Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.
Vissa delar av vår nya webbplats är fortfarande under färdigställande och beräknas vara klart inom kort, vi ber om ert tålamod med eventuella störningar.
Vill du komma i kontakt med oss kan du maila till hej@internetmedicin.se.

Celiaki, kostbehandling

FÖRFATTARE

Leg dietist Sofia Antonsson, /www.bellybalance.se

GRANSKARE

Med dr, spec i allmänmedicin Jessica Freudenthal, Kungsholmsdoktorn/

UPPDATERAD

2020-07-12

SPECIALITET
INNEHÅLL




BAKGRUND
 


I Sverige har 1–3 % av befolkningen utvecklat celiaki eller glutenintolerans, men 30–40 % bär på riskgener för sjukdomen. Både barn och vuxna kan utveckla celiaki och mängden gluten i kosten under det första året har setts kunna påverka uppkomsten. Sjukdomen går inte att bota och behandlingen vid celiaki är livslång strikt glutenfri kost. Det innebär att undvika glutenprotein som finns i sädesslagen vete, korn, råg, dinkel (spelt) och kamut. Havre innehåller inte gluten men mals ofta i samma kvarnar som övriga sädesslag och kan därför innehålla gluten. Helt glutenfri havre kallas ”rent havre” och är mald på kvarn som endast hanterar havre.

Forskning har visat att de allra flesta som har celiaki tål max 50 mg gluten per dag. Det generella gränsvärdet för gluten vid celiaki är därför satt till 50 mg gluten per dag. Ett mindre antal personer tål dock mindre gluten än 20 ppm (parts per million = 1 mg gluten per kilo = 0,0001 %) eller inget gluten alls. EU-kommissionen har beslutat att testade produkter får märkas utifrån gluteninnehållet enligt nedan:

  • Glutenfri innebär att produkten inte har mer än 20 ppm.
  • Mycket låg glutenhalt innebär att produkten har 21-100 ppm.

Kost som inte innehåller något gluten kallas naturligt glutenfri. Där ingår livsmedel som t ex rotsaker, ris, quinoa, fisk, kött, fågel, frukt, bär, grönsaker, baljväxter, nötter och frön.


 

BEHANDLING
 

Kostbehandling vid celiaki för barn och vuxna

Patienter med celiaki bör följa en strikt glutenfri kost. Att kostbehandling sker i samråd med sakkunnig dietist på respektive barnmottagning, gastromottagning eller i primärvården är viktigt. Patienter med celiaki bör följas upp regelbundet. Barn rekommenderas uppföljning varje till vartannat år för kontroll av tillväxt, följsamhet till glutenfri kost samt information. Vid kvarstående symtom trots glutenfri kost ska i första hand en noggrann kostgenomgång av dietist göras.

Följande livsmedel innehåller vanligen gluten:
 

  • Bröd, bakverk och mjöl
  • Flingor, müsli, gröt och välling
  • Pasta, couscous och bulgur
  • Såser
  • Skorpmjöl
  • Buljonger
  • Choklad och godis (främst risk för kontaminering)
  • Korvar, halv och helfabrikat
  • Kryddblandningar
  • Öl

Det är viktigt att läsa ingrediensförteckningen. Om osäkerhet finns får tillverkaren kontaktas för ett förtydligande.

Svenska Celiakiförbundet ger tillsammans med Gothia förlag ut boken Ingredienslexikon. Med hjälp av den kan du ta reda på om ett livsmedel innehåller gluten. Boken går att beställa via Svenska Celiakiförbundets hemsida.

Livsmedel som innehåller max 20 ppm får märkas med den internationella symbolen ” det överstrukna sädesaxet”.
 

bild.jpg


Exempel på livsmedel som är märkta med denna symbol är:
 

  • Glutenfria flingor och müsli
  • Glutenfritt bröd och bakverk
  • Glutenfri pasta
  • Glutenfritt mjöl
  • Glutenfria 'rena' havregryn

Det finns idag många livsmedel som är naturligt glutenfria och kan användas i gröt, bröd, pasta och som flingor.

Följande är naturligt glutenfria livsmedel som är vanligt förekommande i större livsmedelsbutiker:
 

  • Potatismjöl och majsmjöl
  • Rismjöl och sojamjöl
  • Mandelmjöl och kokosmjöl
  • Havremjöl och havregryn (båda på ren havre)
  • Quinoamjöl och bovetemjöl
  • Chiamjöl och amaranth-frön
  • Durramjöl, teffmjöl, och tapiokamjöl
  • Hirsflingor

När det gäller havreprodukter, t ex dryck, som inte är märkta med symbolen för glutenfritt gäller rekommendationen att inta max 2-3 dl/dag.


Ersättningsprodukter inte alltid hälsosamma

På senare tid har studier kommit där man sett att glutenfri kost snarare ökat risken för hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Anledning är att ersättningsprodukterna i många fall innehåller mer socker och fett och mindre kostfiber än gluteninnehållande livsmedel. Det innebär att sättet på vilket man äter en glutenfri kost spelar roll för hälsan på lång sikt.


Livsmedelshantering vid celiaki

Om det inom en familj finns personer som endast tål ytterst små mängder eller inget gluten är det viktigt att ha separata skärbrädor för gluteninnehållande mat så att denna inte kontaminerar den glutenfria maten. Det innebär även att gluteninnehållande livsmedel inte får hanteras på samma skärbräda eller i samma kok-/stekkärl som används till icke gluteninnehållande livsmedel ex. glutenfritt bröd, ris, grönsaker och kött. Personen som har celiaki bör ha eget smörpaket. Glutenfritt bröd och mjöl bör förvaras separerat från gluteninnehållande livsmedel.


Behov av tillskott

Vid nyupptäckt celiaki kan behov finnas av tillskott på B12, järn och folat. En del patienter har initialt nedsatt förmåga att bryta ner laktos och är i behov av laktosfri kost. Efter en tid med glutenfrikost har tarmarna normalt återfått sin näringsupptagande funktion och en allsidig glutenfri kost behöver oftast inte berikas med kosttillskott.


Livsmedelsanvisning för barn

Barn upp till 16 år har enligt lag rätt till ett begränsat bassortiment av subventionerade glutenfria specialprodukter genom en så kallad livsmedelsanvisning. Anvisningen av specialprodukter ska ske av läkare med speciell behörighet. Man får de glutenfria livsmedlen via apoteket till ett billigare pris. Vid 16 års ålder upphör den statliga livsmedelsanvisningen.


Merkostnadsersättning till vuxna

Vid 16 års ålder avgör bostadsort om ekonomiskt stöd kan erhållas.


 

ICD-10

Celiaki K90.0

 

Referenser

Svenska celiakiförbundet

Livsmedelsverket: Gluten

Kupper, C. (2005) Dietary guidelines and implementation for celiac disease. Gastroenterology, Volume 128, Issue 4, Supplement 1, April 2005, Pages S121-S127. Länk

Nationellt vårdprogram för celiaki. Länk

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

Kommentera >>

Lämna ett svar

Tack för din kommentar!


Prenumerera på våra nyhetsbrev