Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.

Laktosintolerans

FÖRFATTARE

Specialistläkare Nikolaos Melas, Medicinkliniken/Centralsjukhuset i Karlstad

GRANSKARE

Docent, specialist i allmänmedicin Malin André, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och Preventivmedicin/Uppsala Universitet

UPPDATERAD

2021-01-11

SPECIALITET
INFORMATION
INNEHÅLL




BAKGRUND
 

Laktosintolerans (laktasbrist eller hypolaktasi) innebär oförmåga att tåla mjölksocker som manifesteras kliniskt med bukbesvär efter intag av mat innehållande laktos.

Laktos är en disackarid som hydrolyseras i tunntarmen av enzymet laktas (Lactase Phlorizin Hydrolase, LPH) till monosackariderna glukos och galaktos.

Nästan alla människor föds med förmåga att producera tillräckliga mängder laktas i tunntarmen, men laktasaktiviteten avtar i de flesta fall med åldrandet. Reduktion av laktasaktivitet leder till laktosintolerans (LI).

Hos patienter med reducerad laktasaktivitet, d v s en viss mängd laktos hydrolyseras inte i tunntarmen och når därför tjocktarmen, fermenteras laktos av bakterier och det produceras väte, koldioxid samt metan. Nedbrytningen av laktos i tjocktarmen skapar utsöndring av vatten i tunntarmslumen som orsakar en acceleration av tarmtransitering med symtom i form av diarré, gasproduktion, buksmärta, uppblåshet och borborygmi.

Utifrån orsaken till nedsatt laktasaktivitet, indelas LI i:
 

  • Primär medfödd laktosintolerans
    Mycket sällsynt tilstånd med uttalade symtom från födelsen vid amning eller modersmjölksersättning, orsakad av en mutation i LCT-genen (kodar för produktion av enzymet laktas).
     
  • Primär laktosintolerans
    En fysiologisk och gradvis minskning av aktivitet (uttryck) av LCT-genen genom åren, vilket förekommer hos de flesta människor.
     
  • Sekundär laktosintolerans
    Störd laktasaktivitet sekundär till andra orsaker i tarmen såsom inflammation (obehandlad celiaki eller IBD), tarminfektioner och bakteriell överväxt (Small Intestine Bacterial Overgrowth, SIBO). Laktasaktivitet normaliseras vid behandling eller utläckning av underliggande orsak.

Epidemiologi

Prevalensen varierar mellan olika befolkningsgrupper. Inom Europa, kring 5 % hos personer med förfäder i Sverige, 15 % i Finland och 70 % i Sydeuropa. Inom nordvästra Afrika 10-20 % och 90 % inom södra Afrika och Asien.


 

SYMTOM
 

  • Gasbildning
  • Uppblåsthet
  • Diarré
  • Buksmärta
  • Borborygmi

Besvären uppträder inom 24 timmar efter intag av 3 dl mjölk, men känsligheten uppvisar stora individuella variationer i intensiteten.


 

DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

UTREDNING
 

  • Laktosprovokation
    Laktosprovokation är en enkel och dokumenterad diagnostisk åtgärd utan extra provtagning: laktoselimination och sedan intag av 3 dl mjölk som utlöser buksymtomen inom 24 timmar talar för laktosintolerans, särskilt om patienten själv noterat att laktosreduktion ger lindring. Uteblivna buksymtom efter laktosprovokation utesluter som regel laktosintolerans. Känsligheten uppvisar stora individuella variationer i intensiteten, så det är vanligt att tåla mindre mängder mjölk utan symtom.
     
  • Genotypning för adult hypolaktasi (PCR)
    Genotypning för adult hypolaktasi är inget diagnostiskt utan ett kompletterande test som visar om man bär på ärtfliga faktorer associerade med primär laktosintolerans. Testning genomförs för att utesluta primär laktosintolerans och målgruppen är vuxna och barn > 12 år och inkluderar befolkningsgrupper från Europa, Afrika och Mellanöstern.

    Test: Realtids-PCR avseende LCT nukleotid - 13910 på DNA extraherat från blod:
    - Homozygot genotyp LCTg.-13910 C/C är förenad med primär laktosintolerans (normal laktasaktivitet under amningsperioden och de fösta levnadsåren. Därefter successiv reduktion av laktasaktivitet)

    - Genotyper LCTg.-13910 T/T och LCTg.-13910 C/T är förenade med bevarad laktasaktivitet.
     
  • Uteslutning av sekundär laktosintolerans
    Celiaki, IBD, IBS, tarminfektioner, SIBO, exokrin pankreasinsufficiens, komjölksallergi


BEHANDLING
 

  • Behandling inleds sedan celiaki uteslutits vid upplevd laktosintolerans.
     
  • Behandlingen bör ses som egenvård i form av laktosfria livsmedel.
     
  • Tillägg av kalcium och vitamin D ska ske för att undvika osteopeni.
     
  • Laktasinnehållande preparat kan tas vid behov, i samband med måltid.
     
  • Utvidgad behandling med full laktoselimination förutsätter kontakt med dietist (det är vanligt att personer med laktosintolerans får i sig tillräcklig mängd laktos som kan framkalla symtom trots eliminationsdiet).

ICD-10

Medfödd laktasbrist E73.0
Laktasbrist, primär, medfödd E73.0A
Laktasbrist, primär, sent debuterande E73.0B
Sekundär laktasbrist E73.1
Annan laktosintolerans E73.8
Laktosintolerans, ospecificerad E73.9

 

Referenser

Misselwitz B, Pohl D, Fruhauf H, et al. Lactose malabsorption and intolerance: pathogenesis, diagnosis and treatment. United European Gastroenterol J 2014;1:151-159. Länk

Schirru E, Corona V, Usai-Satta P, et al. Decline of lactase activity and c/t-13910 variant in Sardinian chilhood. J Pediatr Gastroenterol Nutr 2007;45:503-506. Länk

Vesa TH, Marteau P, Korpela R. Lactose intolerance. J Am Coll Nutr 2000;19(2 suppl):165S-175S. Länk

Staudacher HM, Whelan K. The low FODMAP diet: recent advances in understanding its mechanisms and efficacy in IBS. Gut 2017;66:1517-1527. Länk

Yang J, Fox M, Cong Y, et al. Lactose intolerance in irritable bowel syndrome patients with diarrhea: the roles of anxiety, activation of the innate mucosal immune system and visceral sensitivity. Aliment Pharmacol Ther 2014;39:302-311. Länk

Kuokkanen M, Enattah NS, Oksanen A, et al. Transcriptional regulation of the lactase-phlorizin hydrolase gene by polymorphisms associated with adult-type hypolactasia. Gut 2003 May;52(5):647-52. Länk

Suarez FL, Saviano DA, Levitt MD. A comparison of symptoms after the consumption of milk or lactose hydrolyzed milk by people with self-reported lactose intolerance. N Eng J Med 1995;333:1. Länk

Di Stefano M, Veneto G, Malservisi S, et al. Lactose malabsorption and intolerance and peak bone mass. Gastroenterology 2002;122:1793-9. Länk

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

Kommentera >>

Tack för din kommentar!


Prenumerera på våra nyhetsbrev