Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.
Vissa delar av vår nya webbplats är fortfarande under färdigställande och beräknas vara klart inom kort, vi ber om ert tålamod med eventuella störningar.
Vill du komma i kontakt med oss kan du maila till hej@internetmedicin.se.

Diabetes typ 2, behandling – Frågor & svar

FÖRFATTARE

Docent Stig Attvall, Diabetescentrum/SU/Sahlgrenska Universitetssjukhuset

GRANSKARE

Docent Bengt R. Widgren, Predicare AB/Göteborg

UPPDATERAD

2020-05-17

SPECIALITET
INFORMATION

Patientbroschyr Information till patienter som behandlas med FORXIGA (dapagliflozin) för typ 2-diabetes
INNEHÅLL


Vid vilken nivå på S-kreatinin skall metformin sättas ut?
 

Istället för S-kreatinin räknas eGFR ut (se länk). Vid eGFR under 30 sätts metformin ut.

Vid eGFR 30-45 ges metformin 0,5-1,0 g per dygn. eGFR är ett bättre mått på njurfunktion än S-kreatinin. Numera kan och bör GLP1-analoger eller SGLT2-hämmare sättas in vid terapisvikt på metformin innan insulin ges. Det är en enklare regim än insulin och dessutom undviks då risk för låga blodsocker.

 

Skall patienter med diabetes typ 2 som får behandling med insulin till kvällen ha glukagon utskrivet?


Risken för hypoglykemi/insulinkoma är relativt liten vid diabetes typ 2, eftersom patienterna ofta är insulinresistenta. Dessutom har de flesta ett HbA1c som är i genomsnitt högre än eftersträvansvärd nivå vid typ 1 diabetes.

Druvsocker rekommenderas (lättillgängligt).

Börjar patienten med insulin i flerdos (speciellt 4-dos) och har ett HbA1c kring 60-65 mmol/mol, bör även glukagon utskrivas (gäller särskilt om djupare hypoglykemi förekommit anamnestiskt).

 

Vilka är kontraindikationerna för metformin?
 

  1. eGFR under 30 (se länk för beräkning)
    S-Kreatininvärdet bör kontrolleras regelbundet varje år.
    Dosreduktion bör eftersträvas vid eGFR 30-45 med då 0,5-1,0 g/dag. Metformin sätts ut helt vid eGFR under 30.
     
  2. Alkoholism
     
  3. Leversvikt av betydande grad
     
  4. Hjärtsvikt
     
  5. Hög ålder anges ibland, men det är egentligen kreatininvärdet som styr.
     
  6. Malnutrition
     
  7. Allvarliga kardiovaskulära och respiratoriska sjukdomar med hypoxemi.
     
  8. Vid akuta symtom på metabolisk dekompensation, vid t ex infektion eller gangrän.

Vilka är symtomen vid "laktacidos"?
 

Laktacidos är ett sällsynt, men ofta fatalt tillstånd (50 %).

Metabola komplikationer kan förekomma vid ackumulation av metformin.

Laktacidos skall omedelbart behandlas på sjukhus, i första hand med hemodialys.

Symtomen vid laktacidos är:
 

  • Svaghet
  • Muskelsmärtor
  • Andningssvårigheter
  • Ökad somnolens
  • Ospecifika buksymtom

B12-brist vid behandling med metformin?
 

Vitamin B-12 bör kontrolleras för att upptäcka uppseglande B12-brist. Denna kan ge upphov till nedsatt vibrationssinne (precis som diabetesneuropati).

Kontroll rekommenderas vartannat-vart femte år.

B12-bristen är reversibel.

 

Metformin och röntgenkontrastmedel?
 

Eftersom metformininducerad laktacidos är extremt sällsynt i samband med jodkontrastmedel har Svensk uroradiologisk förenings (SURF) kontrastmedelsgrupp i samarbete med Svensk njurmedicinsk förening och Svensk förening för diabetologi modifierat rekommendationerna avseende utsättning av metformin vid dylika undersökningar.

Eftersom risk för allvarlig kontrastmedelsinducerad njurskada anses föreligga först vid GFR < 45 ml/min, behöver metformin tillfälligt sättas ut först under denna gräns eller om ytterligare icke-renala riskfaktorer än enbart diabetes föreligger. Detta innebär att flertalet metforminbehandlade patienter som ska genomgå undersökning med jodkontrastmedel inte behöver upphöra med behandlingen.

När risk för akut njurskada av andra orsaker än kontrastmedel eller när andra riskfaktorer för laktacidos föreligger i anslutning till undersökning med jodkontrastmedel har i första hand remittenten ansvar för eventuellt utsättande av metforminbehandlingen.

Behandlingen behöver inte i något fall avbrytas vid användning av kontrastmedel för magnetisk resonanstomografi i standarddoser.

 


Poliklinisk insulinbehandling vid typ 2-diabetes?


Poliklinisk inställning av insulinbehandling vid diabetes typ är en bra och kostnadseffektiv metod, även hos äldre patienter.

Inställningen sköts helst av en sjuksköterska som tar emot patienterna på vårdcentralen och ger patienterna råd per telefon.

1. Vid besök 1 informeras patienten och erhåller blodsockermätare med sig hem. Instruktion om att föra dagbok över sina blodsockervärden.

2. Vid besök 2 kontrolleras dagböckerna och patientens egen förvåning/insikt övre sina höga värden ökar ofta motivationen för att pröva behandling med insulin.
Instruktion om injektionsteknik.

3. Insulinbehandling inleds vid besök 3.

4 & 5. Patienten gör ytterligare två besök hos sjuksköterskan. Insulindosen justeras efter egenkontroll/samtal med sköterskan mellan besöken.

En studie på poliklinisk insulinbehandling vid typ 2-diabetes visar att det sammantaget behövs cirka tre timmars information, undervisning och
rådgivning för att patienterna skall känna sig trygga med insulinbehandlingen.
Metoden är kostnadseffektiv.


 

ICD-10

Diabetes mellitus typ 2 utan (uppgift om) komplikationer E11.9

 
Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
E11 Diabetes mellitus typ 2

Behandlingsrekommendation
 

Rekommenderad läkemedelsbehandling enligt Läkemedelsverket


Nationella riktlinjer
 

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvården

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

Kommentera >>

Lämna ett svar

Tack för din kommentar!


Prenumerera på våra nyhetsbrev