Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.

Amningskomplikationer, mastit

FÖRFATTARE

Med dr, leg. ssk Gerd Almquist-Tangen, /

GRANSKARE

Docent, överläkare Pernilla Dahm Kähler, Kvinnosjukvården/Sahlgrenska Universitetssjukhuset

UPPDATERAD

2021-06-10

SPECIALITET
INNEHÅLL

BAKGRUND

 

Mastit, i vardagligt tal kallad för mjölkstockning, beskrivs som en inflammation eller infektion i bröstkörtlarna. Uppkommer vanligtvis efter förlossning men är mer sällsynt första vecka efter födseln. Mastit förekommer hos ca 20 % av mödrarna, men vissa kan få det flera gånger.


Etiologi

Anledningen till mastit/mjölkstockning är vanligen att man av någon anledning inte kunnat tömma bröstet helt vid ett eller flera amningstillfällen. Detta kan bero på att:
 

  • Barnet har fel tag eller läge vid bröstet
    - Barnet ligger för långt från bröstet
    - Barnet har ett för litet tag om bröstet
    - Barnet kan inte suga lika aktivt som tidigare, exempelvis p g a sjukdom
     
  • Amningsmönster har ändrats
    - Långt uppehåll mellan amningarna
    - Amningen avbryts i förtid
    - Stress, smärta, oro eller trötthet gör det svårt att släppa ifrån sig mjölk
     
  • En åtsittande behå eller att bröstet har kommit i kläm på något annat sätt eller att bröstet/brösten blivit avkylda

 

 

 

SYMTOM

 

Besvären kommer vanligtvis plötsligt och oftast bara i det ena bröstet. Det brukar kännas som en knöl eller förhårdnad i bröstet.

  • Hårda knölar eller förhårdnader i bröstet
  • Ömma bröst
  • Spända bröst
  • Svullna körtlar i armhålorna
  • Bröstet delvis rödflammigt, värmeökat och ömt
  • Smärtsam amning
  • Eventuellt allmän sjukdomskänsla med frossa och feber
  • Influensaliknande besvär: huvudvärk, muskelvärk, frossa
  • Klämd bröstvårta efter amning

 

 

 

DIFFERENTIALDIAGNOSER

 

 

 

 

UTREDNING

 

Anamnes

Tonvikt på tidsförloppet och eventuella andra bröstkomplikationer, t ex svårläkta sår på bröstvårtan.
 

  • Debut?
  • Förbättring/försämring sedan debut?
  • Smärtsam amning?
  • Smärtskattning: t ex med VAS-skalan. I början, under och efter amning? Mellan amning?
  • Lokalisation: lokalt eller generell ömhet/ödem?
  • Sprickor, sår på bröstvårta? Var på bröstet?
  • Feber?

 

 

Status
 

  • Inspektion och palpation av bröstkörtlar
  • Palpation av axiller
  • Temp

 

 

Lab
 

  • Överväg odling av bröstmjölken vid svåra symtom, innan påbörjad behandling av antibiotika eller om utebliven effekt av antibiotika.
     
  • Överväg att kontrollera infektionsparametrar såsom CRP.
     
  • Bakterieodling för MRSA vid utbredda eller svårläkta sår.

 

 

Bilddiagnostik
 

  • Ultraljud
    Vid misstanke om bröstabscess.

 

 

 

BEHANDLING

 

Icke-farmakologisk behandling
 

  • Det är viktigt att tömma bröstet på mjölk, vilket görs bäst genom att amma ofta. Att handmjölka kan vara ett alternativ om det inte går att amma. Ett alternativ kan vara att försöka tömma brösten/handmjölka i samband med en varm dusch och framför allt massera resistensen som ömmar i försök att öppna mjölkgångarna.
     
  • Låta barnet börja amma på det stockade bröstet, med lite kortare intervaller, och försök att tömma bröstet. Om barnet får svårt att greppa om bröstet kan man börja med att handmjölka för att vårtgården ska vara mindre spänd.
     
  • Tillförd värme eller kyla kan upplevas som skönt. Många kvinnor upplever att värme lindrar (varma duschar och att klä sig varmt). Strax innan amningen kan man lägga en varm handduk eller vetekudde över bröstet.
     
  • Lätt beröring/massage kan lindra.
     
  • Försöka vila och dricka mycket.
     
  • Använda amningsbehå, som inte trycker mot bröstet.
     
  • Upprätta en handlingsplan med mamman.

 

 

Farmakologisk behandling - smärtlindring

Smärta stör utdrivningsreflexen och därför bör man inte vara för återhållsam med smärtstillande medel. Rekommendationerna gäller mammor med friska barn födda efter vecka 38.
 

  • Ibuprofen (Ipren) tablett 200–400 mg 1 x 4, högst 1200 mg/dygn.
  • Kan ges i kombination med paracetamol (Alvedon) tablett 1 g x 4, maxdos 4000 mg/dygn, om ytterligare smärtlindring behövs.

  • Vid överkänslighet mot acetylsalicylsyra ges endast paracetamol (Alvedon)

 

 

Farmakologisk behandling - antibiotika

Rekommendationerna gäller mammor med friska barn födda efter vecka 38 vid misstanke på sekundär bakteriell infektion.

Tabell 1. Rekommenderad antibiotikabehandling.

Stafylococcus aureus Flukloxacillin (Heracillin) 1 g x 3 i 10 dagar under de första 8 veckorna postpartum, därefter 750 mg 1 x 2 i 10 dagar
Streptokocker grupp A och B Fenoximetylpenicillin (Kåvepenin) 1 g 1 x 3 under 10 dagar
Blandinfektion med Stafylococcus aureus och Streptokocker grupp A och B Flukloxacillin (Heracillin) 1 g x 3 i 10 dagar under de första 8 veckorna postpartum, därefter 750 mg 1 x 2 i 10 dagar
Svåra blandinfektioner Kombination av Flukloxacillin tablett och Fenoximetylpenicillin i tredos under 10 dagar. Vid växt av svamp kan tillägg med flukonazol ges
Vid överkänslighet mot penicillin och om barnet är fullgånget K. klindamycin (Dalacin) 150 mg 1 x 3 under 10 dagar. BMI > 35 hos mamman: dosering 300 mg x 3. Eftersom klindamycin innebär risk för Clostridieväxt ska den förbehållas till penicillin-allergiker

 

 

 

UPPFÖLJNING


Det är viktigt med uppföljning och utvärdering av behandling då mammor med smärtsam amning som inte får stöd, ofta överväger att avsluta amningen trots att de har en önskan om att amma. Uppföljning bör innefatta smärtskattning med hjälp av exempelvis VAS-sticka. En optimering av amningstekniken kan sannolikt förhindra ytterligare mastitis. 


 

PROGNOS

 

Om ingen förbättring inom 2-3 dagar ny kontakt för utvärdering av åtgärder och ny bedömning.


 

ICD-10

Annan och icke specificerad sjukdom i bröstkörtel i samband med barnsbörd O92.2
Icke varig mastit i samband med barnsbörd O91.2

 

Referenser

Almqvist-Tangen G, Bergman S, Dahlgren J, Roswall J. Alm B. Factors associated with discontinuation of breastfeeding before one month of age. Acta Paediatrica 2012 101:1:55-60. Länk

Amir, L. H., Trupin, S., & Kvist, L. J. Diagnosis and treatment of mastitis in breastfeeding women. Journal of Human Lactation. 2014 Feb;30(1):10-3. Länk

Kent, J. C., Ashton, E., Hardwick, C. M., Rowan, M. K., Chia, E. S., Fairclough, K. A., ... & Geddes, D. T. Nipple pain in breastfeeding mothers: incidence, causes and treatments. International journal of environmental research and public health. 2015 Sep 29;12(10):12247-63. Länk

Kvist LJ, Larsson BW, Hall-Lord ML, et al. The role of bacteria in lactational mastitis and some considerations of the use of antibiotic treatment. Int Breastfeed J 2008;3:6. Länk

Regionalt Vårdprogram. (2016) Bröstkomplikationer i samband med amning. Länk

World Health Organization, Breastfeeding. Länk

World Health Organization. Mastitis: Causes and Management. Publication number WHO/FCH/CAH/00.13. World Health Organization, Geneva, 2000. Länk

Amir LH, Cullinane M, Garland SM, Tabrizi SN, Donath SM, Bennett CM et al. The role of micro-organisms (Staphylococcus aureus and Candida albicans) in the pathogenesis of breast pain and infection in lactating women: study protocol. BMC Pregnancy Childbirth. 2011 Jul 22;11:54. Länk

Angelopoulou, A., Field, D., Ryan, C. A., Stanton, C., Hill, C., & Ross, R. P. The microbiology and treatment of human mastitis. Medical microbiology and immunology. 2018 Apr;207(2):83-94. Länk

Cullinane M, Amir LH, Donath SM, Garland SM, Tabrizi SN, Payne MS et al. Determinants of mastitis in women in the CASTLE study: a cohort study. BMC Fam Pract 2015 Dec 16;16:181. Länk

Pevzner, M., & Dahan, A. Mastitis While Breastfeeding: Prevention, the Importance of Proper Treatment, and Potential Complications. Journal of Clinical Medicine. 2020 Jul 22;9(8):2328. Länk

Wilson, E., Woodd, S. L., & Benova, L. Incidence of and Risk Factors for Lactational Mastitis: A Systematic Review. Journal of Human Lactation. 2020 Nov36(4), 673-686. Länk

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

Kommentera >>

Lämna ett svar

Tack för din kommentar!


Prenumerera på våra nyhetsbrev