Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.
Vissa delar av vår nya webbplats är fortfarande under färdigställande och beräknas vara klart inom kort, vi ber om ert tålamod med eventuella störningar.
Vill du komma i kontakt med oss kan du maila till hej@internetmedicin.se.

Campylobacter, Shigella, Yersinia

FÖRFATTARE

Docent Bo Svenungsson, Smittskydd Stockholm/

GRANSKARE

Professor Lars Hagberg, Infektion/Göteborgs Universitet

UPPDATERAD

2020-10-28

SPECIALITET
INFORMATION
INNEHÅLL




BAKGRUND
 

I Sverige diagnostiseras årligen 7000-10 000 fall av campylobacterios (cirka 50 % utlandssmitta), 200-600 fall av shigellos (cirka 80 % utlandssmitta) och 250-350 fall av yersinios (cirka 30 % utlandssmitta, vid inhemsk smitta drabbas framför allt barn).


 

CAMPYLOBACTER
 

Campylobacter jejuni är vid sidan av C. difficile den vanligaste bakteriella tarmpatogenen i Sverige. Bakterien förekommer hos både djur (framför allt fjäderfä) och människor och överförs vanligen via livsmedel, t ex kyckling. Flera stora vattenburna utbrott har också rapporterats.


Symtom

Inkubationstid 2-5 dygn. Varierande sjukdomsbild, voluminösa, vattniga diarréer eller kolit med blodig avföring, feber och tenesmer. Sällsynt sepsis. Reaktiv artrit i 2-3 %. Kan i sällsynta fall utlösa Guillain-Barré syndrom.

 

Diagnostik
 

  • Fecesodling x 2-3. PCR-baserad diagnostik, följt av fecesodling vid positivt resultat för patogener, har införts som primärdiagnostik på många laboratorier och kommer sannolikt att bli det rutinmässiga förstahandsvalet i en nära framtid.
     
  • Om hög feber och allmänpåverkan även blododling x 2 och urinodling
     
  • Odling från ev fokala infektioner
     
  • Serologi vid t ex misstänkt reaktiv artrit, om odling är negativ

Behandling

Vätskebehandling enligt sedvanliga principer.

Antibiotika har marginell effekt. Behandling övervägs endast vid svåra/långvariga diarrétillstånd eller septisk sjukdom. Azitromycin 500 mg x 1 p.o. i 3 dygn alternativt erytromycin 500 mg x 2 p.o i 5-7 dagar (vid sepsis är intravenös behandling vanligen indicerat initialt). Begär resistensbestämning!


Uppföljning
 

  • Smittbärartid vanligen 2-4 veckor
     
  • Anmäl enligt smittskyddslagen, senast dagen efter diagnos (infektion med Campylobacter räknas som allmänfarlig sjukdom)
     
  • Ge förhållningsregler enligt Smittskyddsbladet (patientinformation, finns att ladda ner på Smittskyddsläkarföreningens hemsida). Påtala vikten av handhygien!
     
  • Smittspårning enligt Smittskyddsbladet (läkarinformation, finns att ladda ner på Smittskyddsläkarföreningens hemsida).
     
  • Som regel ingen kontrollodling


SHIGELLA
 

Shigella förekommer i 4 serotyper. S. flexneri och S. sonnei ses vanligen i Sverige (men framför allt som utlandssmitta), mer sällan S. dysenteriae och S. boydii. Bakterien är strikt humanpatogen och smitta sker framför allt via förorenade grönsaker. Eftersom infektionsdosen, d v s det antal bakterier som krävs för att framkalla sjukdom, är mycket låg ökar risken för person till person smitta.


Symtom

Inkubationstid 1-3 dygn. Ofta blodig diarré, feber, tenesmer, buksmärtor, men sjukdomsbilden varierar. Sepsis är mycket ovanligt. Reaktiv artrit i 2-3 %.


Diagnostik
 

  • Fecesodling x 2-3. PCR-baserad diagnostik, följt av fecesodling vid positivt resultat för patogener, har införts som primärdiagnostik på många laboratorier och kommer sannolikt att bli det rutinmässiga förstahandsvalet i en nära framtid.
     
  • Om hög feber och allmänpåverkan även blododling x 2 och urinodling
     
  • Odling från ev fokala infektioner

Behandling

Vätskebehandling enligt sedvanliga principer.

Antibiotika har god effekt på symtom och smittbärarskap. Ciprofloxacin 500 mg x 2 p.o i 3 dygn. Vid milda fall är ciprofloxacin i singeldos ofta tillräckligt.
Dock ökande resistensutveckling! Begär alltid resistensbestämning! Vid kinolonresistens är azitromycin 500 mg x 1 i 3 dygn ett alternativ men ökad resistensutveckling ses även med detta läkemedel.


Uppföljning
 

  • Smittbärartid vanligen 2-4 veckor
     
  • Anmäl enligt smittskyddslagen, senast dagen efter diagnos (infektion med Shigella räknas som allmänfarlig sjukdom).
     
  • Ge förhållningsregler enligt Smittskyddsbladet (patientinformation, finns att ladda ner på Smittskyddsläkarföreningens hemsida). Påtala vikten av handhygien!
     
  • Smittspårning enligt Smittskyddsbladet (läkarinformation, finns att ladda ner på Smittskyddsläkarföreningens hemsida).
     
  • Personer med shigellainfektion och som arbetar inom riskyrken (yrkesmässig hantering av oförpackade livsmedel samt yrkesmässig vård av spädbarn eller patienter med kraftigt nedsatt immunförsvar) ska lämna minst ett negativt fecesprov innan återgång till arbete förutsatt att patienten fullföljt en antibiotikabehandling med preparat som bakterien efter resistensbestämning visat känslighet för.

    Utan adekvat antibiotikabehandling krävs tre negativa fecesprover i följd och högst ett prov per dag. Provtagning påbörjas tidigast en vecka efter avslutad antibiotikabehandling. Om möjligt bör omplacering ske, i annat fall avstängs patienten och får smittbärarpenning. Även förskolebarn ska vara avstängda tills negativt fecesprov enligt ovan.


YERSINIA ENTEROCOLITICA
 

Yersinios är en zoonos som kan spridas mellan djur och människor, vanligen via livsmedel och framför allt svinkött.


Symtom

Inkubationstid 3-7 dygn. Småbarn får oftast en enterokolit med feber, diarré, som kan vara blodtillblandad, och buksmärtor. Lite större barn och ungdomar klagar ofta över smärta och ömhet till höger i nedre delen av buken, liknande symtomen vid akut appendicit.

Hos vuxna lindriga diarrébesvär men reaktiva manifestationer såsom artrit (10-30 %), erythema nodosum. Ibland långdragna diarrébesvär (OBS! differentialdiagnos IBD). Sepsis ses hos patienter med svåra underliggande sjukdomar.
 

Bild erythema nodosum - Länk till www.dermis.net


Diagnostik
 

  • Fecesodling x 2-3. PCR-baserad diagnostik, följt av fecesodling vid positivt resultat för patogener, har införts som primärdiagnostik på många laboratorier och kommer sannolikt att bli det rutinmässiga förstahandsvalet i en nära framtid.
     
  • Om hög feber och allmänpåverkan även blododling x 2 och urinodling
     
  • Odling från ev fokala infektioner
     
  • Serologi vid t ex misstänkt reaktiv artrit, om odling är negativ

Behandling

Vätskebehandling enligt sedvanliga principer.

Antibiotika har marginell effekt. Behandling övervägs endast vid svåra diarrétillstånd eller septisk sjukdom. Ciprofloxacin 500 mg x 2 i 10 dagar, alternativt doxycyklin 100 mg x 1 p.o i 10 dagar. Begär resistensbestämning!

Antibiotika påverkar ej förloppet vid reaktiv artrit, som istället behandlas med NSAID och ev lokala steroider.


Uppföljning
 

  • Ovanligt med smittbärartid längre än 4 veckor.
     
  • Anmäl enligt smittskyddslagen, senast dagen efter diagnos Ge förhållningsregler enligt Smittskyddsbladet (patientinformation, finns att ladda ner på Smittskyddsläkarföreningens hemsida). Påtala vikten av handhygien!
     
  • Smittspårning enligt Smittskyddsbladet (läkarinformation, finns att ladda ner på Smittskyddsläkarföreningens hemsida).
     
  • Som regel ingen kontrollodling.


DIFFERENTIALDIAGNOSTIK
 

Se även översikt: Akut artrit, differentialdiagnoser


Länkar
 

Smittskydd Stockholm har en hemsida med anmälningsblanketter, smittskyddsblad med läkarinformation och patientinformation för diagnoser i smittskyddslagen samt allmänna råd vid tarmsmitta:
 

Smittskydd Stockholm (Campylobacter)

Smittskyddsblad - Campylobacter

Smittskydd Stockholm (Shigella)

Smittskyddsblad - Shigella

Smittskydd Stockholm (Yersinia)

Smittskyddsblad - Yersinia


ICD-10

Shigellos, ospecificerad A03.9
Enterit orsakad av Yersinia enterocolitica A04.6
Enterit orsakad av Campylobacter A04.5

 

Sjukskrivning

Länk till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:

A04 Andra bakteriella tarminfektioner


Referenser

Kaakoush NO et al. Global epidemiology of campylobacter infection. Clin Microbiol Rev 2015;28:687-720. Länk

Kotloff KL, Riddle MS, Platts-Mills, et al. Shigellosis. Lancet. 2018;391:801-812. Länk

Huovinen E, et al. Symptoms and sources of Yersinia enterocolitica-infection: s case-control study. BMC Infect Dis 2010;10:1-9. Länk

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

Kommentera >>

Lämna ett svar

Tack för din kommentar!


Prenumerera på våra nyhetsbrev