Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.
Vissa delar av vår nya webbplats är fortfarande under färdigställande och beräknas vara klart inom kort, vi ber om ert tålamod med eventuella störningar.
Vill du komma i kontakt med oss kan du maila till hej@internetmedicin.se.

Mikroskopisk kolit

FÖRFATTARE

Professor Curt Tysk, Sektionen för Gastroenterologi Medicinska kliniken/Universitetssjukhuset i Örebro

Med dr, överläkare Anna Wickbom, Sektionen för Gastroenterologi, Medicinska kliniken/Universitetssjukhuset i Örebro

GRANSKARE

Professor Joar Svanvik, Kirurgiska kliniken/Universitetssjukhuset i Linköping

UPPDATERAD

2020-09-01

SPECIALITET
INFORMATION
INNEHÅLL




BAKGRUND
 

Mikroskopisk kolit är ett samlingsnamn för diarrésjukdomar vilka kännetecknas kliniskt av kronisk oblodig diarré och en makroskopiskt normal eller nästan normal kolonslemhinna, där mikroskopisk undersökning av biopsier kan påvisa karakteristiska förändringar.

De två vanligaste tillstånden är kollagen kolit och lymfocytär kolit.

 

Epidemiologi
 

Epidemiologi

Sjukdomarna har tidigare ansetts ovanliga men har säkert varit underdiagnostiserade och förbisedda och har hos en del patienter misstolkats som irritabel tarm (IBS).

Den årliga incidensen för kollagen respektive lymfocytär kolit är i Sverige vardera 5-6/100 000 invånare och prevalensen omkring 120/100 000 invånare. Sjukdomarna förekommer i alla åldrar, men flertalet patienter är medelålders och äldre kvinnor med en medelålder omkring 60-70 år vid diagnos. Bägge sjukdomarna är vanligare hos kvinnor än hos män.

 

Patogenes

Orsaken till kollagen och lymfocytär kolit är okänd. Den rådande uppfattningen idag är att agens i fekalströmmen utlöser specifika immunologiska reaktioner i tarmslemhinnan hos genetiskt predisponerade individer.
 

  • Infektioner med Campylobacter jejuni, Clostridium difficile, Yersinia enterocolitica och Aeromonas hydrophilia har i enstaka fall rapporterats utlösa mikroskopisk kolit.
  • Gallsaltsmalabsorption och celiaki kan förekomma associerat med mikroskopisk kolit.
  • Samband mellan läkemedel bl a protonpumpshämmare (PPI), NSAID- och SSRI-preparat och mikroskopisk kolit har rapporterats. Noggrann läkemedelsanamnes är därför viktig vid nydiagnostiserad mikroskopisk kolit så att relevanta läkemedel kan identifieras och om möjligt utsättas.

I de flesta fall hittar man dock ingen utlösande orsak till sjukdomarna.


 

SYMTOM
 

  • Oblodig diarré
  • Diffusa buksmärtor
  • Viktnedgång
  • Nattlig diarré
  • Anal inkontinens
  • Trötthet

Det dominerande symtomet är kronisk diarré, som inte sällan kan debutera akut. Många patienter har en eller flera associerade autoimmuna sjukdomar av vilka tyroideasjukdomar, celiaki och diabetes mellitus är vanligast.


 

DIAGNOSTIK
 

Mikroskopisk kolit kan diagnostiseras endast genom mikroskopisk undersökning av biopsier från kolonslemhinnan. Vid koloskopi bör flera biopsier tas segmentellt från hela kolon. Laboratorieprover, inklusive fekala markörer som calprotectin, ger ingen hjälp i diagnostiken, och endast ospecifika avvikelser kan ses som lindrig anemi, lätt förhöjd sänkereaktion eller CRP-värde. Vid koloskopi eller röntgen är kolonslemhinnan vanligtvis normal eller uppvisar endast mindre okarakteristiska avvikelser.

Vid både kollagen kolit och lymfocytär kolit ses histologiskt en kronisk inflammation i lamina propria och en ytepitelskada. Det typiska fyndet vid kollagen kolit är ett förtjockat kollagenskikt på minst 10 μm under ytepitelet. Denna kollagenökning saknas vid lymfocytär kolit, där en ökning av antalet lymfocyter i ytepitelet (≥ 20/100 ytepitelceller) är det framträdande fyndet. MCi (inkomplett mikroskopisk kolit) är ett nytt och ännu inte väldefinierat tillstånd, som har histologiska drag av mikroskopisk kolit men uppfyller inte helt de histopatologiska kriterierna för kollagen respektive lymfocytär kolit.




BEHANDLING
 

Kausal behandling saknas men symtomatisk medicinsk behandling är oftast effektiv.
Budesonid har idag den bästa vetenskapliga dokumentationen och blir lämpligen 1:a handsmedlet speciellt vid svårare symtom.

Följande behandlingsschema kan övervägas:
 

  • Beakta kostfaktorer, läkemedelsbiverkan och möjligheten av samtidig celiaki eller gallsaltsmalabsorption.
  • Ett samband mellan rökning och mikroskopisk kolit ses varför rökstopp rekommenderas.
  • Loperamid (Imodium, Dimor, Travello), kolestyramin (Questran) (speciellt vid samtidig gallsaltsmalabsorption)
  • Budesonid (Budenofalk, Entocort) 3 mg 3 x 1 med successivt nedtrappande dos under ca 8 veckor. Recidivrisken är hög (60-80 %) efter avslutad behandling med budesonid. I dessa fall har underhållsbehandling med budesonid i låg dos (3-4,5-6 mg/dag) visats vara effektiv och säker och den lägsta effektiva dosen får uttitreras.
  • Mesalazin (Asacol, Pentasa, Salofalk) har tidigare använts men kontrollerade studier visar att mesalazin inte är effektivare än placebo.
  • Immunosuppressiv behandling; Vid otillräcklig effekt av budesonid har azatioprin (Imurel) eller metotrexat (Methotrexate) prövats. Evidens för denna behandling saknas dock.
  • Biologisk behandling med TNF-hämmare (infliximab, adalimumab) eller integrinhämmare (vedolizumab) har använts i enstaka små patientserier. Kontrollerade studier krävs innan de kan rekommenderas.
  • Kirurgisk behandling; blir idag sällan aktuell eftersom den medicinska behandlingen oftast är framgångsrik.



PROGNOS
 

Aktiv sjukdom leder ofta till nedsatt livskvalitet. Långtidsprognosen för båda sjukdomarna är god och svåra komplikationer är ovanliga. Någon överdödlighet har inte observerats, och risken för koloncancer är inte ökad.

Kollagen kolit har oftast ett kroniskt intermittent förlopp och symtomen går i skov. Lymfocytär kolit verkar ha ett mildare förlopp och upp till 60 % av patienterna kan ha endast en enstaka attack.

Buksmärtor och trötthet kan kvarstå även sedan diarréerna har upphört. Det finns en liten andel patienter, speciellt med kollagen kolit, som har en terapiresistent och svårbehandlad sjukdom där kirurgisk behandling kan bli aktuell i enstaka fall.

 

Patientinformation

Informationsbroschyren ”Till Dig som önskar mer information om mikroskopisk kolit” kan beställas från Tillotts Pharma AB via e-post: nordicinfo@tillotts.com eller telefon: 08-7047740


 

ICD-10

Annan specificerad icke infektiös gastroenterit och kolit K52.8

 
Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
K52 Annan icke infektiös inflammation i magsäcken och tarmen

Referenser
 

Referenser

Miehlke S, Guagnozzi D, Zabana Y, et al. European guidelines on microscopic colitis: United European Gastroenterology (UEG) and European Microscopic Colitis Group (EMCG) statements and recommendations [published online ahead of print, 2020 Aug 20]. United European Gastroenterol J. Länk

Shor J, Churrango G, Hosseini N, Marshall C. Management of microscopic colitis: challenges and solutions. Clin Exp Gastroenterol 2019;12:111-120. Länk

Kafil TS, Nguyen TM, Patton PH, MacDonald JK, Chande N, McDonald JW. Interventions for treating collagenous colitis. Cochrane Database Syst Rev. 2017:CD003575. Länk

Chande N, Al Yatama N, Bhanji T, Nguyen TM, McDonald JW, MacDonald JK. Interventions for treating lymphocytic colitis. Cochrane Database Syst Rev. 2017:CD006096. Länk

Tysk C, Bohr J, Olesen M, Eriksson S, Järnerot G. Mikroskopisk kolit – vanligare diarrésjukdom än du tror. Biopsier enda väg till diagnos, medicinsk behandling ger god effekt. Läkartidningen 2005;102:2210-4. Länk

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

Kommentera >>

Lämna ett svar

Tack för din kommentar!


Prenumerera på våra nyhetsbrev