Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.
Vissa delar av vår nya webbplats är fortfarande under färdigställande och beräknas vara klart inom kort, vi ber om ert tålamod med eventuella störningar.
Vill du komma i kontakt med oss kan du maila till hej@internetmedicin.se.

Analfissur

FÖRFATTARE

Professor, överläkare Wilhelm Graf, Kirurgiska kliniken/Akademiska sjukhuset

Docent Thomas Ihre, Kirurgi/Stockholm

GRANSKARE

Professor Joar Svanvik, Kirurgiska kliniken/Universitetssjukhuset i Linköping

UPPDATERAD

2018-10-28

SPECIALITET
INFORMATION
INNEHÅLL


BAKGRUND
 

Med analfissur menas en linjär defekt i den hudklädda delen av analkanalens längdriktning.

90 % av analfissurerna sitter rakt bakåt och omfattar analkanalens mest distala 2-3 cm. Vid kronisk inflammation leder tillståndet ofta till att en ödematös hudflik, portvaktstagg, bildas distalt i fissuren.

Analfissurer uppstår sannolikt genom "trauma" från fekalier. Obstipation är den vanligaste orsaken till att man får en bristning av slemhinnan. Dessa rifter brukar spontanläka men kan ibland ge upphov till en analfissur.

Ytterligare en anledning till analfisssur kan vara sexuell anal penetration. En orsak som kan finnas hos både män och kvinnor.
 

Analfissur.gif




SYMTOM
 

  • Smärta – skärande, molande i samband med defekation
  • Blödning – ljusröd, ibland droppande
  • Fekalom – orsakas av ovilja att tömma tarmen p g a befarad smärta

Smärtan leder till en ökad muskeltonus - spasm, som underhåller analfissuren och försvårar spontanläkning.


 

UTREDNING
 

  • Anamnes – defekationssmärta, blödning, ovilja till tarmtömning
  • Inspektion – ofta kan portvaktstagg ses rakt bakåt. Om man försiktigt håller isär anus kan fissuren ofta ses.
  • Palpation – efter ordentlig smärtstillning (förslagsvis med lidokainsalva) av analkanalen palperas ett avbrott rakt bakåt i den jämna ytan av analkanalens slemhinna ca 1-2 cm innanför analöppningen
  • Proktoskopi – måste ibland göras i narkos
  • Provexcision – särskild viktigt vid kroniska fissurer (ofta med vallartade kanter) för att utesluta cancer


DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

  • Analcancer – skivepitelcancer kan debutera som analfissur
  • Mb Crohn – har ofta fissurer, ibland multipla, ofta ej rakt bakåt
  • Syfilis – såren kan likna analfissur
  • AIDS-relaterade sjukdomar – kan ge analfissurer


BEHANDLING
 

  • Spontanläkning
  • Avföringsmjukgörare – fibertillskott eller bulkmedel
  • Varma sittbad – kan lindra smärtan
  • Smärtstillning – t ex lidokain-salva i kombination med peroral analgetika som paracetamol.
     
  • Nitropreparat - viss symtomlindring har också redovisats efter lokalbehandling med glycerylnitrat eller nitroglycerinsalva. Biverkning främst i form av huvudvärk är ofta en dosbegränsande faktor.
     
  • Diltiazem-salva - har likvärdig effekt som nitroglycerin men ofta mindre biverkningar.
     
  • Botulinumtoxininjektion - vid kronisk fissur har injektion lokalt med botulinumtoxin visats kunna leda till läkning av fissuren.
     
  • Operation – om ovanstående ej fungerat kan antingen subkutan lateral sfinkterotomi eller sfinkterotomi med fissurektomi utföras. Kontroll skall göras 4 veckor efter operationen. (Tidigare gjordes en uttänjning av analkanalens muskulatur i narkos - en dilation forcée för att minska tonus i muskulaturen och möjliggöra läkning. Denna metod har man frångått p g a risken för bestående muskelskada.) Ytterligare operation som har använts är att excidera fissuren och täcka defekten med en lite hudlambå.


ICD-10

Akut analfissur K60.0
Kronisk analfissur K60.1
Analfissur, ospecificerad K60.2

 

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

Kommentera >>

Lämna ett svar

Tack för din kommentar!


Prenumerera på våra nyhetsbrev