Stroke, rehabilitering

BAKGRUND
 

Stroke är en akut neurologisk åkomma som ofta leder till långvariga och komplexa konsekvenser. Det är den vanligaste orsaken till funktionshinder hos vuxna i Sverige. Förutom synliga motoriska funktions- och kommunikationsnedsättningar, lider många personer med stroke även av dolda symtom, såsom:
 

• Fatigue
• Koncentrationssvårighet
• Problem med exekutiv funktion
• Neglekt
• Emotionell labilitet
• Depression
• Ångest
• Smärta
• Inkontinens

Dessa funktionsnedsättningar har negativa inverkningar på patientens livskvalitet som kan kvarstå långt efter det akuta insjuknandet.

Varje år drabbas mer än 23 000 svenskar av stroke, varav ca 60 % behöver rehabiliteringsinsatser. Effektiva rehabiliteringsinterventioner påbörjas redan när personen är inneliggande på strokeenhet och fortsätter därefter under olika vårdformer med syfte att maximera återhämtning och minska funktionsnedsättning.

 

Etiologi
 

• Ischemisk stroke, 85 % av alla stroke
  - Kardiell emboli, ca 20 %
  - Storkärlssjukdom, ca 15 %
  - Småkärlssjukdom, ca 25 %
  - Annan orsak, t ex cerebral vaskulit, meningit, primärt antifosfolipidsyndrom, ca 5 %
  - Okänd, ca 20 %
   
• Hjärnblödning, 15 % av alla stroke
  - Intracerebral blödning, 10 %
  - Subaraknoidal blödning, 5 %
  
  
  

SYMTOM/REHABILITERINGSBEHOV
 

Symtom och återhämtning efter stroke varierar mycket, bl a på grund av:
 

• Typ
• Lokalisation
• Storlek
• Svårighet (utifrån NIHSS)
• Komorbiditet
• Ålder
• Kön

Nedanstående symtom och funktionsnedsättningar efter stroke kan inskränka i personlig vardagsaktivitet (PADL, d v s äta, dricka, duscha, toalettbesök och förflyttning) och instrumentell ADL (IADL, d v s matlagning, städning, förflyttning utanför hemmet och inköp). De kan även minska delaktigheten i livet och samhället generellt (t ex familjeroll, återgång till arbete, körkort) samt försämrar patientens livskvalitet.

 

Motoriska symtom
 

• Övre extremitetspåverkan (arm- och handfunktion, ADL och IADL)
• Nedre extremitetspåverkan (gång, balans och ataxi)
• Dysfagi
• Facialispares
• Språk (dysatri)
• Spasticitet och kontraktur
• Tarm- och/eller blåsrubbning
  
  

Sensoriska symtom
 

• Homonym hemianopsi/neglekt
• Nedsatt hörsel/neglekt
• Nedsatt känsel
• Central neurogen smärta
• Axelsmärta
  
  

Kognitiva symtom
 

• Språk (afasi, dysartri och språklig apraxi)
• Nedsatt processhastighet (känner sig trög)
• Nedsatt exekutiv funktion (initiativlöshet, problem med planering, genomförande och omdöme)
• Försämrat minne
• Nedsatt visuospatial förmåga (neglekt)
• Apraxi, alexi, agrafi, akalkuli och agnosi
  
  

Neuropsykiatriska symtom
 

• Fatigue
• Emotionell labilitet
• Depression
• Ångest
  
  

Komplikationer
 

• Djup ventrombos (DVT)
• Lungemboli (LE)
• Epilepsi
• Trycksår
• Återinsjuknande
  
  
  

ÖVERSIKT AV REHABILITERINGSINSATSER
 

Rehabilitering är en process som påbörjas vid insjuknandet och fortsätter så länge behov finns. Rehabiliteringsinsatser inkluderar alla medicinska åtgärder liksom psykologiska, sociala och terapibaserade interventioner. Dessa ska vara målinriktade, tidsbegränsade och individuellt anpassade, uppgiftsspecifika övningar med viss intensitet (träningsmängd).

Huvudmålen inom den akuta rehabiliteringen (≤ 1 v efter insjuknande) fokuserar oftast på att identifiera rehabiliteringsbehov och genomföra PADL-träning för att möjliggöra utskrivning till hemmet med låg risk för återinläggning. Rehabiliteringen under denna fas är anpassad till patientens ork, tillstånd och behov.

De flesta rehabinsatser brukar starta under akutskedet och pågår huvudsakligen under den subakuta (1 v - 6 mån efter insjuknande) samt sena fasen (> 6 mån). Det är viktigt att känna till att:
 

1. Tidigt initierade rehabinsatser förbättrar patientens tolerans
2. Effekten av rehabinsatser är dosberoende, ju mer desto bättre
3. Effekten av insatserna är specifika; du blir bra på det du tränar

Screening och rehabiliteringsinsatser utförs av de olika professionerna i interdisciplinära team. Läkaren är den medicinskt ansvariga personen som leder rehabteamet och prioriterar de olika insatserna och de medicinska behandlingarna.

Innan utskrivning behöver läkare kontrollera nivån av stöd från närstående (hemsituation). Förutom medicinsk stabilitet, är kraven för att kunna skrivas hem att patienten tillsammans med sina närstående/stöd (hemtjänst/personlig assistent) ska kunna:
 

• Vara självständig i sin PADL
• Vara säker i minimal IADL:
  • Laga enkel mat
  • Använda säkerhetsåtgärder med rimlig bedömning
  • Ta sina mediciner
  • Ringa 112 ifall det behövs
  
  

Patienter med mild till måttlig stroke med tillräckligt familjestöd och/eller kommunalt stöd kan utskrivas till hemmet med understödd hemgång av ett interdisciplinärt stroketeam, som kan fortsätta rehabiliteringen med PADL och IADL i hemmiljön med personal eller telemedicinskt stöd.

Patienter med måttlig till svår stroke som har stort kvarvarande rehabiliteringsbehov bör erbjudas multidisciplinär, teambaserad rehabilitering inom slutenvård. Indikationer för slutenvårdsrehabilitering är behov av 24-timmarsvård, läkare eller sjuksköterska samt flera pågående interventioner. De flesta patienterna kan utskrivas till hemmet/äldreboende senare.

Huvudmål under det subakuta skedet är säkerställa PADL och IADL, och att ge patienten trygghet i att klara sin vardag samt ökad delaktighet i socialt liv (familj, fritidsaktivitet och på sikt bilkörning och arbetsåtergång) och förbättra livskvalitet.

Fokus under det senare skedet ligger på att bibehålla funktioner, anpassa träningen efter patientens nuvarande funktion samt se till nya rehabiliteringsbehov som uppkommit och att remittera till rehabilitering inom öppenvården vid behov.

De rehabiliteringsinterventioner som presenteras nedan är några av de mest evidensbaserade interventionerna hittills. Som vid andra medicinska tillstånd saknas till viss del bevis på kvarstående effekt när interventionen upphör.


 

UTREDNING OCH REHABILITERING
 

MOTORISKA SYMTOM

ÖVRE EXTREMITETSREHABILITERING (ARM- OCH HANDFUNKTION, ADL OCH IADL)

Fysioterapeut/sjukgymnast (FT, med fokus på funktion) och arbetsterapeut (AT, med fokus på aktivitet och hjälpmedel) utför statusbedömning och träningsplanering samt träning. För att öka träningsdos och minska sjukvårdskostnad kan träningspass utföras av omvårdnadspersonal (OMV)/rehabassistent (REA) under FTs och ATs handledning.


Anamnes
 

• Förlamning/svaghet i den ena sidans arm och/eller hand?
• Fumlighet i hand?
• Svårt att sköta sin ADL?
  
  

Status
 

• Fugl-Meyer sensomotorisk skala
• Action Research Arm test
• Box and Block test
  
  

Övrigt

Motor evoked potentials (MEP, kortikal magnetstimulering utförs av neurofyslab) kan eventuellt används i ett prognostiskt syfte.


Rehabilitering
 

• Uppgiftsspecifik träning (inkl ADL- och IADL-träning) med hög träningsintensitet (från 1 tim/d, 3 dagar/v över 10 veckor till 3 tim/dag, 5 dagar/v över 10 veckor)
   
• Basen av uppgiftsspecifik träning är målinriktad, hög dos med stegvis ökad utmaning
   
• 'Trunk restraint' under uppgiftsspecifik träning kan minska kompensatorisk rörelse och förbättra återhämtning
   
• Robotassisterad träning av övre extremitetens rörelseförmåga, gällande speciellt axel- och armbågsfunktion.
   
• Eventuella hjälpmedel som behövs för att förbättra ADL och IADL.
   
• Repetitive transcranial magnetic stimulation (rTMS) eller transcranial direct current stimulation (tDCS) kan provas för att förbättra övre extremitetens funktion.
  
  
  

NEDRE EXTREMITETSREHABILITERING (GÅNG, BALANS OCH ATAXI)

FT och AT utför statusbedömning, träningsplanering och träning. OMV/REA kan utföra träningspass under FTs och ATs handledning.


Anamnes
 

• Förlamning/svaghet i ena benet?
• Dålig balans och falltendens?
• Fumlighet i fot?
• Droppfot?
  
  

Status
 

• Fugl-Meyer sensomotorisk skala
• Time up and go (TUG)
• 10 minuters gångtest
• Bergs balansskala (BB)
• Fallriskbedömning med TUG/BB
  
  

Övrigt

Motor evoked potentials (MEP, kortikal magnetstimulering utförs av neurofyslab) kan eventuellt används i ett prognostiskt syfte.

 

Rehabilitering
 

• Uppgiftsspecifik gångträning med hög träningsintensitet (ju mer desto bättre)
   
• Gångträning i kombination med styrke- och konditionsträning ger synergieffekt
   
• Lokomat eller annan robot ska inte ersätta konventionell gångträning
   
• Fallriskbedömning behöver utföras och fallpreventionsträning och balansträning behöver inledas innan utskrivning
   
• Vid droppfot kan en fotledsortos förbättra balans och gångförmåga
   
• Träningsprogrammet ska vara individuellt anpassat
   
• Förflyttningshjälpmedel såsom käpp, rollator och rullstol kan eventuellt behövas
   
• Anpassad fysisk aktivitet i vardagen är viktig (länk)
  
  
  

DYSFAGI

Logoped utför oftast bedömning och rehabiliteringsåtgärd. För att öka träningsdos och minska sjukvårdskostnad kan träningspass utföras av OMV/REA under logopeds handledning. Dietist vägleder nutritionsbehandling. SSK screenar dysfagi med t ex SSA-S (Standardized Swallowing Assessment på svenska)


Anamnes
 

• Svårt att tugga eller svälja?
• Frekventa felsväljningar?
• Hosta vid måltid?
• Upplevelse av stopp i halsen?
• Sväljer upprepade gånger för varje tugga
• Läckage ut genom mun eller näsa vid måltid
• Lång latens från det att maten kommer i munnen tills man har svalt
  
  

Status
 

• Klinisk sväljbedömning enlig MASA (The Mann Assessment of Swallowing Ability by Giselle Mann)
• Bedside sväljundersökning
• Kost och vätskeregistrering
• Viktkontroll
• Nutritionsstatus med MNA-SF (Mini Nutritional Assessment)
  
  

Bilddiagnostik

Sväljröntgen, d v s hypofarynx/esofagusröntgen med sväljningstest ("Videofluoroscopic modified barium swallow examination") vid misstänkt aspiration anses ofta som en "golden standard" för diagnos av dysfagi/aspiration.


Övrigt

Screening av sväljningsproblematik med fiberendoskopisk undersökning (FUS) har använts oftare under senaste åren.


Rehabilitering
 

• Information och instruktion i sväljsteknik, kring sväljning och ätande
   
• Sväljningsträning
   
• Utprovning av konsistens på mat och dryck
   
• Nutritionsråd
   
• Vid svår dysfagi rekommenderas sondmat som startas inom 7 dygn efter strokeinsjuknade
   
• Eventuellt perkutan endoskopisk gastrostomi (PEG) ifall sondmat behövs längre än 3 veckor.
  
  
  

SPASTICITET OCH KONTRAKTUR

Statusbedömning och medicinsk behandling utförs oftast av rehabinriktad läkare och FT. Träningsplanering utförs av FT och träningspass utförs av FT med stöd av OMV/REA.


Anamnes
 

• Muskelsammandragning/muskelspänningar/spasmer?
• Tyngdkänsla?
• Smärta vid töjning/aktivitet?
• Vid ökad spasticitet bör man utesluta vanliga tillstånd som kan förvärra spasticitet som till ex:
  - infektion (t ex UVI)
  - trycksår
  - urinretention
  - förstoppning
  - nageltrång
  
  

Status
 

• Rörelseomfång (ROM) i berörda leder
• Tonusökning bedöms enligt Modifierad Ashworth scale
• Klonus
• Livliga reflexer?
  
  

Rehabilitering

Indikationer för behandling:
 

• Förbättrad funktion
• Smärtlindring
• Förenklad hygien
• Förbättrad ADL-situation
• Förbättrad positionering i rullstol
• Förenklad användning av ortoser eller skenor
  

Botulinumtoxin-injektion ges bara i kombination med träning hos fysioterapeut och eller arbetsterapeut (ibland också med utprovning av ortoser), vilket inte bara minskad spasticitet utan kan även förbättra gånghastighet och övre extremitetsförmåga.

Antispasticitet-läkemedel, T. Baklofen har marginell effekt med dosberoende biverkningar.

Intrathekal baklofenpump är bara lämplig för de med svår, terapiresistent spasticitet.

Vid kontrakturprofylax:
 

• Botulinumtoxin-injektion i kombination med vardagstöjning och ortoser
• För de som inte kan gå: Stå gärna på benen minst 30 min/dag eller med stöd av tippbräda 30 min/dag för att förebygga fotledskontraktur
• Eventuellt tenotomi
  
  
  

BLÅS- OCH/ELLER TARMRUBBNING

Statusbedömning utförs av uroterapeut (URO)/sjuksköterska (SSK) i samarbete med läkare.


Anamnes
 

• Urin- och/eller avföringsläckage?
• Urin- och/eller avföringsträngning?
• Svårighet att hinna till toaletten i tid?
• Ofrivillig blås- och/eller tarmtömning?
• Urinretention?
• Förstoppning?
• Riskfaktorer:
  - Ålder
  - Motorik nedsättning
  - Kognitiv störning
  
  

Status
 

• Residualurinmätning med bladderscan
• Miktionslista
• Avföringslista
  
  

Bilddiagnostik

DT-buköversikt vid misstanke om ileus.


Övrigt
 

• Urodynamiska undersökningar med cystometri
• Rektoskopi
• Koloskopi
  
  

Rehabilitering
 

• Viktigt med tarm och blåsfunktion screening
• Bäckenbottenträning
• Använda KAD-schema vid behov (< 24 tim öppet KAD användning)
• Ev ren intermittent kateterisering (RIK)
• Inkontinenshjälpmedel
  
  

Mer symtombehandling se:
 

• PM - Inkontinens
• PM - Överaktiv blåsa
• PM - Förstoppning, kronisk
  
  
  

SENSORISKA SYMTOM

HOMONYM HEMIANOPSI/NEGLEKT (TILLHÖR ÄVEN KOGNITIV RUBBNING)


Anamnes
 

• Synnedsättning?
• Bortfall av synen i halva synfältet?
  
  

Status
 

• Screening med Bells test i A3 pappersstorlek
• Neurologisk statusundersökning är ej känslig för att upptäcka neglekt
  
  

Övrigt

Synfältsundersökning med perimetri (ögonkliniken)


Rehabilitering
 

• Prisma adaptation
• Visual scanning-träning (lära sig att vrida huvud/kroppen för att titta den negligerade sidans omgivning)
• Vibration av nackrosetten för att påverka hållning av huvudet
  
  
  

NEDSATT HÖRSEL OCH/ELLER SVÅRIGHET ATT UPPFATTA LJUD FRÅN ENA SIDAN (INSLAG AV NEGLEKT)

Läkare utför statusbedömning och eventuell remiss för audiometri. Rehabteamet (FT, AT, OMV, REA) utför rehabiliteringsinsatser.


Anamnes
 

• Nedsatt hörsel?
• Svårighet att uppfatta ljud från ena sidan?
  
  

Status
 

• Neurologisk status
• Hörseltest
  
  

Rehabilitering
 

• Lära sig att vrida huvud/kroppen mot den sidan med neglekt
• Hörselapparater för nedsatt hörsel vid behov
  
  
  

NEDSATT/FÖRÄNDRAD KÄNSLA FÖR BERÖRING, SMÄRTA/TEMPERATUR, PROPRIOCEPTION OCH VIBRATION

Läkare utför statusbedömning med ev insatser av FT.


Anamnes
 

• Domning?
• Bedövningskänsla?
• Myrkrypning/sockerdrickskänsla?
• Brännande känsla?
  
  

Status
 

• Sensorisk undersökning
  
  

Rehabilitering
 

• Evidensbaserad sensorisk rehabilitering saknas fortfarande
  
  
  

POSTSTROKE-SMÄRTA (HEMIPARETISK AXELSMÄRTA OCH CENTRAL POSTSTROKE-SMÄRTA (CPS))

Läkare ansvar för bedömning och behandling i samarbete med FT för träning, utprovning av TENS och patientutbildning.

Se även:
 

• PM - Neuropatisk smärta
• PM - Skuldersmärta, axelluxation och cuffruptur
  
  

Status
 

• Smärtkarta
• Smärt-VAS (Visuell analog skala)
• Sensomotoriska förändringar
• Spasticitetbedömning
• Axelstatus
  
  

Rehabilitering
 

• Egen rehabilitering med utbildning om rörelseomfång och positionering samt smärta
   
• Svår spasticitet behandlas med botulinumtoxin-injektion
   
• TENS och neuromuskulär elektrisk stimulering (NMES) kan provas
   
• Anpassade fysiska aktivitet i vardag (länk)
  
  

Medicinsk behandling mot CPS

Börja med:
 

• Alvedon 1 g x 4 och/eller
• Amitriptylin, 10-50 mg t.n. kan också förbättra nattsömn

Lägg till vid otillräcklig effekt på överstående behandlingar:
 

• Lamotrigin, initialdos 25 mg/dygn, måldos 250 mg/dygn eller
   
• Gabapentin, väl studerat mot neurogen smärta men ej CPS, kan provas med initialdos 300 mg/dygn p.o., måldos 900-1800 mg/dygn. Doser kring 1800-3600 mg/dygn eftersträvas endast vid svåra fall p g a tilltagande biverkningar och minskade dosberoende effekter

Provas när överstående behandlingarna ej fungerar:
 

• Pregabalin (Lyrica), initialdos 150 mg/dygn, måldos 300 mg/dygn, maxdos 600 mg/dygn. OBS, blandade resultat, mer beroendeframkallande
   
• Cymbalta kan också tilläggas ( har evidens bara på smärtsam diabetesneuropati)
   
• Opioider ska absolut inte användas vid CPS!
  
  

Medicinsk behandling mot axelsmärta
 

• NSAID
• Alvedon
• Ev opioider, dock ej vid kronisk axelsmärta
  
  
  

KOGNITIVA SYMTOM

SPRÅK (AFASI, DYSFASI, DYSARTRI OCH SPRÅKLIG APRAXI)

Logoped är ansvarig för bedömning av språkfunktion samt träning och utbildning av närstående.


Anamnes

Sluddrigt tal, långsamt tal och/eller svårigheter att:
 

• Finna ord
• Komma på egennamn
• Bilda korrekta satser
• Tolka tal - från total oförmåga till svårigheter med att förstå långa yttranden
• Läsa, skriva och räkna
  
  

Status
 

• Boston naming test
• Philadelphia Naming Test
• Western Aphasia Battery - Revised
  
  

Rehabilitering
 

• Intensiv språklig träning i sammanlagt ca 80-100 timmar, d v s minst 4 timmar per vecka och upp till 3 timmar per dag
• Kommunikationspartnerträning till närstående
  
  
  

ÖVRIGA KOGNITIVA SYMTOM

Läkare är ansvarig för kognitiv screening och medicinska åtgärd. Psykolog utför neuropsykologisk utredning. Tillsammans med AT utför psykolog kognitiv terapi.


Anamnes
 

• Tröghetskänsla?
• Initiativlöshet?
• Problem med planering, genomförande och omdöme?
• Försämrat minne?
• Försämrad orientering?
  
  

Status
 

• Kognitiv screening med MoCA (Montreal cognitive assessment) eller klocktest och MMSE (Mini mental State Examination)
• Neuropsykologisk utredning
  
  

Rehabilitering
 

• Kognitiv screening innan utskrivning och vid 3-6 månadsuppföljning är viktigt
   
• Livsstil förbättring: rökavvänjning, hälsosam diet, fysisk och social aktivitet
   
• Sekundärprofylax för att bromsa sjukdomsutveckling med lämpliga åtgärder för hypertoni, hyperlipidemi, diabetes och förmaksflimmer
   
• Minneträning med kompensatorisk teknik genom att lära patient använda minnesdagbok eller mobiltelefon
   
• Olika kognitiva terapier finns trots avsaknad av tydliga positiva resultat gällande effektersöverföring till patientsvardag
  
  
  

NEUROPSYKIATRISKA SYMTOM

FATIGUE

Se PM Hjärntrötthet


Status
 

• Fatigue assessment scale
• Fatigue severity scale
  
  

Rehabilitering
 

• Utesluta behandlingsbara orsaker till fatigue, exempelvis anemi, depression eller sömnrubbning
   
• Balans mellan ansträngning och vila i vardag
   
• Evidens för läkemedelsbehandling eller övrig terapi mot fatigue saknas
  
  
  

EMOTIONELL LABILITET

Läkare ansvar för bedömning och medicinska behandlingar. Psykolog och kurator ansvar för samtalsterapi.


Anamnes
 

• Humörsvängningar? T ex gråta eller skratta vid fel tillfällen (som att gråta när man ser ett kort på en kattunge) eller utan synbar orsak
  
  

Rehabilitering
 

• Patient och närstående får information/utbildning om symtom
• Vid svåra fall överväg behandling med:
  - Sertralin, initialdos 25-50 mg/dygn p.o., måldos 50-100 (-150-200) mg/dygn
  - Fluoxetin, initialdos (10-) 20 mg/dygn p.o., måldos 20 mg/dygn
  
  
  

POSTSTROKE-DEPRESSION (PSD) OCH/ELLER -ÅNGEST (PSÅ)

Läkare ansvarar för identifiering av PSD och PSÅ samt för medicinska behandlingar. Psykolog och kurator ansvarar för samtalsterapi och ev KBT.


Anamnes

Symtombilder och diagnostiska kriterier för PSD och PSÅ är lika som vanlig depression och ångest, förutom att dessa symtom uppstår efter strokeinsjuknade.
 

• Se PM Depression
• Se PM Ångest
  
  

Status
 

• Screening med HADS eller PHQ-9 underlättar identifiering av depression/ångest
  
  

Rehabilitering
 

• Tidig screening och behandling av PSD och PSÅ är viktigt för hela rehabiliteringsprocessen
   
• Samtalsstöd rekommenderas
   
• Kognitiv beteendeterapi (KBT) eller beteendeaktivering kan provas
   
• SSRI-behandling mot PSD som vid vanlig depression (se behandlingsöversikter Depression hos äldre och Depression hos vuxna)
   
• Otillräcklig evidens för SSRI-behandling och KBT vid PSÅ. Om det behövs prövas behandling som vid generaliserat ångestsyndrom
  
  
  

REHABILITERINGSÅTGÄRDER MOT KOMPLIKATIONER

DVT/LE-profylax
 

• Lågmolekylärt heparin: dalteparin (Fragmin 5000 IE) eller tinzaparin (Innohep 4500 anti-Xa IE) s.c. minskar incidensen av DVT och LE utan ökad risk för intrakraniell blödning (ICH)
• Intermittent kompress device - minskar risk för DVT
• Stödstrumpor har ej påvisad effekt mot DVT, dessutom ökad risk för hudkomplikation.
  
  

Trycksårsprevention
 

• Minska friktion och tryck
• Undvika fuktighet
• Upprätthålla nutrition och vätska
  
  

Epilepsi
 

• Epilepsiprofylax efter stroke behövs ej
• Vid epileptiskt anfall, se behandlingsöversikt Epileptiska anfall/epilepsi (vuxna)
  
  

Återinsjuknanade
 

• För sekundärprofylax, se behandlingsöversikt Stroke, primärprevention
• Anpassad fysisk aktivitet i vardagen är viktig (länk)
  
  
  

UPPFÖLJNING
 

Rehabplanen bör revideras/justeras minst 1 gång/månad första halvåret och därefter individuellt utifrån behov (vilket inkluderar social situation). Strukturerad uppföljning 3-6 månader efter strokeinsjuknande och därefter är årlig uppföljning önskvärd.

Enlig Socialstyrelsens nya riktlinjer görs en bedömning av nedanstående punkter vid den strukturerade uppföljningen:
 

• Sekundärpreventiva åtgärder:
  - stöd för att förändra ohälsosamma levnadsvanor
  - läkemedelsbehandling
   
• Nytillkomna eller förändrade symtom:
  - neurologiska symtom
  - depression
  - smärta
  - minnesstörningar
  - emotionalism
  - ångest
  - trötthetssyndrom (fatigue)
  - inkontinens
   
• Förändrad livssituation:
  - relationer med närstående
  - arbetssituation
  - bostadssituation
   
• Funktionsförmåga:
  - motorik
  - ledrörlighet
  - balans
  - känsel
  - spasticitet
  - kognition
   
• Aktivitetsförmåga:
  - kommunikation
  - förflyttningar
  - förmåga att klara vardagliga aktiviteter samt fritidsaktiviteter
   
• Behov av rehabiliteringsinsatser och hjälpmedel
   
• Lämplighet som:
  - bilförare (körkort)- (se Beslutsstöd - Körkort efter stroke/TIA)
  - jägare (vapenlicens)
   
• Patientens och närståendes tillfredsställelse med befintlig vård och rehabilitering
  
  

Sen fas, Community-rehabilitering
 

• Identifiera rehabiliteringsbehov på de ovanstående punkterna
• Korta och intensiva ”re-rehabinsatser” för att bibehålla funktionsnivå
• Kontakt med brukarorganisationer för träning, peer-support och kunskapsinhämtning
  
  
  

PROGNOS
 

Stora delar av spontan återhämtning i sensomotorik, syn och kognition ses oftast under de första månaderna efter stroke, men förbättring kan ske i upp till ett år efter insjuknandet och även senare. Funktionen kan vidare förbättras då personen anpassar sig och lär sig använda den förmåga som finns kvar. Vissa symtom kan vara övergående men andra kvarstår. Olika symtoms naturliga förlopp kan delvis hittas från EBRSR.


 

Referenser

Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård vid stroke 2020. Länk

Evidence-Based Review of Stroke Rehabilitation (EBRSR). Länk

Winstein et al, Guidelines for Adult Stroke Rehabilitation and Recovery: A Guideline for Healthcare Professionals From the American Heart Association/American Stroke Association, Stroke, 2016:47:e98-e169. Länk

Hu, Wester & Sunnerhagen, Rehabilitering efter stroke - Socialstyrelsens strokeriktlinjer medför nya utmaningar, Läkartidning, 2018; 115M FDIX. Länk