Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.

Coxitis simplex (övergående synovit, coxitis fugax)

FÖRFATTARE

Specialistläkare Susanna Palmer, Avonova Företagshälsa Järntorget/Göteborg/

ST-läkare Maja Wahlström, Wästerläkarna VC/VGR

GRANSKARE

Professor Otto Westphal, Barnkliniken/Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg

UPPDATERAD

2020-08-19

SPECIALITET
INNEHÅLL




BAKGRUND
 

Coxitis simplex är ett akut, inflammatoriskt och självläkande irritationstillstånd i höftleden. Det är den vanligaste orsaken till höftsmärta och hälta hos barn.

Tillståndet är vanligast i 3-6-årsåldern, men kan förekomma mellan ca 2-12 års ålder. Risken att insjukna före 14 års ålder är ca 3 %.

Insjuknandet sker oftast ganska hastigt, men sjukdomsperioden är också i regel snabbt övergående.

Det råder ofta en del frågetecken initialt då barnet kan ha svårt att verbalisera vad som besvärar dem eller var de har ont. Därför är symtomatologin och den kliniska observationen mycket viktig.

 

Etiologi

Orsaken är fortfarande okänd. Möjligen kan tillståndet bero på en immunologisk reaktion. 70 % av de drabbade har nyligen haft en övre luftvägsinfektion (ÖLI). Bakomliggande trauma kan också vara en förklaring.


 

SYMTOM
 

  • Viktigt att ha i åtanke att barn inte alltid kan avgöra var värken är lokaliserad. Barnet kan t ex förlägga smärta från höften till knäet eller foten
     
  • Hälta eller ovilja att belasta benet
     
  • Akut eller gradvis insättande smärta på lårets framsida och ner mot knäleden
     
  • Möjligen lätt subfebrilitet, men opåverkat allmäntillstånd i övrigt
     
  • Självläkande, ofta inom en vecka


DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

  • Perthes sjukdom: vanligast hos pojkar i 4-10 årsåldern. Symtomfria perioder men återkommande hälta och höftsmärta efter belastning. Besvären tilltar med tiden. Varar till skillnad från Coxitis simplex över en vecka. Slätröntgen görs för diagnostik.
     
  • Septisk artrit: lokala infektionstecken (rodnad, värmeökning, smärta), feber och allmänpåverkan. Förhöjt CRP och LPK.
     
  • Juvenil idiopatisk artrit: generellt förstorade lymfkörtlar och feber över 2 veckor och/eller minst ett av följande - hudutslag på bålen, fler engagerade leder, lever eller mjältförstoring, serosit eller perikardit.
     
  • Fysiolys i caput femoris: drabbar prepubertala barn i 10-16 årsåldern, något vanligare hos överviktiga pojkar. Akut insättande svåra höftsmärtor.
     
  • Osteomyelit: Förhöjt CRP och LPK, feber och allmänpåverkan.
     
  • Tumörsjukdomar (akut lymfatisk leukemi, neuroblastom): nedsatt allmäntillstånd, feber, aptitlöshet, viktnedgång, smärtor, och ev neurologiska bortfall.
     
  • Växtvärk: drabbar vanligtvis barn i 3-10 årsåldern, och oftast kvälls- eller nattetid. Varar 0,5-några timmar och går över av sig själv. Besvären varierar och kan vara bilaterala eller ensidigt växlande. De påverkar inte barnets rörlighet.
     
  • Henoch Schönlein purpura med artrit. Vaskulitsjukdom med nontrombocytopen purpura ofta lokaliserad glutealt. Vanligt förekommande med artrit och buksmärtor.

    Vid afebrilitet, opåverkat allmäntillstånd, normalt CRP och om tillståndet varat > 12 timmar, kan i regel infektiös skelettsjukdom uteslutas. Vid kort anamnes rekommenderas ny utvärdering.


UTREDNING
 

Anamnes
 

  • Symtomatologi och duration. Liknande besvär tidigare?
  • Föregående trauma?
  • Föregående eller aktuell infektion?
  • Feber? Allmänpåverkan t ex trötthet, aptitlöshet?
  • Andra sjukdomar

Status
 

  • Gångmönster; hälta, ovilja att belasta benet?
     
  • Inspektion: svullnad, rodnad, värmeökning? Blåmärken eller purpura i huden?
     
  • Undersök fotled, knäled, höftled i nämnd ordning. Uteslut även symtom från ryggen.
     
  • Vid undersökning av den drabbade höften noteras ofta ömhet över leden i ljumsken. Vanligen finns också rörelseinskränkning, fr a vid inåtrotation, extension och abduktion. Barnet håller gärna benet lätt flekterat och utåtroterat då den ställningen framkallar minst smärta.

Lab
 

  • CRP, LPK, SR ska vara normala eller nästintill
     
  • Temp: barnet är afebrilt

Bilddiagnostik

Ingen bilddiagnostik behövs i normalfallet. Slätröntgen kan övervägas i oklara fall för differentialdiagnostik.


Övriga undersökningar

Vid tveksamhet, t ex om septisk artrit inte kan uteslutas, görs ultraljud och/eller ledpunktion via (barn-)ortoped.


 

BEHANDLING
 

Akut
 

  1. Vila och avlastning så länge barnet inte själv vill gå. Sängläge kan vara aktuellt. Är barnet i stillhet kan förbättring påskyndas.
     
  2. Vidta alltid försiktighet med smärtlindring till barn för att inte maskera andra möjliga sjukdomar. En kortare tid kan det vara aktuellt med paracetamol eller antiflogistiska, ex tablett ibuprofen vid behov.


UPPFÖLJNING
 

  • Föräldrar eller annan ansvarig anhörig bör åter ta kontakt om barnet inte är förbättrat inom en vecka, eller tidigare vid försämring som feber, svår smärta.

  • I vissa fall kan ett läkarbesök göras som uppföljning efter 1-2 v för att kontrollera att rörligheten i höften normaliserats. Kvarstår rörelseinskränkning rekommenderas remiss till barnläkare för vidare utredning och uteslutning av differentialdiagnoser.

Remiss till barnläkare/barnortoped
 

  • Vid osäkerhet på diagnos eller vid utebliven förbättring efter 1 v.

  • Vid misstanke om osteomyelit, septisk artrit, Perthes, fysiolys av caput femoris, juvenil idiopatisk artrit, bentumörer, leukemi eller annan allvarlig differentialdiagnos.

  • Konsultera gärna barnläkare på telefon, för att avgöra hur skyndsamt barnet skall remitteras.


PROGNOS
 

Prognosen vid Coxitis simplex är mycket god. Alla tillfrisknar utan framtida men. Tillståndet kan dock recidivera vilket är viktigt att informera om.


 

ICD-10

Övergående synovit M67.3
Akut hematogen osteomyelit M86.0
Juvenil osteokondros i femurhuvudet M91.1
Juvenil osteokondros, ospecificerad M92.9
Smärta eller värk, ospecificerad R52.9
Monoartrit som ej klassificeras annorstädes M13.1
Juvenil artrit med systemisk debut M08.2

 

Referenser

Region Örebro län. Vårdriktlinjer - barnsjukdomar. Hälta och coxitis simplex. Länk

Hart JJ. Transient synovitis of the hip in children. Am Fam Physician. 1996 Oct;54(5):1587-91, 1595-6. Länk

Nouri A, Walmsley D, Pruszczynski B, Synder M. Transient synovitis of the hip: a comprehensive review. J Pediatr Orthop B. 2014 Jan;23(1):32-6. Länk

Del Beccaro MA, Champoux AN, Bockers T, Mendelman PM. Septic arthritis versus transient synovitis of the hip: the value of screening laboratory tests. Ann Emerg Med. 1992 Dec;21(12):1418-22. Länk

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

Kommentera >>

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Tack för din kommentar!


Prenumerera på våra nyhetsbrev