Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.

Glukokortikoidresistens, primär generaliserad

FÖRFATTARE

Professor Sigbritt Werner, Kliniken för Endokrinologi, Metabolism & Diabetes/Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

GRANSKARE

Docent Bengt Göran Hansson, Medicinkliniken/Hallands sjukhus, Halmstad

UPPDATERAD

2018-01-13

SPECIALITET
INNEHÅLL

BAKGRUND
 

Patogenes, tecken och symptom

Detta ovanliga medfödda syndrom beror på kroppscellernas minskade känslighet för kortisol. Patienterna korrigerar defekten via kroniskt ökad insöndring av CRH, ACTH och kortisol varför biverkningar uppstår från överproduktionen av mineralkortikoider (hypertoni, hypokalemisk alkalos) och hos kvinnor biverkan av ökade androgener (hirsutism, manligt håravfall, acne och menstruationsrubbningar). Hos en ung pojke medförde hyperandrogenismen för tidig pubertet. Den vanligt förekommande tröttheten hos patienter med kortisolresistens tros bero på att patienterna har en relativ kortisolbrist. Patienterna saknar cushingstigmata.


 

DIAGNOSTIK
 

Diagnosen ställs genom dexametasonhämningstest; 1 mg dexametason kl. 23 per os förmår inte hämma serumkortisol 8-10 timmar därefter till < 50 mmol/l.

Syndromet beskrevs första gången av AC Vingerhoeds 1976. Det ärvs autosomalt recessivt eller dominant. Fram till 2013 hade 14 olika mutationer påvisats hos 14 patienter med syndromet. En mutation låg i DNA-bindande delen, de övriga i ligandbindande delen. Eftersom hundratals patienter med syndromet redan studerats med avseende på mutationer i glukokortikoidreceptorn är det troligt att kortisolresistensen oftare beror på mutationer i de koaktivatorer som omger kortisol-receptorkomplexet.

 

Differentialdiagnos

Det kan vara svårt att skilja mellan Morbus Cushing (ACTH-producerande hypofysadenom) som ännu inte medfört makroskopiska Cushingstigmata och glukokortikoidresistens (se faktaruta).


Faktaruta 1. Undersökningar för att skilja på Morbus Cushing och generaliserad glukokortikoidresistens

Icke diskriminerandeMorbus CushingGeneraliserad glukokortikoidresistens
Midnattkortisol
Högdos dexametason
CRH-test
ACTH-testNormal/↑Normal/↑
Urinkortisol
DiskriminerandeMorbus CushingGeneraliserad glukokortikoidresistens
DygnsrytmFinns ejFinns på en förhöjd nivå
BenmineraltäthetNormal/↑
TRH-testInget TSH svarNormalt TSH svar




 

BEHANDLING
 

Terapin skall riktas mot patientens tecken och symptom. En låg dos långverkande dexametason kring midnatt (1 mg) kan hämma den ACTH-stimulerade ökningen av mineralkortikoider och androgener så att blodtryck och kalium inom kort normaliseras. Detta sker inom veckor och dexametasondosen kan minskas för att behålla normaliseringen (till 0,5 mg-0,25 mg). Hirsutism och acne minskar först efter 4-6 månader.

Hypertonin kan också behandlas med aldosteronantagonister som också är antiandrogena och kaliumsparande. När en individ diagnostiserats med generaliserat kongenital glukokortikoidresistens är det viktigt att utesluta respektive stadfästa syndromet med ett dexametasontest hos familjemedlemmar.

 

Sekundär glukokortikoidresistens vid andra sjukdomar

Sekundär kortisolresistens, då patienten inte längre svarar på höga doser exogena glukokortikoider, har rapporterats vid ektopiskt ACTH-syndrom, Nelsons syndrom, hematologiska maligniteter, depression, astma, reumatoid artrit, autoimmun hepatit, inflammatorisk tarmsjukdom och AIDS.


 

ICD-10

Andra specificerade adrenogenitala rubbningar E25.8

 

Referenser

Charmandari E, Kino T, Chrousos GP. Primary generalized familial and sporadic glucocorticoid resistance (Chrousos syndrome) and hypersensitivity. Endocr Dev 2013; 24: 67-85. Länk

Charmandari E, Kino T. Chrousos syndrome: a seminal report, a phylogenetic enigma and the clinical implications of glucocorticoid signaling changes. Eur J Clin Invest 2010; 40: 932-942. Länk

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

Kommentera >>

Lämna ett svar

Tack för din kommentar!


Prenumerera på våra nyhetsbrev