Celiaki, hos vuxna

BAKGRUND
 

• Celiaki innebär livslÃ¥ng intolerans mot gluten i den dagliga kosten.
   
• Den har en prevalens kring 1 % i t ex Europa och USA. Celiaki har ökat hos svenska ungdomar till 3 %. Prevalensen är den samma hos äldre.
   
• Celiaki är ännu vanligare (10 %) bland nära släktingar.
   
• Celiaki kan debutera i spädÃ¥ldern men kan vara latent och bryta ut när som helst i livet.
   
• Celiaki visar sig som en skada i tunntarmens slemhinna eller som kliande hudblÃ¥sor (dermatitis herpetiformis, DH).
  
  

Orsaker

Celiaki är en autoimmun reaktion riktad mot enzymet transglutaminas (tTG). Den utlöses av gluten i vete och motsvarande prolaminer i råg och korn och drabbar personer med genetiska förutsättningar. Resultatet är en inflammerad tunntarmsslemhinna, vanligen utan synliga villi.


 

SYMTOM
 

• De vanligaste besvären hos obehandlade vuxna är trötthet, dysfori och olika typer av mag-tarmsymtom inkl dyspepsi.
   
• Det förekommer ocksÃ¥ akuta insjuknanden med envis diarré.
   
• Celiaki kan ge pÃ¥verkan pÃ¥ vitt skilda organ i form av anemi, infertilitet, osteoporos, klÃ¥da och ataxi.
  
  
  

KLINISKA FYND
 

• De kliniska fynden är ospecifika och mindre utslagsgivande än en noggrann anamnes om hereditet, oförklarliga tarmbesvär och näringsbrister.
   
• Tarmbesvär upptill 24 timmar efter 3 dl mjölk talar för samtidig laktosintolerans.
   
• Upplevda besvär av pasta och annan mjölrik mat är inget tecken pÃ¥ celiaki. Det kan hellre tyda pÃ¥ 'non-coeliac gluten sensitivity'.
   
• Undervikt eller kortvuxenhet ses numera sällan vid obehandlad celiaki.
   
• Celiaki ses ofta (5 %) tillsammans med tyreoidearubbningar, diabetes typ 1, Sjögrens syndrom och Mb Down.
  
  
  

DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

• Funktionell tarmrubbning (IBS)
• Laktosintolerans
• Pancreasinsufficiens
• Mikrokopisk kolit
  
  
  

UTREDNING
 

Vid misstanke om celiaki görs följande utredning inför tunntarmsbiopsi:
 

• IgA-transglutaminas(tTG)-antikroppar i serum tillsammans med IgA i serum.
• Blodstatus
• S-ferritin
• P-homocystein

Det är ett konstfel att starta kostbehandling ’på försök’ innan utredning slutförts.

 

Säkerställd diagnos

Inga prover garanterar säker diagnos. Gliadin-antikroppar är ökända för en hög andel falskt positiva svar. IgA-brist är en serologisk felkälla.

Diagnosen baseras på biopsier från bulben och duodenum descendens. En patient med HLA-DQ2 och HLA-DQ8 och som uppvisar 10-gånger förhöjd nivå av
IgA-tTG-antikroppar i serum och har med stor sannolikhet celiaki. Diagnosen säkerställs vid normalisering av serologin och tarmförändringarna, som vanligen sker inom 6-12 månader.


 

BEHANDLING
 

Celiaki behandlas med en glutenfri kost livet ut efter kontakt med dietist. Livsmedel lämpliga för glutenintoleranta får märkas med särskild symbol. Havre ingår numera i den glutenfria kosten, som ofta är vitaminfattig. Ett tillskott med B-vitaminerna folsyra, B-6 och B-12 är därför motiverat.

Ekonomiskt stöd till vuxna med celiaki uppvisar regionala olikheter.


 

UPPFÖLJNING
 

Den initiala uppföljningen syftar till att säkerställa diagnosen och att tillse att förbättring skett efter inledd kostbehandling. I takt med läkningen av tarmskadan sker normalisering av bentätheten (BMD). Den höga förekomsten av ett metaboliskt syndrom är en riskfaktor på sikt.

Vid oklarheter ska gastroenterolog konsulteras. Den fortsatta uppföljningen måste anpassas efter behovet.

Efter konstaterad läkning av tarmskadan uppkommer ofta frågan om tarmen är fortsatt läkt och om kosten är tillräckligt glutenfri. En möjlighet till egen serologisk monitorering av behandlingen via apotek kommer att bli verklighet under 2020.

Livet som glutenintolerant underlättas av ett medlemskap i Svenska Celiakiförbundet (www.celiaki.se).


 

Referenser
 

Länk till svenska riktlinjer för celiaki hos vuxna, www.svenskgastroenterologi.se

Tortora R et al., Metabolic syndrome in patients with coeliac disease on
a gluten-free diet. Aliment Pharmacol Ther 2015; 41: 352–359. Myléus A, Ivarsson A, Webb C et al Celiac disease revealed in 3% of Swedish 12-year-olds born during the epidemic. J Ped Gastroent Nutr 2009,49.170-176. Länk

Livsmedelsverket www.slv.se

A, Sapone A et al. Spectrum of gluten-related disorders: consensus on new nomenclature and classification. BMC Medicine 2012, 10:13. Länk

Vilppula A et al. Increasing prevalence and high incidence of coeliac coeliac disease in elderly. BMC Gastroenterology 2009,9:49. Länk

Hallert C, Svensson M, Tholstrup J, Hultberg B. B vitamins improve health in patients with coeliac disease living on a gluten-free diet. Aliment Pharmacol Ther 2009;29:811-16. Länk