Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.

Kirurgisk behandling vid GERD

FÖRFATTARE

Docent, Överläkare Thomas Franzén, Matstrupslaboratoriet i Östergötland, Universitetskliniken för kirurgi/Vrinnevisjukhuset i Norrköping

GRANSKARE

Professor Joar Svanvik, Kirurgiska kliniken/Universitetssjukhuset i Linköping

UPPDATERAD

2020-03-15

SPECIALITET
INFORMATION
INNEHÅLL




BAKGRUND
 

Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) är nästan alltid associerat med ett hiatusbråck (diafragmabråck). Ca 90 % av alla patienter med GERD svarar bra på syrareducerande medicin, övriga 10 % har framför allt mekaniska besvär oftast på grund av stora bråck.

Hiatusbråcken indelas i:

Typ I

Glidbråck. Ger oftast syrarelaterade besvär. Cardia (övergången mellan esofagus och ventrikel) har åkt upp i thorax. Vanligaste typen av hiatusbråck.

Typ II

Paraesofagealt bråck. Ger oftast mekaniska besvär. Cardia ligger på rätt plats i buken och ventrikeln (fundus) har pressats upp i thorax.

Typ III

Kombinerat bråck (glidbråck+paraesofagealt). Ger både syrarelaterade och mekaniska besvär.

Typ IV

Stort kombinerat bråck där hela ventrikeln och ibland även andra bukorgan vandrat upp i thorax.


 

UTREDNING
 

Indikationer för operation
 

  • Om medicinsk behandling inte ger fullständig symtomlindring.
  • Stora bråck som ger mekaniska besvär i form av t ex tryck mot hjärta/lungor, tidig mättnadskänsla, illamående, kräkningar och dysfagi.
  • Ovilja att äta medicin livet ut.
  • Biverkningar av medicin.

Preoperativ utredning
 

  • Symtomevaluering
  • Gastroskopi
  • Esofagusmanometri och 24-, 48- eller 96-timmars pH-mätning i esofagus. Manometrin är viktig ur kirugisk synpunkt för att bedöma motoriken och därmed val av operation (total eller partiell fundoplikation).
  • Kontraströntgen för att kartlägga stora bråck.


BEHANDLING
 

Operation

Absolut vanligaste antirefluxoperationen är fundoplikation vilket innebär att man tar fundusdelen på ventrikeln och konstruerar en krage runt distala esofagus. Denna krage fungerar som en envägsventil och förhindrar reflux av ventrikelinnehåll upp i esofagus. Kragen kan göras helt omslutande esofagus (360°) eller partiellt omslutande (270°). Oftast kompletterar man fundoplikationen med en crusplastik då man försnävar hiatus (öppningen i diafragma som esofagus går genom).

Antirefluxoperation kan göras laparoskopiskt eller med öppen teknik. Man kan även göra operationen via bukhålan eller via thorax.

Valet av total eller partiell fundoplikation är omdiskuterat, det anses dock allmänt att den totala ger ett bättre refluxskydd men i gengäld mera postoperativ dysfagi. Den partiella anses vara bättre om man har dysmotorik i esofagus och/eller kort abdominell esofagus vid operation.

Några vanliga fundoplikationer:

  • "Floppy" Nissen 360° med crusplastik
  • Nissen-Rossetti 360° med eller utan crusplastik
  • Toupet 270°

 

Peroperativa komplikationer
 

  • Allmänna (blödning m m)
  • Esofagus/ventrikel perforation
  • Skada på vagusnerven

Postoperativa komplikationer
 

  • Allmänna (pneumoni m m)
  • Dysfagi (intermittent eller konstant), oftast övergående
  • Sämre rapförmåga
  • Oförmåga att kräkas
  • Gasbesvär (uppkördhet i buken/flatulens), oftast övergående
  • Övergående besvär i form av tidig mättnadskänsla, stoppkänsla bakom bröstbenet vid födointag, viktnedgång.

Vårdtid

2-5 dagar (inklusive operationsdagen) beroende på typ av operation och om öppen eller laparoskopisk teknik använts.

 

Sjukskrivning

Varierar oftast mellan två till fyra veckor. Största problemet är att lära sig att äta rätt. Man rekommenderar små portioner och istället tätare mellan måltiderna.


 

UPPFÖLJNING
 

  • Ordentlig information vid utskrivningen om postoperativa problem som oförmåga att kräkas, tidig mättnadskänsla m m.
  • Återbesök eller telefontid efter ca 2 månader, tidigare vid problem.
  • 24-timmars pH mätning samt esofagusmanometri 6 månader efter operation.

ICD-10

Diafragmabråck utan inklämning eller gangrän K44.9
Gastroesofageal refluxsjukdom utan esofagit K21.9
Gastroesofageal refluxsjukdom med esofagit K21.0

 
Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
K21 Gastroesofageal refluxsjukdom (återflöde av maginnehåll till matstrupen)
K44 Diafragmabråck

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

Kommentera >>

Lämna ett svar

Tack för din kommentar!


Prenumerera på våra nyhetsbrev