Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.

Campylobacter, Shigella, Yersinia

FÖRFATTARE

Med dr, överläkare Carl-Johan Fraenkel, Infektionskliniken/Skånes universitetssjukhus, och vårdhygien

GRANSKARE

Professor Lars Hagberg, Infektion/Göteborgs Universitet

UPPDATERAD

2022-10-16

SPECIALITET
INFORMATION
INNEHÅLL

BAKGRUND

 

I Sverige diagnostiseras årligen 5000-10 000 fall av campylobacterios (cirka 50 % utlandssmitta), 200-500 fall av shigellos (cirka 80 % utlandssmitta) och 20o-300 fall av yersinios (cirka 30 % utlandssmitta, vid inhemsk smitta drabbas framför allt barn).


 

CAMPYLOBACTER

 

Campylobacter jejuni är vid sidan av C. difficile den vanligaste bakteriella tarmpatogenen i Sverige. Bakterien förekommer hos både djur (framför allt fjäderfä) och människor och överförs vanligen via livsmedel, t ex kyckling. Flera stora vattenburna utbrott har också rapporterats. Person till person-smitta är ovanligt. Smitta ses i Sverige framförallt under sensommaren. 


Symtom

Inkubationstid 2-5 dygn. Varierande sjukdomsbild, voluminösa, vattniga diarréer eller kolit med blodig avföring, feber och tenesmer. Sällsynt sepsis. Reaktiv artrit i 2-3 %. Ibland dominerar buksmärtor och sjukdomsbilden kan hos yngre likna appendicit. Symtomen förbättras spontant och sjukdomsdurationen är vanligen cirka 1-2 veckor. Kan i sällsynta fall utlösa Guillain-Barré syndrom.

 

Diagnostik
 

  • Avföringsprov med PCR och/eller odling.
     
  • Om hög feber och allmänpåverkan även blododling x 2 och urinodling.
     
  • Odling från ev fokala infektioner.
     
  • Serologi vid t ex misstänkt reaktiv artrit, om odling är negativ.

 

 

Behandling

Vätskebehandling enligt sedvanliga principer.

Antibiotika har marginell effekt. Behandling övervägs endast vid svåra/långvariga diarrétillstånd eller septisk sjukdom. Azitromycin 500 mg x 1 p.o. i 3 dygn alternativt Erytromycin 500 mg x 2 p.o. i 5-7 dagar (vid sepsis är intravenös behandling vanligen indicerat initialt).

Begär resistensbestämning om behandling är aktuellt, resistensen ökar i vissa delar av världen!


Uppföljning
 

  • Smittbärartid vanligen 2-4 veckor.
     
  • Anmäl enligt smittskyddslagen, senast dagen efter diagnos (infektion med Campylobacter räknas som allmänfarlig sjukdom).
     
  • Ge förhållningsregler enligt Smittskyddsbladet (patientinformation, finns att ladda ner på Smittskyddsläkarföreningens hemsida, länk). Påtala vikten av handhygien!
     
  • Smittspårning enligt Smittskyddsbladet (läkarinformation, finns att ladda ner på Smittskyddsläkarföreningens hemsida, länk).
     
  • Som regel ingen kontrollodling.

 

 

 

SHIGELLA

 

Shigella förekommer i 4 serotyper. S. flexneri och S. sonnei ses vanligen i Sverige (men framför allt som utlandssmitta), mer sällan S. dysenteriae och S. boydii. Bakterien är strikt humanpatogen och smitta sker framför allt via förorenade grönsaker. Eftersom infektionsdosen, d v s det antal bakterier som krävs för att framkalla sjukdom, är mycket låg ökar risken för person till person smitta.


Symtom

Inkubationstid 1-3 dygn. Sjukdomsgraden varierar. Ofta dysenteri med blodig diarré, feber, tenesmer, buksmärtor. Ibland betydligt mildare sjukdom med vattning diarré. Sepsis är mycket ovanligt. Symptomduration vanligen cirka en vecka. Reaktiv artrit i 2-3 %.


Diagnostik
 

  • Avföringsodling med PCR och/eller odling.
     
  • Om hög feber och allmänpåverkan även blododling x 2 och urinodling.
     
  • Odling från ev fokala infektioner.

 

 

Behandling

Vätskebehandling enligt sedvanliga principer.

Antibiotika har god effekt på symtom och smittbärarskap. De flesta symptomatiska patienter erbjuds antibiotika, men behandling är inte nödvändlig vid milda eller inga symtom. Indikationen för antibiotikabehadling är kvarstående tydliga symtom vid odlingssvar, risk för komplikationer och risk för vidare smittspridning. Ciprofloxacin 500 mg x 2 p.o. i 3 dygn. Vid mildare fall är Ciprofloxacin i singeldos ofta tillräckligt.

Ökande resistensutveckling, begär alltid resistensbestämning! Vid kinolonresistens är Azitromycin 500 mg x 1 i 3 dygn ett alternativ men ökad resistensutveckling ses även med detta läkemedel.


Uppföljning
 

  • Smittbärartid vanligen 2-4 veckor.
     
  • Anmäl enligt smittskyddslagen, senast dagen efter diagnos (infektion med Shigella räknas som allmänfarlig sjukdom).
     
  • Ge förhållningsregler enligt Smittskyddsbladet (patientinformation, finns att ladda ner på Smittskyddsläkarföreningens hemsida, länk). Påtala vikten av handhygien!
     
  • Smittspårning enligt Smittskyddsbladet (läkarinformation, finns att ladda ner på Smittskyddsläkarföreningens hemsida. länk).
     
  • Personer med shigellainfektion och som arbetar inom riskyrken (yrkesmässig hantering av oförpackade livsmedel samt yrkesmässig vård av spädbarn eller patienter med kraftigt nedsatt immunförsvar) ska lämna minst ett negativt fecesprov innan återgång till arbete förutsatt att patienten fullföljt en antibiotikabehandling med preparat som bakterien efter resistensbestämning visat känslighet för.

    Utan adekvat antibiotikabehandling krävs tre negativa fecesprover i följd och högst ett prov per dag. Provtagning påbörjas tidigast en vecka efter avslutad antibiotikabehandling. Om möjligt bör omplacering ske, i annat fall avstängs patienten och får smittbärarpenning. Även förskolebarn ska vara avstängda tills negativt fecesprov enligt ovan.

 

 

 

YERSINIA ENTEROCOLITICA

 

Yersinios är en zoonos som kan spridas mellan djur och människor, vanligen via livsmedel och framför allt svinkött.


Symtom

Inkubationstid 3-7 dygn. Småbarn får oftast en enterokolit med feber, diarré, som kan vara blodtillblandad, och buksmärtor. Lite större barn och ungdomar klagar ofta över smärta och ömhet till höger i nedre delen av buken, liknande symtomen vid akut appendicit. Symtomen är övergående men ibland långdragna, med en duration mellan 2-3 veckor.

Hos vuxna lindriga diarrébesvär men reaktiva manifestationer såsom artrit (10-30 %) och erythema nodosum. Ibland långdragna diarrébesvär (OBS! differentialdiagnos IBD). Sepsis ses hos patienter med svåra underliggande sjukdomar.
 

Bild erythema nodosum - Länk till www.dermis.net


Diagnostik
 

  • Avföringsprov med PCR och/eller odling.
     
  • Om hög feber och allmänpåverkan även blododling x 2 och urinodling.
     
  • Odling från ev fokala infektioner.
     
  • Serologi vid t ex misstänkt reaktiv artrit, om odling är negativ.

 

 

Behandling

Vätskebehandling enligt sedvanliga principer.

Antibiotika har marginell effekt. Behandling övervägs endast vid svåra diarrétillstånd eller septisk sjukdom. Ciprofloxacin 500 mg x 2 i 10 dagar, alternativt doxycyklin 100 mg x 1 p.o. i 10 dagar. Begär resistensbestämning!

Antibiotika påverkar ej förloppet vid reaktiv artrit, som istället behandlas med NSAID och ev lokala steroider.


Uppföljning
 

  • Ovanligt med smittbärartid längre än 4 veckor.
     
  • Anmäl enligt smittskyddslagen, senast dagen efter diagnos Ge förhållningsregler enligt Smittskyddsbladet (patientinformation, finns att ladda ner på Smittskyddsläkarföreningens hemsida, länk). Påtala vikten av handhygien!
     
  • Smittspårning enligt Smittskyddsbladet (läkarinformation, finns att ladda ner på Smittskyddsläkarföreningens hemsida, länk).
     
  • Som regel ingen kontrollodling.

 

 

 

DIFFERENTIALDIAGNOSTIK

 


Se även behandlingsöversikt - Akut artrit, differentialdiagnoser


Länkar

Smittskydd Stockholm har en hemsida med anmälningsblanketter, smittskyddsblad med läkarinformation och patientinformation för diagnoser i smittskyddslagen samt allmänna råd vid tarmsmitta:
 

Smittskydd Stockholm (Campylobacter)

Smittskyddsblad - Campylobacter

Smittskydd Stockholm (Shigella)

Smittskyddsblad - Shigella

Smittskydd Stockholm (Yersinia)

Smittskyddsblad - Yersinia


 

ICD-10

Shigellos, ospecificerad A03.9
Enterit orsakad av Yersinia enterocolitica A04.6
Enterit orsakad av Campylobacter A04.5

 

Sjukskrivning

Länk till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:

A04 Andra bakteriella tarminfektioner


Referenser

White AE, Ciampa N, Chen Y, et al. Characteristics of Campylobacter and Salmonella Infections and Acute Gastroenteritis in Older Adults in Australia, Canada, and the United States. Clin Infect Dis 2019;69(9):1545-52. Länk

Ternhag A, Asikainen T, Giesecke J, et al. A meta-analysis on the effects of antibiotic treatment on duration of symptoms caused by infection with Campylobacter species. Clin Infect Dis 2007;44(5):696-700. Länk

Kotloff KL, Riddle MS, Platts-Mills JA, et al. Shigellosis. Lancet 2018;391(10122):801-12. Länk

Ostroff SM, Kapperud G, Lassen J, et al. Clinical features of sporadic Yersinia enterocolitica infections in Norway. J Infect Dis 1992;166(4):812-7. Länk

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

E-posta synpunkter till författaren info@internetmedicin.se

Prenumerera på våra nyhetsbrev