Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.
Vissa delar av vår nya webbplats är fortfarande under färdigställande och beräknas vara klart inom kort, vi ber om ert tålamod med eventuella störningar.
Vill du komma i kontakt med oss kan du maila till hej@internetmedicin.se.

Förstoppning – kostråd

FÖRFATTARE

Med dr, leg. dietist Stine Störsrud, Medicinkliniken/Sahlgrenska universitetssjukhuset

GRANSKARE

Docent, allmänläkare Malin André, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och Preventivmedicin/Uppsala Universitet

UPPDATERAD

2019-12-22

SPECIALITET
INNEHÅLL




BAKGRUND


En balanserad kost, tillräckligt med vätska och regelbunden fysisk aktivitet är första steget för att förebygga förstoppning hos barn och vuxna. De allmänna råden kan ges av alla inom vården som träffar dessa patienter. Det vetenskapliga underlaget för råden är svagt och det saknas i dagsläget tillförlitlig kunskap. Råden tillhör till stor del hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande råd som skall ges inom sjukvården.


 

BEHANDLING
 

Allmänna kostråd
 

  • Ät fiberrik mat, gärna lösliga fiber
    Bra källor till fibrer i kosten är rotfrukter, grönsaker, frukt och bär, ärtor, bönor, linser och fullkornsprodukter av flingor, bröd, gryn, ris, pasta, nötter och frön. Det rekommenderas att börja försiktigt och öka fiberintaget gradvis då en mera fiberrik kost kan ge ökad gasbildning, uppblåsthet och ibland obehag/smärta.
     
  • Prova fibertillskott
    Exempelvis hela linfrön, psylliumfrön eller chiafrön.
     
  • Drick tillräckligt/adekvat med vätska
    Drick, gärna vatten, speciellt vid intag av fiberrik mat. Ibland kan man behöva dricka även om man inte känner sig törstig. Detta gäller framför allt äldre personer som inte känner törst på samma sätt som yngre personer.
     
  • Ät lösande livsmedel
    Katrinplommon, kiwi, fikon, aprikos, päron och messmör kan ge lösare tarminnehåll.
     
  • Minska mängden stoppande mat
    Mycket ”mjölmat” som pannkakor och vitt bröd, vitt ris och pasta, samt svart te kan ha stoppande effekt.
     
  • Prova probiotika
    Mejeriprodukter, fruktdrycker eller tabletter/kapslar med probiotika kan lindra hård mage och förstoppning.


Övriga tips
 

  • Regelbunden fysisk aktivitet och rörelse kan motverka hård mage och förstoppning.
     
  • Regelbundna toalettvanor och att ta sig tid vid toalettbesöket är viktigt.
     
  • Sittställningen vid toalettbesöket är viktigt. Att höja fötterna genom att använda en pall kan hjälpa.
     
  • Ibland behöver man hjälp av bulkmedel eller andra preparat för att avhjälpa förstoppning.
     
  • Se över tillvaron. Stress och oro kan ge tillfällig förstoppning. Se över läkemedel som kan ha stoppande effekt. Möjligen finns det alternativ som ej har samma biverkning.
     
  • Vid långvarig förstoppning kan det behövas utredning av läkare.


Om kost-, vätske- och livsstilsändringar inte lindrar förstoppningen kan det vara nödvändigt att prova medicinsk behandling. Se länk nedan.

För behandling av förstoppning hos barn rekommenderas i första hand läkemedelsbehandling. De allmänna råden kan sedan rekommenderas med syfte att förebygga förstoppning.
 

Visa behandlingsöversikt "Förstoppning, kronisk"

Visa behandlingsöversikt "Förstoppning (obstipation) hos barn i primärvård"

Vid behov kan patienten remitteras till dietist för hjälp med att implementera kostråden och ge mera specifika kostråd, och samtidigt se till att patienten har ett adekvat energi- och näringsintag.


Specifika kostråd vid förstoppning
 

  • Fördela fiberintaget på alla dagens måltider. Lite fiber ofta är bättre än mycket och sällan.
     
  • Välj lösliga fiber (fiber från havre, grönsaker, frukt och bär) hellre än olösliga fiber (fullkornsprodukter av spannmål) för att minimera bieffekter som gasbildning och buksvullnad.
     
  • Intag av juicer och fruktpuréer innehållande sorbitol kan ha lösande effekt, exempelvis äppeljuice och katrinplommonpuré.
     
  • Öka mängden resistent stärkelse (havre, baljväxter, kokt kall potatis, gröna bananer). Intag av fermenterbara kolhydrater kan ha osmotisk och därmed lösande effekt på tarminnehållet.


ICD-10

Obstipation K59.0

 

Referenser

Rao SS, Rattanakovit K, Patcharatrakul T. Diagnosis and management of chronic constipation in adults. Nat Rev Gastroenterol Hepatol. 2016 May;13(5):295-305. Länk

Mearin F, Ciriza C, Minquez M, Rey E, Mascort MM, Peña E, Cañones P Júdez J. Clinical practice guideline: Irritable bowel syndrome with constipation and functional constipation in the adult. Rev Esp Enferm Dig 2016 Jun;108(6):332-63. Länk

Suares, N. C. & Ford, A. C. Systematic review: the effects of fibre in the management of chronic idiopathic constipation. Aliment. Pharmacol. Ther. 33, 895–901 (2011). Länk

Dimidi E, Christodoulides S, Fragkos KC, Scott SM, Whelan K. The effect of probiotics on functional constipation in adults: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. Am J Clin Nutr. 2014 Oct;100(4):1075-84. Länk

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

Kommentera >>

Lämna ett svar

Tack för din kommentar!


Prenumerera på våra nyhetsbrev