Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.

Laktosintolerans

FÖRFATTARE

Docent Claes Hallert, Medicinkliniken/Vrinnevisjukhuset i Norrköping

GRANSKARE

Docent, allmänläkare Malin André, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och Preventivmedicin/Uppsala Universitet

UPPDATERAD

2020-05-16

SPECIALITET
INFORMATION
INNEHÅLL




BAKGRUND
 

Laktosintolerans innebär oförmåga att tåla mjölksocker i kosten.
Det beror på en sänkt nivå av enzymet laktas i tunntarmsslemhinnan (1).

Prevalensen av laktosintolerans varierar mellan olika befolkningsgrupper: Den är omkring 5 % hos personer med förfäder i Sverige medan den når 15 % i Finland och 70 % i Sydeuropa. Prevalensen för laktosintolerans är också mycket låg hos individer från nordvästra Afrika och når 10–20 %. I Asien och i södra Afrika uppgår prevalensen till 90 % (2).

Globalt sett är laktasbrist mer normalt än kvarstående hög laktasnivå i vuxen ålder.

 

Etiologi

Laktosintolerans uppstår vid en halverad nivå av enzymet laktas i tunntarmsslemhinnan. Resultat blir malabsorption av mjölksockret som hamnar i grovtarmen där det bryts ned av bakteriefloran.


 

SYMTOM
 

  • Gasbildning
  • Uppspändhet i buken
  • Buller och körningar
  • Diarré
  • Buksmärta

Besvären uppträder inom 24 timmar efter intag av 3 dl mjölk, men känsligheten uppvisar stora individuella variationer i intensiteten.


 

DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

DIAGNOSTIK
 

  • Laktosprovokation
    Laktosprovokation är en enkel och dokumenterad diagnostisk åtgärd utan extra provtagning: Intag av 3 dl mjölk som utlöser buksymtomen inom 24 timmar talar för laktosintolerans särskilt om patienten själv noterat att laktosreduktion ger lindring. Uteblivna buksymtom efter 3 dl mjölk utesluter som regel laktosintolerans (3).
     
  • Genotypning för adult hypolaktasi (PCR)
    Genotypning för adult hypolaktasi är inget diagnostiskt test utan ett kompletterande pålitligt hemmatest som saluförs på flertalet apotek. Testet visar om man bär på ärftliga faktorer associerade med primär laktosintolerans. Målgruppen är vuxna och barn över 12 år och inkluderar befolkningsgrupper från Europa, Afrika och Mellanöstern. Dessa befolkningsgrupper har en stor andel individer där förmågan att bryta ned laktos kvarstår även efter avvnäjning. I befolkningsgrupper från Asien är däremot prevalensen för laktosintolerans mycket hög.


BEHANDLING
 

  • Behandling inleds sedan celiaki uteslutits vid upplevd laktosintolerans.
     
  • Behandlingen bör ses som egenvård i form av laktosfria livsmedel.
     
  • Tillägg av kalcium och vitamin D ska ske för att undvika osteopeni (4).
     
  • Laktasinnehållande preparat kan köpas och tas vid behov i samband med måltid.
     
  • En utvidgad behandling med full laktoselimination förutsätter kontakt med dietist.

ICD-10

Medfödd laktasbrist E73.0
Laktasbrist, primär, medfödd E73.0A
Laktasbrist, primär, sent debuterande E73.0B
Sekundär laktasbrist E73.1
Annan laktosintolerans E73.8
Laktosintolerans, ospecificerad E73.9

 

Referenser
 

  1. Yanyong Deng, Benjamin Misselwitz, Ning Dai and Mark Fox. Lactose intolerance in adults: Biological mechanism and dietary management. Nutrients 2015, 7, 8020-8035. Länk
     
  2. Kuokkanen M, Enattah NS, Oksanen A, Savilahti E, Orpana A, Järvelä I. Transcriptional regulation of the lactase-phlorizin hydrolase gene by polymorphisms associated with adult-type hypolactasia. Gut. 2003 May;52(5):647–52. Länk
     
  3. Suarez FL, Saviano DA, Levitt MD, A comparison of symptoms after the consumption of milk or lactose hydrolyzed milk by people with self-reported lactose intolerance. N Eng J Med 1995;333:1. Länk
     
  4. Di Stefano M, Veneto G, Malservisi S et al. Gastroenterology 2002;122:193-9. Länk

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

Kommentera >>

Tack för din kommentar!


Prenumerera på våra nyhetsbrev