Candidavaginit

BAKGRUND
 

Candidavaginit är vanligt hos kvinnor i fertil ålder och minst 75 % drabbas någon gång av en symtomgivande infektion. Candida tillhör normalfloran i vagina, men kan ibland bli virulent och då ge symtom.

Eftersom candida livnär sig på det glykogen som finns i ett moget, östrogenpåverkat skivepitel förekommer inte candidakolpit före puberteten och efter klimakteriet (om inte kvinnan använder östrogensubstitution).


 

ORSAKER

Candida albicans är den vanligast förekommande typen, men även andra arter av candida kan förekomma. Vissa faktorer faciliterar symtomgivande infektion:
 

• Antibiotikabehandling - den normala laktobacillfloran undertrycks
• Graviditet - immunologiska och hormonella faktorer
• P-piller - immunologiska och hormonella faktorer
• Premenstruellt - immunologiska och hormonella faktorer
• Skavning i vulva (cykling, ridning, frekvent sex)
• Stress och andra faktorer som försämrar det cellmedierade immunförsvaret
  
  
  

SYMTOM
 

• Klåda
• Sveda, svullnad, irritation
• Ytlig smärta/dyspareuni (samlagssmärta)
• Ökad flytning, ofta kesolik, men inte alltid och flytningen kan ibland vara helt normal
  
  
  

KLINISKA FYND
 

• Inflammerade (rodnade, svullna) slemhinnor
• Kesolik flytning (kan ibland vara tunnflytande eller mycket sparsam)
• Sprickbildningar i perineum
• Eksem (oftast symmetriskt) i vulva
• Svampeksem kan samtidigt finnas i ljumskar och andra hudveck
  
  
  

DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

• Bakteriell vaginos
• Lichen sclerosus
• Lichen simplex
• Kondylom
  
  
  

UTREDNING
 

• Mikroskopi av våtutstryk från vagina (wet smear) med tillblandning av KOH som lyserar epitelcellerna visar hyfer vid candidainfektion. Räcker för diagnos.
   
• Vid otillräcklig behandlingseffekt eller frekvent återkommande besvär tas svampodling från vagina för resistensbestämning.
   
• Vid vulvaeksem kan stansbiopsi tas för differentialdiagnostik (begär svampfärgning på PAD-remissen).
  
  
  

BEHANDLING
 

• Candidavaginit behandlas i första hand med receptfria medel som ekonazol (Pevaryl) eller klotrimazol (Canesten) vagitorier och ev kräm i 1-3 dagar.
   
• I andra hand peroral behandling med flukonazol (Diflucan) 150 mg i engångsdos.
   
• Vid kroniskt recidiverande candida (> 4 verifierade skov/år) ges flukonazol 150 mg var 14:e dag i 3-6 månader.
   
• Vid resistens mot flukonazol ges itrakonazol (Sporanox) 200 mg x 2 i ett dygn.
   
• Vid eksem och/eller uttalad vulvaklåda ges även lokal steroidkräm (med antimykotikum) grupp II (Pevisone) morgon och kväll i 2 veckor, därefter nedtrappning.
  
  Vid långvarig och uttalad nattlig klåda kan Tavegyl 1 mg användas till natten.
   
• Gravida ges i första hand lokalbehandling med klotrimazol.
  
  
  

UPPFÖLJNING
 

Recidiv är vanligt, iterera gärna receptet. Om täta recidiv kan långtidsbehandling med flukonazol ges (se ovan).

P-piller kan ibland bidra till att infektionen återkommer och seponering av p-piller kan minska risken för recidiv.


 

ICD-10

Candidainfektion i vulva och vagina B37.3
Vaginit, vulvit och vulvovaginit vid infektionssjukdomar och parasitsjukdomar som klassificeras annorstädes N77.1

 

Referenser

Gynekologi. P-O Janson, B-M Landgren red. Studentlitteratur AB, Lund, 2015, upplaga 2.

Läkemedelsboken, Apoteket AB. Länk

Infpreg - databas om infektioner och graviditet. Länk

Clinical Evidence- medicinsk databas. Länk