BAKGRUND
Detta PM har uppdaterats med hänsyn till nya riktlinjer bl a från ESPGHAN 2018 (se referens nedan) samt lång empirisk erfarenhet.
Parenteral nutrition, PN, är ett av sätten att ge nutritionsstöd till sjuka barn och ungdomar. Den allmänna principen för nutritionsstöd är att man ska använda oral/enteral nutrition i största möjliga utsträckning. När parenteral nutrition är indicerad kan man i de flesta fallen ge små mängder enteralt, därför används inte termen Total Parenteral Nutrition.
PN ska användas för att behandla eller förebygga undernäring för de patienter där enteral nutrition inte kan användas eller inte kan tillgodose näringsbehovet under en så lång tidsperiod att patientens näringsläge och/eller sjukdomens förlopp kan försämras.
Denna tidsperiod varierar beroende på aktuella näringsreserver och patientens tidigare och aktuella sjukdomsläge.
Vid ställningstagande till PN-behandling beakta att:
- INTE avstå från att ordinera PN till en patient, som behöver det
- INTE ordinera PN till en patient som kan nutrieras helt enteralt
PN bör kombineras med enteral nutrition där så är möjligt.
Detta PM innehåller inte rekommendationer för förskrivning av PN till lågviktiga och/eller underburna nyfödda. PM för PN på respektive neonatala intensivvårdsavdelningar bör användas i första hand under neonatalperioden.
När ska behandling med parenteral nutrition starta?
Nutritionsstöd sätts in innan kalorireserverna är förbrukade (=svält). Nyfödda och små barn är känsliga för svält.
Hos ett ettårigt barn (ca 10 kg) finns en kalorireserv på 220 kcal/kg och det basala energibehovet är ca 50 kcal/kg kroppsvikt. Reserverna kan räcka i 3-4 dygn, därefter uppkommer svält.
| Ålder | |
| < 1 mån | 2 dygn |
| 1 mån - 1 år | 3 dygn |
| > 1 år | 4-5 dygn |
PN ordineras skilt från annan vätsketerapi
PN och övrig vätsketerapi ordineras var för sig. Har patienten förluster från tarm (drän, stomi) eller från pleura (drän) bör dessa förluster ersättas separat och inte inom ordinerade PN-volymer.
PRAKTISKT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT
Grunden
1. Vätska
Vätskemängderna för PN bestäms av barnets ålder, vikt och av andra infusioner som ges och som kan inskränka den volym som kan användas för PN.
Tabellen nedan visar vätskebehov enligt Holliday-Segar formeln, men den gäller inte för barn med tillstånd med vätskeretention, dehydrering eller stora vätskeförluster.
| Kroppsvikt | Vätskebehov under 24 timmar |
| Under 5 kg | 150 ml/kg |
| 5-10 kg | 100 ml/kg |
| 11-20 kg | 1000 ml + 50 ml för varje kg över 10 kg |
| Över 20 kg | 1500 ml + 20 ml för varje kg över 20 kg |
2. Energitillförsel (kolhydrater, fett och aminosyror)
Beräkning av energibehov utförs med Schofields ekvationer för bestämning av resting energy expenditure, (REE). Verkligt energibehov är beroende på barnets kliniska tillstånd. Hos akut kritiskt sjuka barn kan energitillförsel enligt REE vara tillräckligt. I fasen efter akut kritisk sjukdom kan energibehovet vara ca 1,3 x REE för att tillgodose behov av tillväxt och eventuellt öka när barnet är i återhämtningsfas.
Tabellen nedan visar Schofields ekvationer för bestämning av REE (kcal/dygn).
| Ålder | Pojkar | Flickor |
| 0-3 år | 59,5 x (vikt i kg) -30 | 58,3 x (vikt i kg) -31 |
| 3-10 år | 22,7 x (vikt i kg) +504 | 20,3 x (vikt i kg) +486 |
| 10-18 år | 17,7 x (vikt i kg) +658 | 13,4 x (vikt i kg) +693 |
Tabellen nedan visar energibehov (kcal/kg/dygn) gällande PN vid olika sjukdomsfaser enligt ESPGHAN 2018.
| 2005 | 2016 Återhämtningsfas | 2016 Stabil fas | 2016 Akut fas | |
| 0-1 år | 90-100 | 75-85 | 60-65 | 45-50 |
| 1-7 år | 75-90 | 65-75 | 55-60 | 40-45 |
| 7-12 år | 60-75 | 55-65 | 40-55 | 30-40 |
| 12-18 år | 30-60 | 30-55 | 25-40 | 20-30 |
*Rekommenderat energiintag under första levnadsdygnet.
Energiinnehåll i PN beräknas utifrån:
1 g glukos = 4 kcal, 1 g aminosyror = 4 kcal, 1 g fett = 10 kcal (eftersom 20 %-iga fettemulsioner även innehåller energigivande hjälpämnen).
3. Upptrappning av PN:
Hos svårt malnutrierade patienter bör man trappa upp långsamt för att undvika refeeding-syndrom, se nedan.
Rekommendationer från ESPGHAN/ESPEN anger att man stegvis ökar glukostillförseln till fulla mängder för att undvika hyperglykemi. Den kliniska erfarenheten är att hos barn som är äldre än 1 år och som är i anabol fas kan man stegvis öka kolhydrattillförseln till fulla mängder på 2-3 dagar.
4. Vitaminer, spårelement, elektrolyter, kalcium och fosfat
Tillsätts i fulla mängder från dag 1 av parenteral nutrition enligt nedanstående tabeller.
PN BASERAT PÅ HELT INDIVIDUELL ORDINATION
Använd tabellerna efter barnets ålder respektive vikt. Tabellerna är hämtade från ESPGHAN/ESPEN-rekommendationer. Mängderna som anges i tabellerna avser ett dygns ordination.
Sammanställ PN-ordinationen i formuläret som finns nedan och skicka den till sjukhusapoteket/beredningsenheten, som ordnar med framställning (extempore) av PN-påsarna. Vid frågor kan man kontakta regionsjukhusets beredningsenhet, som har stor erfarenhet av att framställa PN-påsar.
Tabeller för förskrivning av parenteral nutrition
Glukos– Nedanstående tabell ger anvisning om rekommenderad mängd glukos (g/kg kroppsvikt/dygn) i olika viktklasser och vid olika kliniska tillstånd (ESPGHAN guidelines 2018).
Akut fas = Intensivvård med stöd för organfunktion, sederad patient, respiratorvård, vasopressorstöd och annan vätskeunderstödsbehandling pågår.
Stabil fas = Intensivvård under avveckling
| Akut fas | Stabil fas | Återhämtningsfas | |
| 28 d - 10 kg | 2,9-5,8 | 5,8-8,6 | 8,6-14 |
| 11-30 kg | 2,2-3,6 | 2,8-5,8 | 4,3-8,6 |
| 31-45 kg | 1,4-2,2 | 2,2-4,3 | 4,3-5,8 |
| > 45 kg | 0,7-1,4 | 1,4-2,9 | 2,9-4,3 |
Kolhydrattillförsel ska endast ges i form av glukos.
Aminosyror - Rekommenderad tillförsel av aminosyror g/kg kroppsvikt/dygn.
| Fullgången upp till 1 månads ålder | 1,5–3,0 |
| 2 mån – 3 år | 1,0-2,5 |
| 3 år – 18 år | 1,0- 2,0 |
Proteinbehovet tillgodoses med aminosyror. Till barn under 1 års ålder bör man använda pediatriska aminosyrelösningar eftersom dessa innehåller så kallade semi-essentiella aminosyror och taurin som är viktiga för nyfödda och spädbarn. Från 1 års ålder kan man använda aminosyralösningar avsedda för vuxna, men det är en fördel att använda pediatriska aminosyralösningar upp till två års ålder.
Extra glutamintillskott ska inte användas till barn under 2 års ålder.
Fett
Sojaolja-baserad fettemulsion bör inte användas om behandling med parenteral nutrition pågår längre än ett par dagar.
Det finns flera fettemulsioner på marknaden som är godkända för administrering till barn. Se tabell nedan.
| Läkemedelsprodukt | Sojaolja LCT | MCT | Olivolja | Fiskolja Ω3 |
| Intralipid | 100 % | |||
| Clinoleic | 20 % | 80 % | ||
| SMOFlipid | 30 % | 30 % | 25 % | 15 % |
| Omegaven | 100 % |
Omegaven är en 10-procentig fettemulsion som används för att tillföra långkedjiga omega-3-fettsyror (framför allt EPA och DHA) till patienter i kombination med annan fettemulsion.
Fettet i PN används för att förebygga brist på essentiella fettsyror (linolsyra) - rekommenderas att använda fettemulsion som säkrar en tillförsel på minst 0,1 g/kg/d till fullgångna nyfödda och äldre barn.
Fett används också som energisubstrat – se tabeller nedan. Man rekommenderar att fettemulsion inte ska infunderas snabbare än 0,13-0,17 g/kg/timme till spädbarn och 0,13 g/kg/timme till äldre barn.
Se separat fettemulsionsproduktresumé (FASS-text).
Om barnet inte får PN kontinuerligt under 24 tim/dygn rekommenderas att fettemulsion tillförs under samma tid som andra komponenter i PN.
Separat tillsats av fiskolja kan göras med Omegaven. SMOFlipid är en fettemulsion med soja-, MCT-, oliv- och fiskolja som är godkänd att ges till nyfödda, spädbarn och äldre.
| Minsta mängd rekommenderad fettillförsel per 24 tim | |
| Fullgångna och äldre barn | 0,2 g/kg kroppsvikt/dygn |
| Övre gräns för fettillförsel per 24 tim | |
| Spädbarn | 3-4 g/kg kroppsvikt/dygn |
| Äldre barn | 2-3 g/kg kroppsvikt/dygn |
Elektrolyter och mineraler
| Na+ (mmol/kg/d) | K+ (mmol/kg/d) | |
| Spädbarn | 2,0-3,0 | 1,0-3,0 |
| Äldre barn | 1,0-3,0 | 1,0-3,0 |
| Ålder | Kalcium (mmol/kg/d) | Fosfat (mmol/kg/d) | Magnesium (mmol/kg/d) |
| 0-6 mån | 0,8-1,5 | 0,7-1,3 | 0,1-0,2 |
| 7–12 mån | 0,5 | 0,5 | 0,15 |
| 1-18 år | 0,25-0,4 | 0,2-0,7 | 0,1 |
Kalcium och fosfat ska tillsättas i tillräckliga mängder för att försäkra adekvat skelettmineralisering. Organiskt fosfat i form av Glycophos bör användas rutinmässigt eftersom oorganiskt fosfat kan medföra utfällning i parenteral nutritionslösning om det används i för höga doser. På grund av risken för aluminiumexponering orsakad av urlakning från förpackningsmaterialet (ref MHRA, se sista sidan) ska kalciumglukonat i plastförpackningar användas (t ex licensvaran Calcium gluconate B Braun).
Fosfat finns i mindre mängd i alla fettemulsioner, då emulgatorn utgörs av fosfolipider.
Kalcium- och fosfattillsats i parenteral nutrition kan medföra blandbarhetssvårigheter. Nomogram med angivande av maximumgränser för tillsats av kalcium och fosfat i parenteral nutritionslösning finns tillgängliga via apotek, kliniska apotekare eller läkemedelsföretag.
Ytterligare tillsatser av kalcium och fosfat får inte ske till färdigblandade parenterala nutritionslösningar.
Vitaminer
Fettlösliga vitaminer finns tillgängliga som Vitalipid Infant (dosering < 2,5 kg: 4 ml/kg, därefter 10 ml/dygn) och används till barn under 11 års ålder medan "Vitalipid (dosering 10 ml/dygn) används till barn över 11 års ålder.
Vattenlösliga vitaminer finns tillgängliga som Soluvit (dosering < 10 kg: 1/10 av innehållet i en Soluvitförpackning/kg, därefter 1 förp/dygn) och används till alla åldrar. En injektionsflaska Soluvit löses med 10 ml "Vitalipid". Soluvit kan också lösas upp med sterilt vatten eller glukos i de fall fettfritt PN ordineras eller för patienter under 10 kg (då doseringen av Vitalipid och Soluvit per kg skiljer sig åt). Även "Cernevit" (blandning av vatten- och fettlösliga vitaminer) finns för barn över 11 år. Förslag på dosering:
- Barn som väger > 2,5 kg får 10 ml Vitalipid Infant/Soluvit per dygn.
- Barn över 11 år får 10 ml totalt av Vitalipid Adult/Soluvit, alternativt 5 ml Cernevit.
Barn som får långtidsbehandling med PN kan behöva andra vitamintillsatser, t ex Vitamin D, som oral lösning. Ergokalciferol APL (vitamin D2) 35 mikrogram/ml (1400 E/ml). Även intramuskulära beredningar finns från APL. Notera också att Vitalipid infant har högre halt Vitamin D än Vitalipid Adult vilket kan vara en fördel även för äldre barn.
Spårelement
| Kroppsvikt | Peditrace | Addaven |
| < 15 kg | 1 ml/kg | - |
| > 15 kg | 15 ml per dygn | 0,1 ml/kg |
| Vuxen | - | 10 ml per dygn |
| Kroppsvikt | Junyelt | Nutryelt |
| < 20 kg | 1 ml/kg | - |
| > 20 kg | 20 ml per dygn | - |
| Vuxen | - | 10 ml per dygn |
- = ej indicerat
Addaven har ersatt Tracel som spårelementlösning för att bättre passa gällande rekommendationer angående zink-, mangan- och kopparmängderna som är lägre medan selenmängden är högre än i Tracel.
| Peditrace /1 ml | Junyelt /1 ml | Peditrace /15 ml | Junyelt /20 ml | Addaven /0,1 ml | Addaven /10 ml | |
| Zn | 3,82 μmol | 1,53 μmol | 57 μmol | 30,6 μmol | 0,77 μmol | 77 μmol |
| F | 3,0 μmol | 0 | 45 μmol | 0 | 0,50 μmol | 50 μmol |
| Cu | 0,315 μmol | 0,315 μmol | 4,7 μmol | 6,3 μmol | 0,06 μmol | 6 μmol |
| Mn | 18,2 nmol | 9,1 nmol | 273 nmol | 182 nmol | 0,01 μmol | 1 μmol |
| Se | 25,3 nmol | 25,3 nmol | 380 nmol | 506 nmol | 0,01 μmol | 1 μmol |
| I | 7,88 nmol | 7,9 nmol | 118 nmol | 158 nmol | 0,01 μmol | 1 μmol |
| Fe | 0 | 0 | 0 | 0 | 0,20 μmol | 20 μmol |
| Mo | 0 | 0 | 0 | 0 | 0,002 μmol | 0,2 μmol |
| Cr | 0 | 0 | 0 | 0 | 0,002 μmol | 0,2 μmol |
Peditrace/Junyelt innehåller inte järn. Om barnet ej fått blodstranfusioner bör peroralt järn ges om PN pågår under längre tid än 3 veckor.
Om järn inte kan tillföras peroralt/enteralt så kan det ges som separat infusion, lämpligen järnkarboximaltos eller järnsackaros, eller genom att byta ut Peditrace mot Addaven 0,1 ml/kg. Notera att spårelementlösningen Nutryelt endast är indicerat för vuxna även om innehållet är snarlikt Addaven.
Som framgår av tabellen ovan innehåller Peditrace mer zink än Junyelt och är därför bättre anpassad för nyfödda. Zinktillsats kan vara indicerat hos patienter på HemPN samt de med höga stomiflöden. Hos dessa patienter bör zink-tillsats diskuteras med sjukhusapotek. I dessa fall rekommenderas Zinkklorid APL 10 mg/ml eller Zinksulfat APL 4,4 mg/ml (4,4 mg/ml ZnSO4 hydrat = 1 mg/ml Zn = 15 mikromol/ml).
Ytterligare tillsatser av selen kan vara indicerat hos patienter på HemPN och patienter med njursvikt. Kontakta sjukhusapotek. Tillsats kan göras till PN med Selen APL 0,2 mikromol/ml (16 µg/ml Se).
Karnitin
Karnitin underlättar transport av långa fettsyror över inre mitokondriemembranet och finns naturligt i bröstmjölk och formula. Trekammarpåsar innehåller dock inte karnitin.
Det rekommenderas att karnitin tillsätts till PN tidigt till nyfödda och efter 2-3 veckors behandling till äldre barn i dosen 10 mg/kg och dygn. Tillgängligt som licensläkemedel.
PN BASERAT PÅ TREKAMMARPÅSAR
Numeta är en serie trekammarpåsar som finns tillgänglig med tre olika innehåll. Till dessa standardlösningar tillsätts vitaminer och spårelementlösningar enligt anvisning från tillverkaren- Obs: att förskriva standardpåse innebär att alla ingående komponenters inbördes mängd per ml är fast. Ordinera Numeta med ledning av ålder och vilken mängd per kg av aminosyror/energi barnet ska få. Ordinera inte efter vätskerekommendation per dygn- om du t ex ger ett spädbarn 120 ml/kg/dygn av Numeta 16E överskrids rekommenderad gräns för glukostillförsel. Extra vatten måste i vissa fall tillsättas.
- G13E till för tidigt födda spädbarn
- G16E till fullgångna nyfödda spädbarn samt barn upp till 2 år
- G19E till barn över 2 år och ungdomar 16-18 år
| Sammansättning Numeta | 13 E | 16 E | 19 E |
| Per volymenhet (ml) | 100 | 100 | 100 |
| Kväve (g) | 0,47 | 0,39 | 0,35 |
| Aminosyror (g) | 3,1 | 2,6 | 2,3 |
| Glukos (g) | 13,3 | 15,5 | 19,2 |
| Lipider (g) | 2,5 | 3,1 | 2,8 |
| Energi | |||
| Kalorier totalt (kcal) | 91 | 103 | 114 |
| Icke-proteinkalorier (kcal) | 78 | 93 | 105 |
| Elektrolyter | |||
| Natrium (mmol) | 2,2 | 2,4 | 4,6 |
| Kalium (mmol) | 2,1 | 2,3 | 3,2 |
| Magnesium (mmol) | 0,16 | 0,31 | 0,26 |
| Kalcium (mmol) | 1,3 | 0,62 | 0,38 |
| Fosfat (mmol) | 1,3 | 0,87 | 0,94 |
| pH-värde | 5,5 | 5,5 | 5,5 |
| Osmolaritet, cirka | 1155 | 1230 | 1460 |
Hållbarheten för dessa påsar möjliggör lagerhållning på avdelning. För Numeta är hållbarheten mellan 18-24 månader i rumstemperatur. Samtliga har hög osmolaritet och är avsedda för central infart men kan spädas med sterilt vatten (t ex 350 ml till en 500 ml G16E-påse) för att kunna ges perifert. Hantering av stora mängder sterilt vatten bör ske under kontrollerade förhållanden, t ex på sjukhusets aseptiska beredningsenhet eller motsvarande. Tabeller över tillåtna tillsatser samt godkända parallella läkemedelsinfusioner via trevägskran finns från apotek eller Baxter Medical.
Ett stort antal trekammarpåsar finns tillgängliga för barn äldre än 2 år. För samtliga gäller att de är baserade på aminosyror avsedda för vuxna, glukos samt fettemulsioner.
Ratio mellan makronutrienterna varierar där de mest kväverika innehåller knappt 30 % energiprocent från aminosyror ner till ca 13 %. Jämför med t ex Numeta G19E där 8 % av energin kommer från aminosyror.
Nedan anges fyra exempel på trekammarpåsar som kan användas för perifer tillförsel till barn äldre än 2 år. De skiljer sig på följande sätt:
- Kabiven perifer: ingående fett baserat på sojaolja - Intralipid.
- Olimel perifer N4E: ingående fett baserat på sojaolja och olivolja.
- Nutriflex Lipid Peri: ingående fett baserat på sojaolja och MCT.
- SmofKabiven perifer: med soja, MCT, oliv- och fiskolja.
Innehåll per 100 ml i vardera blandning presenteras nedan.
| Innehåll | Smof-Kabiven Perifer | Kabiven Perifer | Olimel perifer N4E | Nutriflex Lipid Peri |
| Aminosyror (g) | 3,2 | 2,4 | 2,5 | 3,2 |
| Fett (g) | 2,8 | 3,5 | 3 | 4 |
| Kolhydrater (g) | 7,1 | 6,7 | 7,5 | 6,4 |
| Energiinnehåll (kcal) | 70 | 69 | 70 | 76 |
| Elektrolyter (mmol) | ||||
| Natrium | 22,5 | 2,22 | 2,1 | 4 |
| Kalium | 11,9 | 1,67 | 1,6 | 2,4 |
| Magnesium | 0,32 | 0,28 | 0,22 | 0,24 |
| Kalcium | 0,16 | 0,14 | 0,2 | 0,24 |
| Fosfat | 0,82 | 0,76 | 0,85 | 0,6 |
| Osmolaritet (mOsm/l) | 850 | 760 | 750 | 840 |
Trekammarpåsar med tillsatser kan också beställas färdigblandade från beredningsenhet på sjukhusapotek/motsvarande.
Enligt riktlinjer från ESPEN ska parenteral nutrition ges perifert endast om osmolariteten är högst ca 850 mOsm/L.
För information om vilka läkemedel som är kompatibla att ges som parallellinfusion (Y-site) i trevägskran med trekammarpåsar kontaktas apotekare eller läkemedelsföretag.
Ljusexponering av parenteral nutrition kan leda till allvarliga biverkningar hos för tidigt födda spädbarn. Under administrering till nyfödda och barn under 2 år ska därför lösningar för parenteral nutrition som innehåller aminosyror och/eller lipider skyddas från ljus. Det gäller både behållare och infusionsaggregat (DHPC från Läkemedelsverket).
REFEEDING
Barn och ungdomar kan, liksom vuxna, uppvisa tecken på refeeding-syndrom. Detta ser man hos kraftigt malnutrierade som erhållit en snabb tillförsel av näring. Detta kan leda till hypofosfatemi och hypokalemi till följd av ökad inlagring intracellulärt. Kalium förekommer framförallt som intracellulär jon och fosfat används till uppbyggnad av cellvägg och cellkärna. Kliniskt kan man notera störningar i hjärtrytmen och neurologiska symtom. Undvik detta tillstånd genom att ge långsam upptrappning av kaloritillförseln under daglig kontroll av S-fosfat och S-kalium hos malnutrierade barn. Överväg intravenös tiaminbehandling 1-2 mg/kg (max 100 mg/dygn) under fem dygn.
HEMPARENTERAL NUTRITION
Patienter med långvarig PN-behandling vistas ofta i hemmet och inte på sjukhus. Innan utskrivning är det många praktiska saker som måste ordnas. För att förebygga infektioner är det mycket viktigt att närstående/patient lär sig att byta dropp och hantera infarter på ett korrekt sätt. Bärbara pumpar samt engångsmaterial måste också finnas på plats. Aktiverade trekammarpåsar eller apoteksblandade påsar ska alltid kylförvaras (2-8 °C) vilket ger en normal hållbarhet på cirka sju dygn (beroende på komposition). Ett ändamålsenligt kylskåp behövs i hemmet. Tänk på att PN-påsarna måste skyddas från att ligga mot kylaggregat i kylskåp (då de annars kan frysa). I samband med administreringen ska påsarna ha rumstemperatur.
MONITORERING
Monitorering av PN-behandling för barn som får metabolt stöd sker med laboratorieanalyser av blod och urin och för barn som får nutritionsstöd dessutom med antropometri; vikt, längd och huvudomfång (< 2 års ålder).
Före start av PN behandling kontrolleras:
- Hb, LPK/neutrofila och TPK
- S-Na, S-K, Ca, fosfat och kreatinin
- ASAT, ALAT, bilirubin
- Kapillärt syra-bas status
- Triglycerider
Om PN behandling pågår längre än 3 veckor kontrolleras dessutom S-magnesium, S-zink var 3:e vecka. Även monitorering av Vitamin D 25-OH, koppar och ceruloplasmin och mangan är aktuella vid långtidsbehandling, särskilt hos barn som har leverpåverkan.
KOMPLIKATIONER
När man startar behandling med PN till barn måste man samtidigt börja förebygga komplikationer till behandlingen.
De vanligaste komplikationerna är:
- Tekniska komplikationer:
- - Emboli/trombos: Risken kan minskas genom att använda in-line-filter 1,2 µm eller 5 µm
- Infektioner – sepsis associerad med centralvenös infart. Förebyggs med strikt aseptisk teknik vid hantering under i-och urkoppling samt med kateterlås. - Metabola komplikationer - hyper/hypoglykemi, hypertriglyceridemi. Förebyggs med balanserad komposition av tillförd PN.
Behandling av misstänkt infektion
Feber hos barn som behandlas med PN och har central venös infart ska alltid misstänkas vara sepsis. Vanligaste agens är KNS.
Ta odling från blod både via CVK/subkutan port och perifert.
Sätt in vancomycin (Vancocin) och cefotaxim (Claforan) i sepsisdos oavsett lågt CRP. Nytt ställningstagande efter 48 timmar och med ledning av blododlingsresultat.
Taurolock är en lösning som kan användas förebyggande som kateterlås för att förhindra koagelbildning samt bakterie- och svamptillväxt i kateterns flödeskanal. Denna medicintekniska produkt innehåller cyklotaurolidin samt citrat (även citratfria NutriLock finns) och är tillgängliga som 5 ml glasampuller eller 10 ml injektionsflaska.
Andra symtom och sjukdomstecken som har samband med födo- och vätskeintag R63.8
Referenser
Mihatsch, W., Shamir, R., van Goudoever, J.B., Fewtrell, M., Lapillonne, A., Lohner, S., and ESPEN/ESPEN/ESPR/CSPEN Working Group on Pediatric Parenteral Nutrition. ESPGHAN/ESPEN/ESPR/CSPEN guidelines on pediatric parenteral nutrition: guideline development process for the updated guidelines. Clin Nutr. 2018; 37: 2306–2308. Länk
Joosten, K., Embleton, N., Yan, W., Senterre, T., and ESPGHAN/ESPEN/ESPR/CSPEN Working Group on Pediatric Parenteral Nutrition. ESPGHAN/ESPEN/ESPR guidelines on pediatric parenteral nutrition: energy. Clin Nutr. 2018; 37: 2309–2314. Länk
van Goudoever, J.B., Carnielli, V., Darmaun, D., Sainz de Pipaon, M., and ESPGHAN/ESPEN/ESPR/CSPEN Working Group on Pediatric Parenteral Nutrition. ESPGHAN/ESPEN/ESPR guidelines on pediatric parenteral nutrition: amino acids. Clin Nutr. 2018; 37: 2315–2323. Länk
Lapillonne, A., Fidler Mis, N., Goulet, O., van den Akker, C.H.P., Wu, J., Koletzko, B., and ESPGHAN/ESPEN/ESPR/CSPEN Working Group on Pediatric Parenteral Nutrition. ESPGHAN/ESPEN/ESPR/CSPEN guidelines on pediatric parenteral nutrition: lipids. Clin Nutr. 2018; 37: 2324–2336. Länk
Mesotten, D., Joosten, K., van Kempen, A., Verbruggen, S., and ESPGHAN/ESPEN/ESPR/CSPEN Working Group on Pediatric Parenteral Nutrition. ESPGHAN/ESPEN/ESPR guidelines on pediatric parenteral nutrition: carbohydrates. Clin Nutr. 2018; 37: 2337–2343. Länk
Domellöf, M., Szitanyi, P., Simchowitz, V., Franz, A., Mimouni, F., and ESPGHAN/ESPEN/ESPR/CSPEN Working Group on Pediatric Parenteral Nutrition. ESPGHAN/ESPEN/ESPR guidelines on pediatric parenteral nutrition: iron and trace minerals. Clin Nutr. 2018; 37: 2354–2359. Länk
Mihatsch, W., Fewtrell, M., Goulet, O., Molgaard, C., Picaud, J.C., Senterre, T., and ESPGHAN/ESPEN/ESPR/CSPEN Working Group on Pediatric Parenteral Nutrition. ESPGHAN/ESPEN/ESPR/CSPEN guidelines on pediatric parenteral nutrition: calcium, phosphorus and magnesium. Clin Nutr. 2018; 37: 2360–2365. Länk
Bronsky, J., Campoy, C., Braegger, C., and ESPGHAN/ESPEN/ESPR/CSPEN Working Group on Pediatric Parenteral Nutrition. ESPGHAN/ESPEN/ESPR/CSPEN guidelines on pediatric parenteral nutrition: vitamins. Clin Nutr. 2018; 37: 2366–2378. Länk
Jochum, F., Moltu, S.J., Senterre, T., Nomayo, A., Goulet, O., Iacobelli, S., and ESPGHAN/ESPEN/ESPR/CSPEN Working Group on Pediatric Parenteral Nutrition. ESPGHAN/ESPEN/ESPR guidelines on pediatric parenteral nutrition: fluid and electrolytes. Clin Nutr. 2018; 37: 2344–2353. Länk
Kolaček, S., Puntis, J.W.L., Hojsak, I., and ESPGHAN/ESPEN/ESPR/CSPEN Working Group on Pediatric Parenteral Nutrition. ESPGHAN/ESPEN/ESPR guidelines on pediatric parenteral nutrition: venous access. Clin Nutr. 2018; 37: 2379–2391. Länk
Puntis, J., Hojsak, I., Ksiazyk, J., and ESPGHAN/ESPEN/ESPR/CSPEN Working Group on Pediatric Parenteral Nutrition. ESPGHAN/ESPEN/ESPR guidelines on pediatric parenteral nutrition: organisational aspects. Clin Nutr. 2018; 37: 2392–2400. Länk
Hill, S., Ksiazyk, J., Prell, C., Tabbers, M., and ESPGHAN/ESPEN/ESPR/CSPEN Working Group on Pediatric Parenteral Nutrition. ESPGHAN/ESPEN/ESPR/CSPEN guidelines on pediatric parenteral nutrition: home parenteral nutrition. Clin Nutr. 2018; 37: 2401–2408. Länk
Riskin, A., Picaud, J.C., Shamir, R., and ESPGHAN/ESPEN/ESPR/CSPEN Working Group on Pediatric Parenteral Nutrition. ESPGHAN/ESPEN/ESPR guidelines on pediatric parenteral nutrition: standard versus individualized parenteral nutrition. Clin Nutr. 2018; 37: 2409–2417. Länk
14.Hartman, C., Shamir, R., Simchowitz, V., Lohner, S., Cai, W., Decsi, T., and ESPGHAN/ESPEN/ESPR/CSPEN Working Group on Pediatric Parenteral Nutrition. ESPGHAN/ESPEN/ESPR guidelines on pediatric parenteral nutrition: complications. Clin Nutr. 2018; 37: 2418–2429. Länk
MHRA PUBLIC ASSESSMENT REPORT, Calcium gluconate injection 10% in 10 ml glass containers: risk of aluminium exposure. September 2010.
Läkemedelsverket 2019-09-02. Produkter för parenteral nutrition: ljusskydd krävs för att minska risken för allvarliga biverkningar hos för tidigt födda nyfödda. Länk
