Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.
Vissa delar av vår nya webbplats är fortfarande under färdigställande och beräknas vara klart inom kort, vi ber om ert tålamod med eventuella störningar.
Vill du komma i kontakt med oss kan du maila till hej@internetmedicin.se.

Chalazion (meibomsk cysta) i primärvård

FÖRFATTARE

Specialistläkare Susanna Palmer, Avonova Företagshälsa Järntorget/Göteborg/

ST-läkare Maja Wahlström, Wästerläkarna VC/VGR

GRANSKARE

Professor, överläkare Jan Ygge, S:t Eriks Ögonsjukhus/Stockholm

UPPDATERAD

2020-09-24

SPECIALITET
INNEHÅLL

BAKGRUND


Chalazion (även kallat konjunktivalt granulom) är en cysta på ögonlocket och tillhör gruppen “ögonlocksaffektioner”, vilka definieras som godartade tillstånd/förändringar på ögonlocken och huden kring ögonen.

Cystan beror på sekretretention i en av de meibomska körtlarna. Det är vanligare på det övre ögonlocket där det finns fler körtlar och där utförsgångarna är längre. Chalaziet är inte bakteriellt förorsakat utan orsakas av en ocklusion av körtelmynningen. Tillståndet kan även vara en följd av och uppkomma som en inkapslad vagel.

Vanligtvis debuterar besvären med en diffus svullnad av ögonlocket. Efter ett par dagar ses en relativt symtomfri knuta som kan bukta både framåt eller bakåt på ögonlocket.

Cystan förorsakar vanligtvis inga besvär. Dock kan det uppstå en inflammation och den är då lättare att förväxla med vaglar.

Chalazion kan uppkomma i alla åldrar men förekommer mer sällan hos barn och i seniet. Predisponerande faktorer är blefarit, akne, rosacea och seborroisk dermatit.

Komplikationer som synpåverkan, och slutligen även astigmatism, är ovanligt men kan orsakas av större cystor som inte läker ut och trycker på hornhinnan under längre tid.


 

SYMTOM
 

  • Oöm knuta på ögonlocket
     
  • Blekt och oretat i huden
     
  • Tilltagande rodnad, svullnad och ömhet vid komplikation som inflammation/infektion
     
  • Synpåverkan (tryckinducerad astigmatism)
     
  • Synfältsbortfall (mekaniskt orsakad via ptos)
     
  • Se länk till bild


DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

UTREDNING
 

Chalazion är en klinisk diagnos. Återkommande chalazier på samma ställe på ögonlocket skall föranleda misstanke om malignitet.

 

Anamnes
 

  • Duration
     
  • Symtombeskrivning
     
  • Andra hudbesvär eller atopi?
     
  • Eventuella behandlingar och effekten av dessa


Status
 

  • Inspektera huden i hela ansiktet för att kartlägga eventuella bakomliggande riskfaktorer. Är huden fet/torr? Finns telangiektasier? Är ögonfransarna rättställda, flagiga?
     
  • Inspektera ögonlocket. Svullnad? Ptos? Rodnad, smärta och värmeökning talar för en vagel.
     
  • Palpera cystan. Den ska vara slät till ytan, men det kan finnas flera uppdrivningar. Den kan vara allt från mjuk/elastisk till fast i konsistensen. Huden bör vara fritt förskjutbar över cystan.
     
  • Evertera ögonlocket och inspektera. Uppdrivning? Chalazion ger ofta en röd eller grå fläck på insidan ögonlocket.
     
  • Inspektera konjunktiva. Finns tecken till tryck på bulben eller blefarokonjunktivit? Torra ögon?
     
  • Framkommer nytillkommen synnedsättning bör visus kontrolleras.
     
  • Ulcerationer är en varningssignal för malignitet.


Lab

Ingen relevant provtagning.


 

BEHANDLING
 

  • Det är viktigt att informera om att tillståndet är ofarligt och vanligtvis inte kräver behandling. Oftast sker en spontan regress inom 1-2 månader, men kan ta upp till 1-2 år.
     
  • Rengöring kan användas för att påskynda upplösningen av chalazion:
    Tvätta ögat med varma, våta kompresser, gärna 2-3 gånger dagligen. Som tillägg kan oparfymerat babyschampoo och vatten (spädes 1:4) provas. Använd gärna lätt fingermassage för att möjliggöra öppning och tömning av körtlarna.
     
  • Vid återkommande besvär med vaglar/chalazier rekommenderas prevention genom behandling av underliggande hudproblematik.


PROGNOS
 

  • God prognos.
     
  • Vid underliggande hudsjukdomar och besvär med t ex blefarit, seborroisk dermatit och rosacea kan både vaglar och chalazier recidivera.
     
  • Vid stora cystor och långdragna besvär finns synpåverkan och astigmatism beskrivet som komplikationer.


REMISS
 

Generellt sker behandlingen i primärvården. Remiss till ögonläkare skrivs vid följande fall:
 

  • Vid besvär mer än 6 månader och/eller uttalad synpåverkan skickas remiss för ställningstagande till incision och excision eller exkokleation (utskrapning). Ibland ges även en steroidinjektion direkt i chalaziet som får cystan att skrumpna ihop.
     
  • Chalazion med omfattande abscessbildning
     
  • Äldre personer med lång anamnes samt kliniskt avvikande fynd (exempelvis ulcerationer som inte läker) som kan tala för differentialdiagnoserna basalcellscancer, skivepitelcancer eller meibomskörtel-cancer.


ICD-10

Chalazion H00.1

 

Referenser
 

Nemoto Y, Arita R, Mizota A, Sasajima Y. Differentiation between chalazion and
sebaceous carcinoma by noninvasive meibography. Clin Ophthalmol. 2014 Sep 18;8:1869-75. Länk

Bohigian GM. Chalazion: a clinical evaluation. Ann Ophthalmol. 1979 Sep;11(9):1397-8. Länk

Gilchrist H, Lee G. Management of chalazia in general practice. Aust Fam Physician. 2009 May;38(5):311-4. Länk

Arbabi EM, Kelly RJ, Carrim ZI. Chalazion. The BMJ. 2010;341:c4044. Länk

Vårdprogram ögonsjukdomar - Landstinget Uppsala län, 2013, s. 13-14. Länk

Kugelberg M, Ygge J. Ögonboken, Liber 2011, s. 130.

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

Kommentera >>

Lämna ett svar

Tack för din kommentar!


Prenumerera på våra nyhetsbrev