känner sig trygg och kan kontakta fysioterapeut igen för ytterligare stöd.

Evidensgraden gällande för fysioterapeutisk behandling av endometriosrelaterade symtom är svag och antalet kontrollerade behandlingsstudier är begränsade.


 

ICD-10

Endometrios, ospecificerad N80.9
Endometrios i uterus N80.0
Endometrios i ovarium N80.1
Endometrios i äggledare N80.2
Endometrios i bäckenets peritoneum N80.3

 

Referenser
 

SBU. Endometrios – Diagnostik, behandling och bemötande: en systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska, sociala och etiska aspekter. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2018. SBU-rapport nr 277. ISBN 978-91-88437-19-8. Länk

Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi, ARG-rapport "Endometrios". Kan rekvireras via SFOG-kansliet, Drottninggatan 55, 111 21 Stockholm. Fax nr. 08-22 23 30. Länk

Socialstyrelsen: "Nationella riktlinjer för vård
vid endometrios" 2018. Länk

Lidbeck J, Centralt störd smärtmodulering vid muskuloskeletal smärta. Läkartidningen. 2007; 41: 2959-64. Länk

Endometriosis and physical exercises: a systematic review
Camila M Bonocher, Mary L Montenegro, Julio C Rosa e Silva, Rui A Ferriani, Juliana Meola. Reprod Biol Endocrinol. 2014; 12: 4. Published online 2014 Jan 6. doi: 10.1186/1477-7827-12-4. Länk

Relating Chronic Pelvic Pain and Endometriosis to Signs of Sensitization and Myofascial Pain and Dysfunction. Jacqueline V. Aredo, Katrina J. Heyrana, Barbara I. Karp, Jay P. Shah, Pamela Stratton. Semin Reprod Med. Author manuscript; available in PMC 2017 Sep 5. Published in final edited form as: Semin Reprod Med. 2017 Jan; 35(1): 88–97. Published online 2017 Jan 3. doi: 10.1055/s-0036-1597123. Länk
 

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

Kommentera >>

Lämna ett svar

Tack för din kommentar!


Prenumerera på våra nyhetsbrev