Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.

Kapselendoskopi (kapselenteroskopi)

FÖRFATTARE

Specialistläkare Nikolaos Melas, Medicinkliniken/Centralsjukhuset i Karlstad

GRANSKARE

Docent, överläkare Nils Nyhlin, Gastrosektionen, Medicinska kliniken/Universitetssjukhuset Örebro

UPPDATERAD

2022-09-23

SPECIALITET
INNEHÅLL

BAKGRUND
 

Kapselendoskopi, eller kapselenteroskopi, är en gastrointestinal undersökning där man använder en sväljbar kapsel som innehåller en kamera för att ta bilder av tarmlumen. Den ger således möjlighet att undersöka hela tunntarmen på ett icke-invasivt sätt. Det är en värdefull metod för att utreda blödning, inflammation eller misstänkt tumör i gastrointestinal-kanalen när andra undersökningar misslyckats. I cirka 5-10% av fallen påvisas inte orsaken eller fördröjs diagnostiken när man förlitar sig på undersökningar såsom esofagogastroduodenoskopi (EGD), koloskopi, radiologiska undersökningar (CT, MR, bariumröntgen, angiografi, scintigrafi) och kirurgi.

 

Kapselendoskopi är en metod som använts de senaste 2-3 decennierna i världen. I Sverige introducerades den efter millennieskiftet och var då endast tillgänglig på ett fåtal sjukhus de första åren, men finns idag på de flesta större endoskopienheter eller Mag-tarmmottagningar i Sverige. Kapselendoskopi för esofagus och kolon har inte fått samma genomslag som undersökning av tunntarmen. Dock så diskuteras termen panenterisk kapselendoskopi alltmer.

 

 

 

INDIKATIONER

 

Indikationer för kapselendoskopi inkluderar utredning av patienter med:

 

  1. Utredning av patienter med uppenbar gastrointestinal blödning och negativa resultat på EGD och koloskopi samt hos utvalda patienter med kronisk järnbristanemi.

  2. Utredning av patienter med misstänkt, känd eller återkommande Crohns sjukdom där koloskopi och MR av tunntarm är utan patologiska fynd. Det rekommenderas dock inte till patienter med endast kronisk buksmärta eller diarré och normala biomarkörer associerade med Crohns sjukdom.  

  3. Utredning av patienter med misstänkt tumör i tunntarm eller övervakning hos patienter med polypossyndrom som kräver tunntarmsstudier.

  4. Utredning av misstänkt celiaki hos utvalda patienter med oförklarliga symtom trots behandling och lämpliga undersökningar (rekommenderas ej rutinmässigt).

 

 

KONTRAINDIKATIONER

 

  • Undersökningen kräver patientdeltagande, varför dementa eller andra patienter som inte kan ge samtycke inte är bra kandidater (t ex svår intellektuell funktionsnedsättning).

  • Patienter med sväljningssvårigheter.

  • Patienter med kända eller misstänkta strikturer, fistlar och/eller hinder i mag-tarmkanalen.

  • Patienter med pacemaker, defibrillatorer eller LVAD (left ventricular assist device) på grund av eventuell interferens mellan kapseln och hjärtanordningarna (relativ kontraindikation).

  • Gravida kvinnor eftersom det inte finns studier om säkerhet för kapselendoskopi i denna patientpopulation.

 

 

KOMPLIKATIONER

 

Den vanligaste komplikationen är kapselretention, vilket förekommer hos ungefär 1,4 % av patienterna. Patienter med Crohns sjukdom har 2,6 % risk för retention. Utredning med tunntarmspassage, datortomografi (DT) eller magnetisk resonanstomografi (MR) innan kapselendoskopi ger information om tarmlumen hos patienter med misstänkt obstruktion.

 

Vid kapselretention kan endoskopiskt eller kirurgiskt avlägsnande vara nödvändig.

 

Patienter som löper högre risk för kapselretention kan undersökas med en speciell testkapsel (Patencykapsel) som innehåller en miniatyrsändare i ett hölje av cellofan-laktos-barium, vilken kan sväljas inför en undersökning med videokapsel. Passagen eller retention av testkapseln kan detekteras med en handskanner efter ett par dygn. Testkapseln löses upp inom 30 timmar vid eventuell retention.

 

 

 

UTRUSTNING

 

Det finns flera olika system (PillCam, EndoCapsule, MiroCam, OMOM och CapsoCam) som egentligen följer samma princip men bygger på något annorlunda tekniska lösningar och specifikationer. Här beskrivs utrustningen av PillCam och skillnad med CapsoCam är att för den sistnämnda används inte någon extern utrusning i form av bälte, elektroder, pads eller recorders eftersom inspelning av bilderna sker direkt i kapseln som kan överföras vidare till undersökarens dator via en maskin (CapsoAccess). En annan skillnad mellan PillCam och CapsoCam är bildvinkeln som är 156o respektive 360o samt antal bilder/sekund 2-6 respektive 16-20.

 

PillCam-utrustningen består av en:

 

  • Kapsel: som är 11 x 26 mm stor (< 4 gram), innehåller ett TV-mikrochip samt 6 dioder som blinkar 2–6 gånger per sekund och innehåller en kamera som tar panoramabilder (figur 1). Registrering tar cirka 8 timmar.

  • Datamottagare: sätts i ett speciellt fodral (figur 2) som sitter fast i ett bälte (figur 3) i patientens midja, har antenner och får radiosignal från kapseln. Den har en kapacitet att lagra mer än 100 000 bilder. Datamottagarens mått är 14 x 8 cm och väger ungefär 600 gram (figur 4).

  • Dator: signalen från mottagare spelas in på en dator och laddas ner för en senare utvärdering i form av en högkvalitativ videofilm. Bilderna är förstorade med 8 gånger och kan detektera slemhinneförändringar ned till cirka 1 mm storlek.

 

 

 

Figur 1. Kapsel.

 

Figur 2. Fodral till datamottagare.

 

Figur 3. Bälte med koppling till datamottagare.

 

Figur 4. Datamottagare.

 

 

 

UTFÖRANDE

Dagen före kapselendoskopin

 

Förberedelser sker enligt lokala rutiner. Patienten bör vara fastande från lunch dagen innan undersökningen, men får dricka klara drycker fram till undersökningen.

 

På kvällen ordineras samma typ av laxeringsmedel som används inför koloskopi, men morgondosen behöver inte tas. Nödvändig medicinering kan tas som vanligt fram till 2 timmar före undersökningen. En timme före undersökningen ges ibland erytromycin (Ery-Max) , för att påskynda ventrikeltömningen. Dimetikon (15 ml) bör ges direkt innan undersökning för att minska bubblor som skymmer sikten.

 

 

Undersökningsdagen

 

Rutiner mellan olika enheter i Sverige varierar.

 

Vissa enheter låter patienten lämna sjukhuset efter att ha svalt kapseln. Vid andra enheter får patienten kvarstanna tills att undersökaren bekräftar att kapseln har nått tunntarmen och om det tar för lång tid får man överväga en gastroskopi för att peta ner kapseln till duodenum.

 

Det kan vara en fördel att tugga tuggummi och promenera för att stimulera tarmrörelser. Patienten rekommenderas att undvika att böja sig fram längre stunder i olika aktiviteter. Patienten får börja dricka klara drycker direkt efter att ha svalt kapseln samt äta 4-6 timmar efteråt.
Undersökningen är klar 8 (-12) timmar efter start, då datamottagaren tas bort och bilderna förs över till datorn.

 

 

Efter undersökningen

 

Kapseln stannar kvar i tjocktarmen ett tag och kommer ut den naturliga vägen utan att patienten behöver märka det. Rekommendationen till patienten är att inte göra magnetkameraundersökningar under 4 veckor efter undersökningen eller under tiden kapseln är kvar i tarmen.

 

 

 

REMISS

 

Undersökningen erbjuds i de flesta länssjukhus i Sverige. Remissen kan ställas till endoskopienheter eller gastroenterologisk mottagning (beroende på sjukhus) och ställs av läkare från alla möjliga specialiteter.

 

 

 

ÅTGÄRDSKOD

 

Kapselendoskopi av gastrointestinalkanalen, UJX00

 

 

Referenser

 

Enns RA, Hookey L, Armstrong D, et al. Clinical Practice Guidelines for the Use of Video Capsule Endoscopy. Gastroenterology. 2017 Feb;152(3):497-514. Länk

 

Nemeth A, Wurm Johansson G, Nielsen J, Thorlacius H, Toth E. Capsule retention related to small bowel capsule endoscopy: a large European single-center 10-year clinical experience. United European Gastroenterology Journal. 2017; 5(5):667-86. Länk

 

Nemeth A, Agardh D, Wurm Johansson, G, Thorlacius H, Toth E. Video capsule endoscopy in pediatric patients with Crohn's disease: a single-center experience of 180 procedures. Therapeutic Advances in Gastroenterology. 2018; 11:1756284818758929. Länk

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

E-posta synpunkter till författaren info@internetmedicin.se

Prenumerera på våra nyhetsbrev