Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.

Proktit

FÖRFATTARE

Professor, överläkare Wilhelm Graf, Kirurgiska kliniken/Akademiska sjukhuset

GRANSKARE

Professor Joar Svanvik, Kirurgiska kliniken/Universitetssjukhuset i Linköping

UPPDATERAD

2020-02-13

SPECIALITET
INNEHÅLL




BAKGRUND
 

Proktit innebär en inflammation i mukosan i rektum.

För att diagnosen proktit skall kunna ställas krävs att man vid rektoskopi kan se den övre begränsningen av den inflammatoriska förändringen och att slemhinnan ovan proktiten är normal.

Om inflammationen finns ovanför rektum är diagnosen kolit.


Etiologi

Proktit kan orsakas av flera olika tillstånd:
 

  • Specifika inflammationer – Mb Crohn eller Ulcerös kolit kan debutera med proktit där det fortsatta förloppet avgör den slutgiltiga diagnosen.
     
  • Bakteriella infektioner – ofta sexuellt överförda, t ex gonorré.
     
  • Traumatisk proktit – kan ses vid rektal prolaps eller invagination samt ev efter analt coitus.
     
  • Ischemisk proktit kan uppträda efter kärlskada, ibland efter operationer av kärlförträngningar i lilla bäckenet eller efter operation för cancer recti.
     
  • Läkemedelsinducerade proktiter som beror på irriterande stolpiller. Vid seponering av läkemedlet läker proktiten ut.
     
  • Strålproktit – uppkommer efter strålbehandling av t ex prostatacancer
     
  • Idiopatisk proktit – här finner man ingen fastställbar genes till sjukdomen. En del patienter kan ha förvärvat proktiten genom analt coitus. I andra fall övergår den ”idiopatiska proktiten” i en generell colit.


SYMTOM
 

  • Blödning – oftast ljusröd och skild från feces
     
  • Ökad sekretion av slem
     
  • Smärta – oftast dov, molande smärta i analtrakten
     
  • Feber – kan förekomma vid bakteriella proktiter
     
  • Tenesmer – täta trängningar till avföring


UTREDNING
 

  • Anamnes – ljusröd blödning och ibland smärta, slemsekretion och tenesmer
     
  • Rektoskopi – slemhinnan är vid proktit granulerad och lättblödande vid beröring. Ovanför rektum skall slemhinnan vara blek och icke lättblödande. Ofta ses en skarp gräns mellan förändrad och normal slemhinna. Biopsi bör tas för histopatologisk diagnos.
    Observera att lavemang kan ge rodnad slemhinna, som dock ej är lättblödande. Man kan även rodna i rektalslemhinnan precis som i ansiktet!
     
  • Odling – vid misstanke om bakteriell genes, t ex ökad slembildning, tas odling från rektum och vagina.


DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

  • Diagnosen proktit är oftast lätt att ställa, men utredning krävs för att rätt behandling skall ges (se ovan).
     
  • Kolit – om slemhinneförändringarna kan ses inom hela rektoskopets räckvidd (> 15-20 cm ovan anus) är diagnosen kolit. Sannolikt rör det sig om ulcerös kolit eller Mb Crohn och patienten bör remitteras till specialklinik för fortsatt utredning och behandling.
     
  • Annan orsak till blödning – hemorrojder, tumörer e t c.


BEHANDLING
 

  • Lokalbehandling med 5-ASA-preparat (Mesalazin) oftast i suppositorieform är förstahandsbehandling vid akut ulcerös proktit, om annan specifik orsak till proktit har uteslutits. Behandlingen ges 1-2 ggr/dag under 4-8 veckor. Behandlingen bör fortsätta någon vecka efter erhållen remission.
     
  • Steroidklysma – prednisolon eller budesonid ges i andra hand vid ulcerös proktit lämpligen som ett klysma morgon och kväll under en vecka och därefter ett till kvällen i 1-2 veckor. Det senare preparatet har mindre systembiverkningar. Lavemanget skall ej leda till avföring, utan patienten skall hålla kvar det så länge som möjligt. Utläkning ses normalt efter 2-3 veckor. Behandlingen kan upprepas en gång. Patienten bör efter behandlingen komma på kontrollrektoskopi. En viss andel av patienter som debuterar med ulcerös proktit progredierar till ulcerös kolit.
     
  • Ett alternativ är skumberedning av hydrokortison (Colifoam) som inte ger samma trängningar som ett lavemang.
     
  • Utläkning ses normalt efter 2-3 veckor. Behandlingen kan upprepas. Behandling av nydebuterad ulcerös proktit bör utföras i samråd med specialist på grund av risk för progression.
     
  • Steroidsuppositorier – prednisolonsuppositorier kan ges om patienten ej klarar att ta klysma (eller Colifoam) eller om detta ej har haft effekt.
     
  • Proktit vid misstänkt eller säkerställd Mb Crohn behandlas i samråd med gastroenterolog.
     
  • Antibiotika – ges vid bakteriell infektion efter att odlingssvar kommit
     
  • Om proktiten beror på rektal invagination eller rektal prolaps krävs ingen särskild lokalbehandling utan patienten bör remitteras till kirurgklinik för utredning.


ICD-10

Strålningsproktit K62.7
Andra specificerade sjukdomar i anus och rektum K62.8
Ulcerös proktit K51.2

 
Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
K51 Ulcerös kolit
K62 Andra sjukdomar i stolgången och ändtarmen

Referenser

Cohen RD, Dalal SR. Systematic Review: Rectal Therapies for the Treatment of Distal Forms of Ulcerative Colitis. Inflamm Bowel Dis. 2015 Jul;21(7):1719-36. Länk
 

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

Kommentera >>

Lämna ett svar

Tack för din kommentar!


Prenumerera på våra nyhetsbrev