Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.

Strömgenomgång (elolycka)

FÖRFATTARE

Elsäkerhetsingenjör Mats Jonsson, Eltrygg Miljö AB/Säter

Överläkare Martin Tondel, Arbets- och miljömedicin/Akademiska Sjukhuset, Uppsala

Elingenjör Magnus Carlsson, Borealis AB/Stenungsund

Electrical Safety Champion Leif Bodin, ABB Power Grids Sweden AB/Västerås

Pensionerad överläkare Anna Blomqvist, /Halmstad

GRANSKARE

Docent Bengt R. Widgren, Predicare AB/Göteborg

UPPDATERAD

2020-06-26

SPECIALITET
INFORMATION
INNEHÅLL




BAKGRUND
 

De medicinska effekterna av en elektrisk strömgenomgång är beroende av flera faktorer. Dels den elektriska strömstyrkan och varaktighet, dels strömmens väg genom kroppen/kroppsdel och dels strömmens frekvens. Strömstyrkan (mäts i ampere, A) påverkas i sin tur dels av den drivande spänningen, dels av kontaktytorna hos den exponerade personen samt av motståndet i de kroppsdelar där strömmen går. Vid så kallade högspänningsolyckor, (> 1000 VAC eller > 1500 VDC), är i regel den drivande spänningen tillräcklig för att driva en så stor ström att skadliga energier överförs under en bråkdel av en sekund.

AC=växelström, DC=likström, V=Volt, A=Ampere

Vid lägre spänningar påverkar kontaktytornas storlek och hudmotståndet i betydande grad strömstyrkan. Vid stora kontaktytor och särskilt om huden är svettig (god elektrisk kontakt) kan spänningar långt under 230 V medföra allvarliga skadeeffekter även vid en relativt kort exponeringstid. Om kontaktytorna är relativt små, som exempel en fingertopp och under torra förhållanden kan övergångsmotståndet vara så stort att det krävs en längre tid, kanske flera sekunder innan skadlig energi överförts.

I bostäder, kontor och mindre industrier där den drivande spänningen är 230 V, blir strömstyrkan i samband med en strömgenomgång högst några hundra milliampere (mA). Härav kommer inte säkringar med märkströmmar på flera ampere att ge något skydd mot strömgenomgång. Jordfelsbrytare med märkutlösningsström om 30 mA, som är vanliga skyddsapparater inom bostäder och byggarbetsplatser, begränsar inte strömmens värde men däremot dess varaktighet och kan därmed minska den energiöverföring som strömgenomgången medför. Begreppet hushållsel bör undvikas då det ger ett falskt intryck att inte vara så farligt.

För spänningar under 50 V medför en strömgenomgång inga skadliga verkningar i normala fall.

Energibegränsande produkter, typ elstängsel för kreatur eller leksaker som normalt ger strömgenomgångar vid användande, är ej att betrakta som farliga vid normalt bruk.

Olika personer kan reagera på olika sätt av en strömgenomgång och man bör alltid uppsöka sjukvård i de fall man känner obehag för att få eventuell skada bedömd.


 

FYSIOLOGI
 

Vävnadsmotståndet har betydelse hur skadorna fördelas vid samma strömstyrka och spänning. Det kan således uppkomma skador på djupet längre ifrån kontaktställena, fastän de ytliga skadorna ter sig obetydliga. Det är därför viktigt att bilda sig en uppfattning om strömmens väg genom kroppen. Växelströmmens frekvens på 50 Hertz (Hz) ligger nära hjärtats egna retledningssystem och kan därmed framkalla ventrikelflimmer (eller förmaksflimmer) i synnerhet om strömmen går från arm till arm även vid spänningar på 230 V [1,2]. Det är däremot liten ökad risk för arytmi ifall EKG är normalt i akutskedet. Strömmen kan även orsaka hjärtmuskelskada till följd av värmeutvecklingen när strömmen passerar hjärtat.

Kramp i andningsmuskulaturen, eller påverkan på andningscentrum, kan särskilt vid högspänningsolyckor kvarstå trots att cirkulationen har kommit igång [2]. Assisterad andning kan därför krävas i akutfasen och det kan också bli nödvändigt med längre tids hjärtlungräddning ifall ventrikelflimret inte kan hävas. Skador på blodkärl kan leda till akut trombotisering av stora och små kärl, men intimaskador kan också disponera för sena tromboser såväl arteriellt som venöst. Skador på de större artärerna ökar risken för aneurysmbildning [1].

Strömmen ger ofta muskelkramper, med förlängd strömexponering som följd (patienten ”fastnar”) och kan leda till skador på muskelfästen och i extrema fall även frakturer. Strömgenomgång och ljusbågolyckor kan ge sekundära fallolyckor med traumaskador inklusive frakturer som följd. Särskilt högspänningsolyckor kan ge djupa brännskador med risk för kompartmentsyndrom. Vid muskelsönderfall med myoglobinstegring finns risk för njurskador. Progressiv cellskada skulle kunna förklara de sena effekter som särskilt ses på nerver efter strömgenomgång [1,2]. Smärttillstånd är vanligt i efterförloppet till strömgenomgång. Sena kognitiva effekter och affektlabilitet kan vara sekundärt till ett psykiskt trauma, sekundärt till eventuellt huvudtrauma eller sekundärt till termiska skador i nervsystemet [1-7].

Vid strömgenomgång genom huvudet (> 200 V) finns ökad risk för katarakt inom 1-3 år efter elolyckan [1,3]. Perifera nerver och ryggmärg kan skadas beroende på strömmens väg. Proprioceptiva nerver är mest känsliga för skador, vilket leder till balanssvårigheter, följt av skador på sensoriska nerver inklusive smärtfibrer och autonoma nervsystemet [1,3]. Erektil dysfunktion kan uppstå efter strömgenomgång och verkar vara vanligare ifall strömmen passerat genom nedre delen av kroppen, men den bakomliggande mekanismen är oklar [8]. I den vetenskapliga litteraturen finns flera studier med beskrivning av omedelbara och långvariga/fördröjda effekter av strömgenomgång som kan förklaras med termiska och/eller icke-termiska mekanismer [9, 10].


 

DEFINITIONER
 

Man skiljer mellan elektrostatisk urladdning, strömgenomgång och ljusbåge.

Elektrostatisk urladdning kan skapa en elektrisk ström, i en person, vilken då är begränsad i tid beroende på laddningen storlek och den elektriska kretsens motstånd. En elektrostatisk urladdning kan ge upphov till en strömgenomgång då vävnad är del av den elektriska kretsen. Farliga nivåer av elektrostatisk laddning återfinns oftast inom yrkesverksamhet. Elektrostatisk urladdning till en kroppsdel kan upplevas smärtsamt då den åstadkommer en nervretning som når hjärnan via nervsystemet.

Vid strömgenomgång påverkas elektroner i vävnaden (elektrisk ström) under den tid kroppen har kontakt med elektrisk spänning. Det kan vara svårt att avgöra vad som faktiskt är in- respektive utgång när kroppen blir en del av strömkretsen. Strömmen går ofta från hand till hand men kan även gå hand till fot eller mellan andra kroppsdelar.

Ljusbågar kan uppstå på många sätt där luftens gaser bryts ned och joniseras till ett plasma som kan nå temperaturer på > 4 000 °C. Skadliga ljusbågar kan uppstå vid högspänning och lågspänning. Den som utsätts vid en elolycka behöver nödvändigtvis inte ha kontakt med ljusbågen utan kan skadas allvarligt, även på avstånd, av värmestrålning, splitter eller giftiga gaser som uppstår i näraliggande material som upphettas.

Starkström är det allmänna begrepp som definierar elektrisk ström av sådan storlek, vid sådan spänning eller med sådan frekvens, vilken kan vara farlig för människor.

Det tidigare använda begreppet ”hushållsel” bör inte längre användas när det gäller strömgenomgång. Typiskt för verksamhetstypen ”hushåll” är att det inom denna används säkringar med relativt små märkströmmar (10 A). Dessa är dock inte tillräckligt känsliga för att ge skydd mot skador vid en strömgenomgång. Den drivande spänningen inom hushåll är ofta densamma som inom stora delar av övriga samhället. Därmed kan en strömgenomgång inom hushåll medföra samma typ av skadeeffekter som strömgenomgång inom en industriell anläggning. Således är begreppet ”hushållsel” missvisande och misstolkas nästan alltid som något som skulle vara ofarligt vilket det tvärt om inte är. Härav avrådes från användande av detta begrepp.

 

Fysik

Strömmen följer i stort sett minsta motståndets väg genom kroppen där olika vävnader har olika elektriskt motstånd. Strömmen följer därför i allmänhet större blodkärl, nerver och muskler. Men strömmens väg är också avhängig tvärsnittsytan och kan gå fram i hårdare vävnad som i skelettet. Strömmen tar därför inte alltid den kortaste vägen mellan in- och utgångsöppningarna och kan dessutom dela sig och förenas flera gånger genom kroppen beroende på vilken resistens strömmen möter på sin väg genom kroppen. Är huden fuktig minskar hudmotståndet och de ytliga brännskadorna kan bli mindre, men med djupa vävnadsskador som följd i synnerhet när strömmen möter skelettet som har högt elektriskt motstånd [2].

Ljusbågar kan orsaka brännskador och hörselskador på personer som står i närheten till följd av snabb förångning av påverkad materiel som gett en snabb värmeutveckling och en ljudbang [2].


Epidemiologi

Årligen anmäls cirka 400 elolyckor till Elsäkerhetsverket, men mörkertalet är stort både för elyrkesmän och lekmän. Med elolycka avses när elektrisk ström direkt eller indirekt orsakat skada på person via en strömgenomgång eller en ljusbåge. Med skada avses lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom eller dödsfall. En tredjedel av elolyckorna leder till minst en dags sjukskrivning. De senaste decennierna har antalet dödsolyckor minskat och 2018 inträffade 1 dödsfall [11]. Varje år kommer dessutom 350 barn till en akutmottagning efter att ha skadats i elolyckor [12]. Vanligast elolyckan torde vara lågspänningsolyckor och leder ofta, men sannolikt inte alltid, till att drabbade personer kontaktar sjukvården. Lindriga fall kan därmed undgå registrering eller återfinnas på lokal nivå i öppenvården. Svårare fall av strömgenomgång, som föranlett inläggning på sjukhus, registreras i Socialstyrelsens slutenvårdsstatistik.


 

VÅRDNIVÅ
 

Personer skall omedelbart till sjukhus efter olycka med:
 

  • Högspänning (> 1000 VAC eller > 1500 VDC)
  • Blixtnedslag
  • Lågspänning med strömgenomgång genom bålen (≤ 1000 VAC eller ≤ 1500 VDC)
  • Medvetslös eller omtöcknad efter strömolycka
  • Brännskador
  • Tecken på nervskador t ex förlamning

Kontakt med sjukvården bör också tas även om elolyckan inte verkat vara så allvarlig. Notera att spänningar under 50 V vanligtvis inte medför några skadliga verkningar.


 

ANAMNES
 

Information inhämtas om:
 

  • Tidpunkt och plats för olyckan
  • Spänningsnivå (V)
  • Strömmens väg genom kroppen (in/utgång)
  • Har den utsatte suttit fast till följd av strömgenomgången och går det att uppskatta hur länge?
  • Uppgifter om medvetandepåverkan och förlamning

Skadan står i proportion till spänning, strömstyrka, strömmens väg genom kroppen och varaktigheten. Om elolyckan var bevittnad bör man även ta vittnesanamnes.


 

OMHÄNDERTAGANDE
 

  • Viktigt med bra psykologiskt bemötande eftersom den drabbade kan ha haft en ”nära döden upplevelse” och befinna sig i chocktillstånd inklusive förnekande/bagatellisering av det inträffade.
     
  • Observation minst 12 timmar på sjukhus vid strömgenomgång genom hjärtat (förmaksflimmer kan komma efter flera timmars besvärsfri latens).
     
  • Viktigt med saklig information till den drabbade och eventuellt anhöriga.
     
  • Viktigt att vara lyhörd för att inte riskera psykiska besvär i framtiden och även tänka på att patienten kan vara självförebrående p g a att de ”klantat sig” eller har skuldkänslor för det inträffade.
     
  • Alla patienter med strömgenomgång ska följas upp med läkarbesök inom 1-3 månader efter elolyckan eftersom vissa skador kan uppstå med besvärsfri latens.


STATUS
 

Ange klockslag för statustagning.
 

  • Neurologstatus inklusive medvetandenivå
  • Hudstatus, hela kroppen (hudtemperatur, hudfärg, brännskador, in/utgång för strömmen)
  • Leder/muskler (frakturer, kompartmentsyndrom, dokumentera arm- och benomfång inklusive mätpunkter)
  • Hjärtstatus, blodtryck (OBS! båda armarna p g a risk för att kärlskada uppstått)
  • Perifera pulsar (aa carotis, radialis, ulnaris, femoralis, tibialis posterior)
  • Allens test
  • Öronstatus (spräckt trumhinna?)
  • Ögonstatus/syn
  • Psykiskt status (”nära döden upplevelser”)



REMISS
 

  • Handskador bör bedömas av ortoped/handkirurg
  • Misstanke om kompartmentsyndrom undersöks av ortoped
  • Röntgen vid misstanke om fraktur
  • CT/MRI hjärna efter högspänningsolycka vid misstanke om infarkt/blödning
  • CT/MRI vid misstanke om inre brännskador
  • Brännskador kan behöva bedömas av kirurg
  • Ögonläkare vid strömgenomgång genom huvudet (> 200 V)
  • Öronläkare vid trumhinneruptur



PROVER
 

Följande prover ska alltid tas med angivande av klockslag, även om elolyckan inte verkat så allvarlig:
 

  • EKG
  • Hjärtenzymer (troponin)
  • CK
  • Myoglobin
  • Kreatinin
  • Kalium
  • Urinprov (hematuri, myoglobinuri)



BEHANDLING


Akut

Behandling utifrån skadebilden. Notera att det kan ta 1 timme innan troponin är förhöjt:
 

  • Normalt EKG och normalt troponin: nytt EKG ej nödvändigt
     
  • Patologiskt EKG och normalt troponin: nytt EKG efter 24 timmar
     
  • Förhöjt troponin: nytt EKG efter 24 timmar, överväg telemetri
     
  • Följ myoglobinhalt och njurfunktion med ställningstagande till forcerad diures/dialys för att undvika njurskador
     
  • Följ CK vid klinisk misstanke om muskelnekros/kompartmentsyndrom (OBS! det kan ta 4-6 timmar innan CK är förhöjt)
     
  • Hjärnvila 1-2 dygn med successiv återgång i arbete inom en vecka i okomplicerade fall


På längre sikt

Lågintensiv träning för att förhindra ytterligare muskelförsvagning. Psykologisk bearbetning för att undvika åtföljande ångesttillstånd.


Sjukskrivning

Utifrån arbetsförmåga. Viktigt med tidigt besök på arbetsplatsen och återgång i arbete för att undvika sensitisering för arbetsuppgifterna.


Anmälan

Det är endast nätägare och innehavare av anläggningar för järnvägs-, spårvägs-, tunnelbane- eller trådbussdrift som är skyldiga att anmäla elolyckor och allvarliga tillbud till Elsäkerhetsverket. Arbetsgivare har ingen skyldighet att anmäla elolyckor till Elsäkerhetsverket, men ska anmäla arbetsmiljöolyckor till Arbetsmiljöverket. Privatpersoner har ingen skyldighet alls att göra någon anmälan, men kan göra det frivilligt. För att Elsäkerhetsverket ska kunna följa elolycksfallsutvecklingen är det viktigt att vi får kännedom om inträffade händelser. Anmälningarna bidrar med en ökad kunskap om risker med elektrisk ström och hur liknande händelser kan förebyggas.

Anmälan hos Elsäkerhetsverket
Anmäl en arbetsskada


 

UPPFÖLJNING
 

Viktigt med läkarundersökning för uppföljning av eventuella sent uppkomna effekter och inför arbetsskadebedömning, normalt 1-3 månader efter händelsen. Uppföljning kan ske på medicinmottagning, primärvård eller företagshälsovård och vid behov kan patienten erbjudas remiss till en Arbets- och miljömedicinsk klinik för sambandsbedömning och arbetsskadeutlåtande. Remiss till rehab medicinsk klinik kan bli aktuell i svåra fall.

Informera patienten att dennes arbetsgivare, enligt arbetsmiljölagstiftningen, är skyldig att anmäla elolycka till Arbetsmiljöverket.

Be patienten informera sitt skyddsombud om händelsen. Vid nedsatt arbetsförmåga bör patienten anmäla arbetsskada och vid medicinsk invaliditet anmäla till AFA försäkring.

Sena effekter (veckor till månader):
 

  • Cirkulationspåverkan (Raynauds fenomen, trombos i perifera/centrala blodkärl)
  • Nervskada (mono/polyneuropati, balansproblem, karpaltunnelsyndrom, motorneuronsjukdom, fintrådsneuropati)
  • Smärttillstånd
  • Påverkan på autonoma nervsystemet (urinblåsa, temp/blodtrycksreglering, impotens)
  • Kognitiva problem (uppmärksamhet, närminne, koncentration, visuospatial och sensorisk-motorisk förmåga)
  • Postttraumatiskt stressyndrom (PTSD), depression, ångest
  • Muskel- och/eller senskada (muskelatrofi)
  • Hörselskador, tinnitus
  • Katarakt


Undersökning vid uppföljningen:
 

  • Aktuella symtom
  • Nerver/muskler (atrofi, sensibilitet, balanssinne, mät arm- och benomfång på samma punkter som i akutskedet)
  • Hjärt/lungstatus (diafragmapares)
  • Neurologiskt/psykiskt status (kognitiva problem, tecken på PTSD, depression, ångest, sömn)
  • Audiogram
  • Nervledningshastighet (OBS! temperatur/vibrationströsklar kan vara patologiska trots normal neurografi talande för fintrådsneuropati)


PROGNOS
 

Det initiala omhändertagandet och uppföljningen är betydelsefullt för att minska risken för neuromuskulära besvär i efterförloppet, men också för att minimera långvariga psykiska besvär [6]. Arbetsgivarens inställning till att utreda elolyckan och sätta in åtgärder är viktigt för att undvika nya olyckor. Akuta neurologiska symtom efter elektriska olyckor har bättre prognos än senare uppkomna neurologiska symtom. Till skillnad från de akuta skadorna tenderar de senare effekterna att inte vara proportionella till strömgenomgångens allvarlighetsgrad [3].


 

ICD-10

Effekter av elektrisk ström T75.4

 

Referenser
 

  1. Veiersted KB et al. Akutte og kroniske skador etter strømulycker. Tidskr Nor Laegeforen 2003;123:2453-2456
     
  2. Morse M, Morse J. Electric shock. In: Akay M (ed). Wiley encyclopedia of biomedical engineering. Wiley – Interscience; Hoboken, N.J.: 2006.
     
  3. Wesner ML, Hickie J. Long-term sequelae of electrical injury. Canadian Family Physician 2013;59:935-939. Länk
     
  4. Duff K, McCaffrey RJ. Electrical injury and lightning injury: A review of their mechanisms and neuropsychological, psychiatric, and neurological sequelae. Neuropsychol Rev 2001;11:101-116. Länk
     
  5. Österberg K et al. El-olyckor i arbetet – en undersökning av kognitiv funktion efter strömgenomgång. Arbets- och miljömedicin Lund. Rapport nr 20/2013.
     
  6. Thomée S, Jakobsson K. Life-changing or trivial: Electricians' views about electrical accidents. Work. 2018;60(4):573-585. Länk
     
  7. Thomée S, Österberg K, Rådman L, Jakobsson K. Cognition and mental wellbeing after electrical accidents: a survey and a clinical study among Swedish male electricians. Int Arch Occup Environ Health. 2020 Feb 8. Länk
     
  8. Kim HJ et al. Erectile dysfunction in patients with electrical injury. Urology. 2007;70:1200-1203. Länk
     
  9. Tondel M, Blomqvist A, Jakobsson K, Nilsson T, Persson B, Thomée S, Gunnarsson LG. Elolyckor kan ge skador som visar sig efter lång tid - Det akuta omhändertagandet kan vara avgörande på sikt. Lakartidningen. 2017;114:110-113. Länk
     
  10. Elolyckor i arbetet. Gunnarsson LG, Thomée S, Jakobsson K (red). Arbete och Hälsa 2017;51(2). Göteborg; Göteborgs universitet: 2017. Länk
     
  11. Elsäkerhetsverket. Elolyckor 2018. Rapport. Kristinehamn: Elsäkerhetsverket; 2018. Länk
     
  12. Schyllander J, Englund L, Nilson F. Elolyckor i Sverige - en studie grundad i befolkningsövergripande datakällor. Karlstads universitet, arbetsrapport, 2014. Länk

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

Kommentera >>

Tack för din kommentar!


Prenumerera på våra nyhetsbrev