Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.

HbA1c

FÖRFATTARE

ST-läkare Sara Ek, Avdelningen för Klinisk kemi och transfusionsmedicin/Länssjukhuset Kalmar

GRANSKARE

Svensk förening för Klinisk Kemi (SFKK), /http://www.kliniskkemi.org/

UPPDATERAD

2020-11-29

SPECIALITET
INNEHÅLL




BAKGRUND
 

Hemoglobin A1c (HbA1c) korrelerar väl med risken att utveckla diabeteskomplikationer. Intensiv glukossänkande behandling med målvärde för HbA1c i den nivå som ses hos icke-diabetiker har visats korrelera med en minskad risk för mikro- och makrovaskulära komplikationer hos typ 2 diabetiker. Samtidigt har man sett att ju lägre HbA1c desto högre är risken för behandlingskrävande hypoglykemier hos diabetiker. Sedan januari 2014 används även HbA1c för diagnostik av typ 2 diabetes i Sverige.

HbA1c definieras (IFCC) som den andel av hemoglobin som har glukos bundet till β-kedjans N-terminala aminogrupp (valin). HbA1c bildas genom en icke-enzymatisk reaktion där glukos binder irreversibelt till hemoglobin A, så kallad glykering. Graden av glykering beror på glukoskoncentrationen i blodet. HbA1c speglar de senaste 2–3 månadernas genomsnittliga koncentration av glukos i blodet, där 50 % av HbA1c bestäms av glukoskoncentrationen den senaste månaden. Eftersom glykeringen pågår under erytrocytens hela livslängd har kortvariga förändringar av glukoskoncentrationen i blodet liten inverkan på HbA1c. Däremot påverkas mängden HbA1c av faktorer som förändrar erytrocyternas livslängd eller hemoglobinets förmåga att bli glykerat.

Det finns flera olika metoder för att mäta HbA1c. En del laboratorier använder sig av metoder, som exempelvis jonbyteskromatografi (HPLC), eller kapillärelektrofores, där man separerar provets olika komponenter genom att utnyttja laddningsskillnaden hos olika molekyler. Dessa metoder kan ofta påvisa närvaro av de vanligaste hemoglobinvarianterna. Andra laboratorier använder sig av immunokemiska metoder där antikroppar binder till en epitop på HbA1c-molekylen och skapar ett antigen-antikroppskomplex som kan mätas. Till skillnad från HPLC och kapillärelektrofores kan de immunkemiska metoderna inte påvisa hemoglobinvarianter. För patientnära analyserande av HbA1c används metoder som exempelvis boronat-affinitetstest eller immunokemi.

Analyskvaliteten för HbA1c i Sverige är god: ett HbA1c-resultat på 53 mmol/mol som skickas till ett annat laboratorium i Sverige för kontrollmätning varierar som mest med ±4 mmol/mol.

I USA är det nu standard att benämna analysen A1C.

 

INDIKATIONER
 

  • För uppföljning av behandlingseffekt hos patienter med diabetes mellitus.
     
  • HbA1c kan användas som kompletterande analys vid diagnostik av typ 2 diabetes hos icke-gravida vuxna (≥ 20 år).
     
  • HbA1c ska inte användas vid kort sjukdomsduration eller vid misstanke om hyperglykemisymtom. Då ska glukosbaserad diagnostik användas.



TOLKNING
 

Faktorer som påverkar och relevanta felkällor
 

  • Glukoskoncentrationen i blodet.
     
  • Erytrocytens livslängd. Tillstånd med förändrad livslängd hos erytrocyten kan därför påverka analysresultatet. Vid tillstånd som förlänger erytrocytens livslängd, t ex järnbristanemi, kan falskt förhöjda värden av HbA1c ses eftersom det då finns fler äldre erytrocyter i blodbanan som exponerats för glukos under längre tid. Tillstånd som förkortar erytrocytens livslängd, t ex akut blödning, kan ge falskt låga värden.
     
  • Förekomst av hemoglobinvarianter kan i olika grad påverka analysresultatet av HbA1c och ge både falskt höga och falskt låga resultat beroende på analysmetod.
     
  • Nyligen genomgången erytrocyttransfusion.


Höga värden
 

Förhöjd koncentration av HbA1c ses vid diabetes mellitus. För diagnos av typ 2 diabetes krävs två uppmätta HbA1c ≥ 48 mmol/mol eller ett HbA1c ≥ 48 mmol/mol i kombination med P-glukos (fastande eller efter glukosbelastning) över diagnostiska gränsvärdet för diabetes. Ett gränsvärde för HbA1c (42-47 mmol/mol) kan tyda på intermediär hyperglykemi, en form av dysglykemi, med ökad risk för diabetesutveckling.

Målvärdet för HbA1c hos patienter med diabetes bör individualiseras med hänsyn till faktorer som samsjuklighet, diabetesduration, ålder samt patientens motivation. I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation för glukoskontroll vid typ 2 diabetes anges målvärde 42–52 mmol/mol hos nydiagnostiserade patienter samt 53–69 mmol/mol för patienter med diabetesduration > 10 år och/eller svårighet att uppnå lägre målvärde p g a hypoglykemier eller biverkningar. Läkemedelsverket rekommenderar inte att man använder sig av målvärden för HbA1c för glukoskontroll hos patienter med svår kronisk sjukdom, kort förväntad överlevnad eller hög ålder.
 


Låga värden

Sänkt koncentration av HbA1c kan ses vid bl a ökad erytrocytomsättning (t ex vid talassemi och hemolytisk anemi) samt vid graviditet p g a fysiologiska förändringar.

 

Referenser

Lilja M, Hellgren M, Jansson S. Diagnos och behandlingsmål vid diabetes typ 2. Läkartidningen 2018;115:EYWX. Länk

Nordin G, Boija EE. Tillsammans skapar vi laboratorieresultat att lita på. Läkartidningen. 2019;116:FHDW. Länk

Equalis. Kvalitetsmål för HbA1c-metoder som används för diagnostik av typ 2 diabetes. Länk

Laurells klinisk kemi i praktisk medicin, 10:e upplagan. Sid 375-7.

Läkemedelsverket. Läkemedelsbehandling för glukoskontroll vid typ 2-diabetes – behandlingsrekommendation. 2017. Länk

Tietz Textbook of Clinical Chemistry and Molecular Diagnostics, 6:e upplagan. Sid 1160-1200.

Campbell L, Pepper T, Shipman K. HbA1c: a review of non-glycaemic variables. J Clin Pathol 2019;72:12–19. Länk

English E, Idris I, Smith G, Dhatariya K, Kilpatrick ES, John WG. The effect of anaemia and abnormalities of erythrocyte indices on HbA1c analysis: a systematic review. Diabetologia. 2015 Jul;58(7):1409-21. Länk
 

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

Kommentera >>

Lämna ett svar

Tack för din kommentar!


Prenumerera på våra nyhetsbrev